… hanteringen av tjocka människor.”
Epidemiologi = vetenskapen om sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp (SAOL).
När något väl definieras som sjukdom finns det en inneboende idé i begreppet, nämligen att sjukrollen till viss del ska frisätta den sjuka från skuld (Boero 2012). Men det har inte inträffat i fallet med tjockhet. Tvärtom. Julie Guthman, som är professor i socialvetenskap, anser att det är ironiskt att samtidigt som fetmaepidemin beskrivs som ett strukturellt folkhälsoproblem på befolkningsnivå ligger hela betoningen på det personliga ansvaret. Det är, säger hon, en omkastning av hela folkhälso- och välfärdsmodellen som en gång skapades för att individen skulle befinna sig i ett stödjande samhälle, snarare tvärtom (Guthman 2009).
Samtidigt som vi vet att det inte går att överföra epidemiologisk statistik på individnivå var det just vad de gjorde när epidemin förklarades som individuell sjukdom. Via Socialstyrelsen överfördes den epidemiologiska statistiken rakt ner till de slutna rum där vårdprofessionen satt öga mot öga med sina tjocka patienter. Där kunde de i full frihet börja instruera sina tjocka (det vill säga nu sjuka) klienter om grundläggande näringslära. Nu när de fick verktyget “sjukdom” i sin hand kunde de vädra sina nedlåtande attityder till tjocka människor ostört.
Susanne Brandheim
