Mitt liv i ord

Puss❣️

Till att börja med ”Glad nationaldag!”. Jag brukar inte tjoa så mycket den 6:e juni, men med tanke på hur mycket som händer i världen, med så mycket otrygghet, med alla maktgalna män, så är jag extra taxam för att jag bor o lever i Sverige.

Pär är på Öland igen. Han har varit förkyld o hann smitta mig innan han åkte, MEN jag har kommit överraskande lindrigt undan. Lite kill i halsen innan den bröt ut, snorig o huvevärk. Min astma har inte förvärrats o efter 5 dagars inaktivitet kröp det i kroppen, så igår körde jag armhävningar, rygg o mage o idag promenerade jag. Det var småtungt o lite hostigt, men skönt att komma ut! Min rutin med att varva inomhusträning med promenader känns riktigt bra! När den värsta sommaren o polleneländet är över hoppas jag kunna återuppta gummipassen.

Hat är ett starkt ord o en stark känsla, men jag drar mig inte för att använda det när det handlar om trappor. 😈 Innan jag fick fibros/astma, så jobbade jag hårt för att bli en trapptämjare o det gick bra. Nu behöver jag vila efter varje trappa. Jag hatar det! Jag fotade 2 av de 3 trappor + uppförslut som jag gör mitt bästa för att undvika, men som är den kortaste vägen från stationen o hem. Det är mulet o blåsigt idag med ett perfekt ljus även för en amatör med en Samsung Galaxy s10, så jag tog en bild. Det är härligt lummigt o grönt på sommaren. Ett förlåtande drag.

Äldre människor uppmuntras att träna styrka o rörlighet dels för atr det helt enkelt är bra, dels för att kunna ta sig upp ifall de ramlar. Jag har alltid tyckt om lättare styrketräning o stretching, ibland yoga o igår fick jag bevis på att det har lönat sig. Jag halkade nämligen i duschen.

Medan balsamet gjorde sitt i håret tvålade jag in kroppen vänd mot väggen där duschen är monterad. Jag gjorde något jag inte brukar göra o satte höger fot på badkarskanten för att rengöra den. Vad 17 gjorde jag så för?! Jag brukar bara böja mig framåt när jag gör det. Foten gled, jag satte den intvålade högerhanden mot väggen för att ta stöd. Handen gled. Kroppen vred sig åt vänster o jag satte mig på badkarskanten med duschdraperiet under rumpan, men det tog inte slut där. Jag gled över kanten, slog ryggen i toastolen o landade mellan badkaret o toan o fick med mig både draperi o duschstång. Det blev många o högljudda ”Aj!” o ”Nej!”. Det gjorde så ont o jag blev så rädd. Paniken fick mig att försöka komma upp så fort det gick, men allt var blött o halt. Till slut lyckades jag dra mig framåt så att jag kunde sätta mig upp o sedan upp i stående. Jag klev tillbaka i badkaret o sköljde av mig, men jag var skakig.

Medan jag torkade mig o klädde på mig fokuserade jag på att andas. Andas. Andas. Jag hade tid hos Michelle o DEN tänkte jag inte missa! Det gäller att prioritera. 🙄 Jag hade gott om tid på mig. Drack vatten. Andades. Åt en banan till frukost. Andades. Rörde mig långsamt medan jag donade tills det var dax att gå. Andades.

Det uppstod inga problem när jag tog mig till Tullinge o hem igen. Jag åt lunch, tog 2 Alvedon o sov middag på soffan.

Det är här fördelarna med vardaxträning kommer in i bilden. Utan mag- och ryggmusklerna, utan benmusklerna hade jag kunnat bli liggande. Mobilen låg på en hylla i badrummet. Jag inser, så här med facit i hand, att jag hade tur som inte slog i huvud o nacke mer än jag gjorde. Idag har jag upptäckt en ganska stor bula på höger sida av huvudet, ömhet runt atlaskotan och ont lite överallt från skuldror o ner till höfterna. Om jag inte hade varit intvålad hade jag förmodligen inte fått plats mellan karet o toan. 😁

Jag är väldigt nöjd med naglarna!

Den 4:e maj är Star wars-dagen. ”May the fourth be with you!” Jellycat gjorde sin egen version o den är helt enkelt underbar!

Om jag bryter mot någon lag om upphovsrätt, så ber jag om ursäkt o raderar inlägget.

Det lunkar på. Pär är på väg hem efter ännu en tripp till Öland. Efter 2 veckor med astmamedicinen Montelukast accord kan jag bara säga: Halleluja! Jag kan andas! Jag orkar promenera (långsamt, ibland lunkar jag) flera gånger i veckan. Jag är inte lika orkeslös o den senaste städningen tog inte knäcken på mig. Medicinen har så sjukt många olika biverkningar att de tar ut varandra o ibland har jag huvudvärk som varken Treo eller Alvedon biter på.

Jag läser som aldrig förr! Varje kväll, det sista jag gör innan jag lägger mig o jag somnar oftast utan problem, men jag läser även då o då under dagen i stället för att sitta med Insta eller Threads. Jag har inte gått tillbaka till ljudböcker o jag saknar det inte alls o det är jag förvånad över. Tystnaden är väldigt behaglig. 😌

Nutte! En liten jordnöt är ett tillskott till min Jellycat-samling. Han är förbaskat söt! 😌

De är många nu, mina diamanttavlor. Jag behöver välja vilka som ska få vara framme för jag vill inte att de hänger flera stycken på en o samma spik.