Månad: januari 2025
Tärande
Min almanacka är en bra minnesbank. Den 6 september var jag hos läkaren då jag blev beordrad att fasa ut Zolpidem. Den 18 september körde jag ett fullt gummipass som kändes riktigt bra. Efter det har det gått utför. Jag har promenerat både inomhus och utomhus och den 23 oktober tog jag mig igenom ett lätt gummipass, men efter det – stillhet. Det är snart 3 MÅNADER sen kroppen fick en ordentlig genomkörare! Allt beror på sömnen, den förbannade sömnen!!! Den utgör hela grunden för min hälsa. Det spelar ingen roll vad eller hur jag äter, det spelar ingen roll om jag tränar eller inte för om jag inte får sova 7-8 timmar så släcker kroppen ned lite i taget och nu har jag nått stadiet depression.
I almanackan noterar jag alla olika tablettkombinationer jag har provat sedan september (4,5 månad) och det har varit för många dåliga nätter inklusive helt sömnlösa (när jag inte somnat förrän vid 5) för att kropp & knopp ska kunna hantera det. Den tablettkombo som gäller nu och som jag tänker stanna vid, är 1 Lamictal + 1 Paroxiten + 1,5 Propavan. Aritonin (melatonin) var hopplös för jag visste aldrig om jag skulle få sova eller ej. Propavan är en sömntablett och jag är, så att säga, medicinskt trött och tung i huvet fram till lunch. Kanske minskar jag till 1 Propavan. Jag har i alla fall fått sova ordentligt några nätter.
Ingenting är roligt. Inspirationen till att teckna är väck. Jag klarar inte av att kocentrera mig på längre texter än de på Insta och knappt det. Jag försöker med diamantmålning, men…nja. Det har blivit mycket soffhäng med dvd och Netflix. Idag orkade jag med en lätt inomhuspromenad plus rygg och mage. Kroppen & knoppen går snart ut i strejk om inget förbättras. Det är, med andra ord, så här jag mår när jag inte har fått sova ordentligt på 4,5 månad. (Då kan du kanske föreställa dig hur det var när Elin var liten…)
Hjärtevärmare
Mysigt!
Vilken mysig jul vi har haft! Även nyåret blev bra. Jag var ju dårförkyld när Elin kom och hon blev naturligtvis smittad, men trots ihärdiga virusar blev det bra. Alla 3 uppskattade att slippa vara sjuk på Öland i småkalla stugor, med en olyxig dusch och överdjävlig soffa. Det var först igår, 2 veckor efter det första killet i halsen, som jag kände att allt slem och snor var väck tillsammans med den dagliga huvevärken. Nu tänker jag jobba på att få tillbaka orken, så att jag kan träna.
Hässleholm centrum är inte stort. Elin bor i centrum och på nyårsafton så förstärks smällarna från fyrverkier på grund av husen runt torget. Det är en ren plåga. Här smäller det ordentligt i ungefär 20 minuter, men det är enbart träd och villor omkring, så det ekar inte. Elin vill fira nyår här igen. 🥰 Förhoppningsvis kan vi övertala Pär att flytta julfirandet hem till oss. Allt blev enklare och bekvämare.
Vår gemensamma julaktivitet i år var att lägga pussel. Pär köpte några 1000-bitars plus en pusselmatta. Det visade sig att jag inte har tålamodet som behövs och det var inte kul. Pär gillade det och Elin föll handlöst. Hon tyckte att den största fördelen är att det inte är kopplat till en skärm. Hon kommer att fortsätta hemma hos sig. 🧩🧩🧩
Elin, Siri och Pär åkte idag och jösses vad tomt det blev! Pär fortsätter till Öland på lördag. Jag har plockat undan alla julprylar utom adventstjärnorna som får hänga med till tjugondedag Knut.