Kategori: Naprapaten

Spänningar

Hos naprapaten. Jag förklarade för L-O B att jag hade ont i höger ben. Först fick jag ligga med nålar en stund, sedan fick jag massage av benet. En – för mig – ny massör, P hittade några punkter precis på utsidan av knäet som smärtade så in i h-vete. Det fanns några smärtpunkter högt upp på låret oxå och de var en överraskning, men det är så felbelastningar fungerar. Det var väldigt skönt ändå och benet kändes varmt och rörligt efteråt.

Dagens behandling lossade många spänningar och jag blev vansinnigt trött efteråt. Pär kom hem igår efter att ha fjällvandrat i 2 veckor och den omställningen tillsammans med massagen har sänkt mig. Efter lunchen lade jag mig bara ned i soffan och sov i 2 timmar och skulle ha kunnat sova mer, men det var städdag hos Bibbi. Resten av dagen har humöret åkt ned i botten. Ingen ångest, jag är mest trött och ledsen. Och leds.

PS. De nya skorna är såååå sköna…

Plattfisk

Det är tisdag idag, så jag har varit hos naprapaten. Gårdagens skräpsläpande känns i ryggmusklerna och i armmusklerna, så jag bad om hjälp med ryggen och fotlederna. L-O B nålade benen och sedan fick jag en ordentlig, djup bindvävsmassage – i första hand av ryggslutet – av J (som visade sig vara samme X som gav mig zon-terapi för några veckor sedan). Jäklar, vad han knådade, tryckte och masserade. I början gjorde det ont, men sedan var det bara skönt och det kändes så himla bra efteråt! Han hade lite mer kraft i nyporna än L (som nog har semester nu). När J var färdig fick jag fler nålar, den här gången över ryggen och upp i hårfästet och sedan låg jag där. Jag ligger oftast med armarna över huvudet, men idag låg jag på en bredare bänk, så jag provade att lägga armarna längs med sidorna. Det var skönt, men jag kände mig som en plattfisk och såg förmodligen ut som en välgödd rödspätta.

Det gungade behagligt när jag reste mig. Behandlingen idag bekräftade min teori om att jag mår bäst och får mest när de kombinerar nålar med ryggmassage. Det är de gånger jag har fått den kombon som jag har mått bäst efteråt.

Ingen tupplur

Veckans andra och sista besök hos naprapaten i det svala nummer 5. Det är 2 månader sedan första besöket (inklusive 4 återbud) och jag frågade L-O B om han tycker att jag ska fortsätta med 2 behandlingar per vecka. Han svarade att det tyckte han. Jag sa att jag tycker att det känns så splittrat eftersom det är olika problem vid varje tillfälle och går det verkligen att komma till rätta med det? Det är klart att det går, men det tar tid. Om jag ska vara ärlig börjar jag bli otålig och det börjar kännas dyrt, men samtidigt vågar jag inte sluta för jag har mindre ont, främst i ryggen, och jag är mer rörlig. Jag måste acceptera att det inte finns någon snabb-kur för en kropp som är 52 och som inte har varit fullt frisk på många år…

Idag fick jag ligga på rygg och blev nålad från hårbotten till fotsulor. Att ligga på rygg är inte idealiskt, men det är inte lika jobbigt som det var de första gångerna. Jag fick ben- och knämassage av A. Insidan av knäna gjorde ont, ont, ont och lårmusklerna kändes av efter gårdagens stavgång. Jag är leds på att jag får blåmärken så jäkla lätt! K-vitamin har ingen som helst effekt och jag tycker att jag ser misshandlad ut. Som om någon med små nävar har pucklar på mig.

Jag var ivrig att komma hem och jag såg fram emot att tupplura ett par timmar efter lunch och efter att ha storstädat hos Bibbi, men så mindes jag att Coop skulle komma med en leverans mellan 15-17. Meh! Fast jag var hellre utan tupplur än att behöva släpa på ett par matkassar efter naprapatbesöket (vilket visade sig vara ett smart val för det kom en rejäl regnskur när jag skulle hem från tåget). När jag var färdig med Bibbis bur och källsorteringen av soporna, så var jag inte så trött, trots allt, men nu är jag det. En lätt huvudvärk har envisats med att hålla mig sälle ända sedan jag vaknade vid 7.

Nålar och laser

Förra veckan kände jag mig tvingad att lämna återbud till naprapaten eftersom jag inte vågade gå hemifrån pga. blödningarna, men jag bokade in mig till idag. Idag var det övervägande herrar på kliniken både som patienter och behandlare. Jag fick ligga i rum 5 – nytt för mig – som är ett relativt luftigt rum med 2 fönster mot innergården. Det första jag gjorde innan jag tog av mig kläderna var att öppna fönstret på glänt. Hehe. Den värsta värmen är över nu och vindarna är svalare och det ville jag utnyttja. Britsen var den breda varianten, så trots att jag låg på mage i en dryg timme var det riktigt bekvämt. L-O B nålade mig i vristerna och handen, några i ryggen och flera för att få mig piggare. Det blev som jag hoppades: svala fläktar från det öppna fönstret strök över ryggen. Jag andades in. Och uuuut… In. Och uuuut… “Air” av Bach spelades i huvudet. Fågelkvitter på innergården. För första gången var jag såååå nära att somna.

Efter ungefär 50 minuter gjorde G entré och han hade lasern med sig. Jag har sett honom på kliniken, men det var första gången han behandlade mig. Laser på den sönderstukade högra vristen. Det lät inte och det kändes inget förutom lite värme, men det hjälpte. Han masserade in- och utsidan av höger vad och det var så skönt. Det gjorde ont, men det var en skön smärta. Han hade varma, torra händer som var väldigt behagliga. Det smärtade inte alls på samma sätt på vänster ben. Jag måste be om benmassage fler gånger för det har känts så bra resten av den här dagen! Benen har känts lätta på något märkligt sätt och vristerna har inte gjort lika ont. Dagens behandling tog där den skulle för jag var lite vinglig efteråt och det är något jag numera hoppas på eftersom det visar att det fungerar. Det bästa av allt är att jag har kunnat vara utan Treo för första gången på mer än en vecka!

Efter lunch sov jag middag i 2 timmar. Jag har fått för vana att tupplura i sängen för att det är svalare än i soffan, men jag lägger mig med kuddar och huvud i fotänden för att hjärnan inte ska tro att det är läggdax. Luftrenaren susar vidare, men ljuset är endast lugnande blått.

Gungeligung och Hallen del 8

När L-O B frågade hur jag mådde idag kunde jag ärligt säga att jag mådde bättre (än i tisdags), men att jag mår dåligt av värmen. Han svarade att det gör han oxå. “Jag är mer av höst- och vintermänniska”, lade jag till. “Det är jag med!”, sa han. Jag börjar misstänka att det inte är så många som instämmer i det eviga förhärligandet av sol & värme. De flesta mår dåligt när det blir mer än 20 plusgrader. Jag blir extra trött och lättirriterad, får huvudvärk och värmepanik, tappar matlusten och blir körig i magen. Allt extra vattendrickande gör mig illamående och nästan sjösjuk. Jag har egentligen inga tendenser till sjösjuka.

Jag fick lägga mig på mage och när L-O B började nåla mig frågade jag om det inte finns triggerpunkter som kan göra mig sval. Det är klart att det finns! Det handlar om att styra energin i kroppen. 3 nålar på olika ställen runt varje handled och så de vanliga från hårbotten och ned till fotsulorna (aj!). Jag låg i ett av rummen mot Norrtullvägen. Fönstret stod på glänt, men luften stod helt stilla. Jag lyssnade på trafiken runt Odenplan. Ett billarm. Fiskmåsar. Inne i stan? Byggarbetare som arbetar med fasaden på huset intill. Någon pratade i sin mobil. Inne på kliniken gick folk fram och tillbaka. Telefonen ringde. Dörrar öppnades och stängdes. Prat. Då kände jag det. Svalkan som spred sig längs överarmarna mot axlarna och ned över skuldrorna. Wow! Det var så skönt att ligga där och slippa vara varm. Inte en enda värmevåg under den timme jag fick behandling. Det är en stresslindring som heter duga! När jag var färdig tryckte L-O B längs ryggen och klämde runt nacken. Han konstaterade att det hade “tagit på djupet” och att massage inte behövdes idag och det uppskattade jag. För varmt. Att behandlingen hade “tagit på djupet” förstod jag när jag allt gungade så fort jag rörde mig. Najs!

Hallen del 8. Min dagsform varierar så jäkla mycket att jag känner mig schizofren! Jag har varit vaken sedan strax före 7, klarat av naprapaten utan att bli dränerad och dessutom orkat måla lister på eftermiddagen. Jag målade 3 längre lister och några stumpar samt den andra sidan av hatthylledelarna. Sedan tvättade jag den väggfasta delen av trappräcket och grundmålade den ena sidan plus kanterna.

20160721_162555

Jag som tyckte att dörrlisterna var knepiga att hantera utan att riva ned inredningen...
Jag som tyckte att dörrlisterna var knepiga att hantera utan att riva ned inredningen…

Efter det blev jag trött. Och fick ont. Falsk mensvärk som är motståndskraftig.

 

 

Gråtfärdig

Hos naprapaten. Nålad och masserad. Uppgiven och gråtfärdig. Ingenting kändes bra. Jag kände mig inte uppiggad efteråt. Ska jag verkligen fortsätta behandlingarna? Det enda jag kunde tänka på från det att jag gick hemifrån var att få sova middag i ett svalt, mörkt och (hyfsat) tyst sovrum.

Varm och lättirriterad. Uppblåst och illamående.  Blir galen på alla grannar som ska grilla varenda satans kväll!! Trött, trött, TRÖTT! Falsk mensvärk. Ont i lederna. Den enda stunden jag har mått bra idag var de 1 timme och 40 minuterna som jag satt i soffan och läste och drack te.

Helt sänkt

Ping! Något väckte mig. Jag blev klarvaken. Klockan på mobilen visade 03.19. Jag hade sovit i nästan 4 timmar. Ibland fungerar hjärnan trots att den väcks plötsligt och jag noterade att mobilen inte blivit laddad trots att den varit ikopplad. Laddaren, modell äldre, hade lagt av. Jag insåg att jag måste hämta den “riktiga” ladd-sladden som låg i köket. Jag passade på att gå på toaletten. Sedan somnade jag om och vaknade igen klockan 6, 1 timme kvar till väckning. Somnade om och var naturligtvis äckeltrött när mobilklockan ringde. Jag gav Bibbi frukostgrönsakerna och sedan ringde jag naprapaten och lämnade återbud. Jag var så trött att jag mådde illa, jag skulle ha knäckt mig själv om jag hade åkt hela vägen tur och retur. Det skulle ha varit ljuvligt att få ryggmassage… Med proppar i öronen svimmade jag av och sov till halv 12. Det var så skönt att bara ligga utsträckt. Ingen belastning på vare sig ryggen eller knäna eller handen. Det är torsdag idag och då är det burstädning och det är snabbt gjort med bara ett enda marsvin. Förutom det har jag inte gjort någonting idag och jag hoppades på en Treo-fri dag, men handen – fingerlederna – värkte ohemult.

Vingel & gung

Igår kväll såg jag fram emot att få åka till naprapaten, men i morse var jag såååå trött attt jag var frestad att återbuda och sova i stället, men jag åkte och det ångrar jag inte. L-O B nålade mig och L gav mig en ryggmassage som var ljuvlig! Det var första gången som jag förstod vitsen med massage. Några fler nålar och värmelampa. Det var inga problem att bara ligga där och andas. Det var semesterlugnt på kliniken och väldigt vilsamt trots att jag inte låg i ett separat rum. Behandlingen behövdes och visste var den tog för jag var väldigt vinglig efteråt och det gungade ganska länge. Just idag hade jag inte vatten med mig utan fick dricka 2 muggar av deras vatten. Jag högg tag i alla trappräcken för säkerhets skull…

När jag satte mig i soffan för att äta lunch tillsammans med James Herriot i “I vår herres hage” och jag kom på att jag inte behövde göra någonting resten av dagen… Halleluja! Efter lunch lade jag mig i sängen och sov till halv 17, rostbiff och potatissallad till middag, diskade och sen te & lässtund. En behaglig dag i det stora hela förutom att jag har djävulusiskt ont i rygg och knän trots 2 Treo.

Ett grustag i foten

“Allt, precis allt är fel!”, sa jag till L-O B. “Jag vet inte vad vi ska börja med idag.” Han frågade om jag hade fått zonterapi än och det hade jag ju inte. “Då ska du få det. Man kan komma åt många olika saker med zonterapi!”

L var in en sväng oxå. Jag gillar henne. Hon är gullig och kommer ihåg att jag vill ha 4:ans rum (som var upptaget idag) och något under knäna när jag ligger på rygg vilket jag fick göra idag. Jag fick en värmelampa på magen, förmodligen riktat mot njurarna eftersom jag var så satans låg. Sedan kom X (jag vet inte vad han heter) och gick loss på mina fötter. AJ!! Satfläsk vad det gjorde ont!! “Det krasar och knastrar som gruskorn”, förklarade han. “Massor av slaggprodukter som samlas och som måste drivas ut.” Ett helt jävla grustag i varje fot alltså med tanke på hur ont det gjorde. Min lilla piggiga massageboll har samma effekt, men kanske inte lika effektiv. Han förklarade att man inte kan massera sina egna fötter med den kraft som behövs vilket fick mig att komma ihåg att jag har läst att man inte kan killa sig själv under fötterna (de som lider av schizofren sjukdom kan göra det). Efter ett tag blev det skönt. Nästan. Jag är fortfarande öm och massagen hade ingen direkt effekt. Jag bokade in 2 besök nästa vecka.

Han koncentrerade sig på punkterna för mage, tarm och njurar.
Han koncentrerade sig på punkterna för mage, tarm och njurar.
zonterapi 2
På ovansidan var det punkterna för blodomloppet.

 

105 kg 51-årig tant i mormorstrosor från Sloggi och en rejäl stöd-bh ger inte mig några attraktiva inre bilder. Det jag försöker intala mig själv varje gång jag ligger på en av bänkarna på AAA-kliniken – särkilt när jag ligger på rygg – är att de som arbetar där är proffs och behåller reaktioner och tankar om alla kropparna för sig själva, även min kropp. Jag känner mig asexuell. Oattraktiv. Jag känner mig mest avslappnad minst spänd tillsammans med L-O B och L. Det var jobbigt med X. När jag satt och väntade vid receptionen stod en otroligt smal kvinna där. Så smal att det måste handla om anorexi för hennes lår var som min överarm. Det är ett tecken på sjukdom, men jag blev ändå avundsjuk. Hon var smal. Sjuk, men smal. Anorektiker får mer sympati än överviktiga. Det här får mig att överväga att överge naprapaten.

Jag är rätt leds på alltihop. Det är inte läge för naprapatens vanliga lotus-smajlis.

 

Ned, upp & ned igen

Ledsen, trött och ont. Så var läget när jag anlände till naprapaten. På L-O B:s fråga om hur jag mådde svarade jag att jag hade ont i knäna och vristerna. Jag fick inte rummet med blomtaket och jag hade inte energi att be om det. Jag fick lägga mig på rygg och han nålade mig från pannan och ned. Det var, trots allt, vilsamt att ligga där. I stället för trafik hördes fågelkvitter och en och annan vindpust slank in genom fönstret. Efter en halv timme kom L och masserade benen, framför allt knäna. Det gjorde ont. Insidan av knäna kändes som en enda öm triggerpunkt. Sedan fick jag lägga mig på mage och fick en betydligt behagligare massage av ryggen. När L kom upp till nacken kände jag att de musklerna var stenhårda. Hon sa att man kan massera runt nackkotorna för att stimulera sköldkörteln och då kom vi in på min slöa sköldkörtel och att jag försöker ragga upp en läkare för att få prova Liothyronin. L försvann ut en stund och jag hörde hur hon pratade med L-O B om min sköldkörtel. Då kan man tycka att hon kunde vara lite diskretare, så här i den personliga integritetens tidevarv, men jag känner att det ligger omtänksamhet bakom. Det är inte så att jag ligger där och klagar och gnäller för att få prata av mig ungefär som jag gör hos Rosie. När jag säger var det gör ont eller att sköldkörteln har gått i pension, så finns det något de kan göra pronto. När hon kom tillbaka hade hon L-O B med sig och han nålade mig igen (huvudet, nacken och ryggen) och så fick jag intensiv värmebehandling för att sätta fart på njurarna. “De fungerar som det mesta – de mår bra av lite värme!” Det var skönt! Nålmannen återvände och vid det laget hade jag legat i 1 timme sammanlagt och ryggen protesterade. “Lägg dig på sidan.” Jag lade mig på vänster sida, han tog tag i höger ben och drog det upp mot magen samtidigt som han tryckte höger arm från sig. Han drog till ordentligt. “Aj! Vad gjorde du nu?!” “Jag bara rätar ut lite.”, svarade han. Sedan gjorde han likadant på andra sidan. Färdigt! Det kändes fortfarande i ryggen och då tog han 2 specialnålar (hans eget uttryck) som han stack i magen och vickade på, bad mig böja mig framåt och upprepade. Jag vet inte om det blev bättre. Jag sa att jag fortfarande hade ont i vristerna. 2 specialnålar i nacken. Vickande. “Hur känns det nu?” Det gjorde inte ont längre. Det är så häftigt! Inte ledsen, mindre trött och mindre ont. Så var läget när jag gick från naprapaten efter 1,5 timmes varierande behandling.

500 kr per gång, 2 gånger i veckan blir 4000 kr i månaden. Pengar som inte samlar några som helst högkostnadspoäng. Inga mediciner ingår. Det är mycket pengar, men det är värt varenda krona och då handlar inte bara om att smärtan minskar, det handlar om att jag känner mig omhändertagen på ett sätt som jag inte har upplevt sedan min husläkare EW slutade. När jag säger att jag har ont i knäna får jag inte förklarat för mig att det problemet skulle försvinna bara jag gick ned i vikt. Det är så skönt att slippa höra det och jag undrar om någon kan förstå hur skönt det är! Jag brukade betala 360 kr för ett 3-minuters besök hos dr Levaxin bara för att sedan få höra att värdena ser bra ut och så ses vi om ett halvår. Högkostnadspoäng i alla ära, men omtanke smäller högre. Jag fick bekräftat av L-O B att det är helt naturligt att jag först upplever en förbättring för att sedan må dåligt igen medan kroppen tar ny sats inför en andra period av förbättring. Han känner att jag inte är i samma dåliga skick som för 1 månad sedan även om jag själv upplever det så.

Efter lunch gick jag ned till tåget igen för att åka till Södertälje Syd där Pär hämtade mig. Vi åkte till Målarboden för att köpa tapeter, färg och annat som behövs till hallen. Det tog inte lång stund. Faktiskt. En tapet med breda ränder i blekt blått, beige och grått på vit bakgrund. Den kommer att gå bra ihop med vår blå ytterdörr, den vita trappan och den nya gråa trappstegsmattan. Jag inbillar mig oxå att ränderna kommer att ge en känsla av höjd och rymd. Det var ett äldre par där med en liten vit, rufsig blandrashund. När jag såg att den promenerade fritt och verkade social försvann allt runt omkring. Den kom fram till mig och vi hälsade hjärtligt. Jag föll på knä och hon vände upp magen för att bli kliad. Vilken lycka! De hade varit i färgaffären flera gånger och hon spatserade runt bland färgburkar, penslar och tapetrullar och hon visste var fikarummet ligger.

Dagen började på låg nivå, blev bättre hos naprapaten och med hunden i färgaffären och slutade med trötthet (somnade i soffan) och smärta (vristerna och ryggen).