Hallen del 7

När jag letade efter före- och efter-bilder upptäckte jag att jag aldrig publicerade bilderna på hallen innan vi flyttade ut allt. Bättre sent än aldrig!

Under trappan med städskåpet till höger.
Under trappan med städskåpet till höger.
Ett förvaringssystem från IKEA som jag tror heter Viggo. Det har fyllt sin funktion, men känns gammalt och trist.
Ett förvaringssystem från IKEA som jag tror heter Viggo. Det har fyllt sin funktion, men känns gammalt och trist.
Hatthyllan och hallgarderoben.
Hatthyllan och hallgarderoben.
Den smala väggen vid Elins rum. Ett diplom som visar att hon gått en Vilse-kurs och klädkrokar som var i hennes höjd för många år sedan.
Den smala väggen vid Elins rum. Ett diplom som visar att hon gått en Vilse-kurs på förskolan och klädkrokar som var i hennes höjd för många år sedan.
Ett fult hörn.
Ett fult hörn.

Idag var det tak & lister som gällde. Pär – som kom hem i förrgår – har målat taket 3 varv på 2 dagar och idag rev han loss alla golv- och dörrlister. Jäklar vad många lister det blir i ett rum som har dörröppningar mot 4 andra rum!

20160720_140351

20160720_140407

Mitt arbete bestod av att måla alla dessa lister, men efter målningen av trappan var det rena barnleken. Jag höll till på balkongen på eftermiddagen när den låg i skuggan (26 grader). Hatthyllan som är en gammal hederlig modell och svårslagen i förvaringsmöjligheter (jag har letat på nätet!) blir uppiffad genom att jag målar trädelarna vita.

20160720_175936
Täckpapper över soffan och bordet där de målade listerna får ligga och torka. De kurviga bitarna hör ihop med hatthyllan.

Tre år i rad bevisar att den som vill ha riktig högsommarvärme, som idag, ska fråga Pär och mig när vi har tänkt att renovera ett av våra rum. Det var löjligt varmt när vi gjorde sovrummet och det var inte svalare när vi gjorde köket förra året och precis när Pär kommer hem och vi kör igång med hallen – högtryck! Det är inte längre ett sammanträffande. Det är fakta.

Gråtfärdig

Hos naprapaten. Nålad och masserad. Uppgiven och gråtfärdig. Ingenting kändes bra. Jag kände mig inte uppiggad efteråt. Ska jag verkligen fortsätta behandlingarna? Det enda jag kunde tänka på från det att jag gick hemifrån var att få sova middag i ett svalt, mörkt och (hyfsat) tyst sovrum.

Varm och lättirriterad. Uppblåst och illamående.  Blir galen på alla grannar som ska grilla varenda satans kväll!! Trött, trött, TRÖTT! Falsk mensvärk. Ont i lederna. Den enda stunden jag har mått bra idag var de 1 timme och 40 minuterna som jag satt i soffan och läste och drack te.

En trötthetens dimma

Det har varit en lång dag som bitvis har försvunnit i en trötthetens dimma. Kvart över 8 fick Bibbi sin frukost. Jag rev ur lakanen och startade dagens första maskin (jag älskar att ha en tvättmaskin som fungerar!!). Dimma. Frukost. Dimma. Mer tvätt och en spa-dusch. Dimma. Soffan med ljudbok och spel. Somnade sittande. Sov i en dryg timme. Tvätt. Lunch. Mer tvätt. Bäddade sängen med rena lakan. Lade mig i soffan med ljudbok och spel. Somnade igen. Dimma. Blev kvar till efter 19 när jag startade den sista tvättmaskinen. Jag har haft “falsk” mensvärk hela dagen och den har krävt flera Treo för att ge med sig. Det är svårt att bli hungrig när jag tupplurar flera gånger, så jag åt bra gröt med äpplemos till middag. Då först kände jag att jag vaknade ordentligt. Jag ska lägga mig för natten snart.

Ur tjänstefolkets synvinkel

Skulle du kunna tänka dig att ha tjänstefolk? Då menar jag inte att det kan vara skönt att någon passar upp på en när man är trött eller städar när man hellre vill ligga i soffan och läsa och äta choklad. Jag menar att faktiskt ha anställda, att ansvara för deras löner och arbetsmiljö, att kunna både uppmuntra och tillrättavisa. Att ha någon boende i ditt hus som förhoppningsvis är lojal mot dig och din familj, men förmodligen tjuvlyssnar och skvallrar. I “Herrskap och tjänstefolk” får man se båda sidor av ett hushåll och det är likadant i “Downton Abbey”. Jag tycker att det är betydligt intressantare att se livet på ett gods sett ur tjänstefolkets synvinkel.

Jag har precis läst “Huset Longbourn” av Jo Baker och den handlar om endast tjänstefolket. “Huset Longbourn” handlar om tjänarstaben medan händelserna som skildras i Jane Austens “Stolthet och fördom” utspelar sig. Det är ingen förutsättning att ha läst “Stolhet och fördom”, men det förhöjer upplevelsen. Boken handlar främst om Sarah och mrs Hill. Sarah kom till Longbourn som föräldralös flicka och har vuxit upp i tjänst. Där finns även Polly som egentligen heter Mary, men eftersom en av familjens döttrar heter Mary kallas hon Polly. Mr Hill har precis som mrs Hill varit anställd i en herrans massa år. Arbetet är slitigt, men det flyter på tills en ung man dyker upp och får anställning som betjänt, samme betjänt som nämns en enda gång i “Stolthet och fördom” när han överlämnar ett brev till Jane i början av boken.

Den här boken tog jag till mitt hjärta och jag kommer absolut att läsa den fler gånger! Jag tycker att Jo Bakers idé är lysande och boken är bättre än “Stolhet och fördom” dels för att den har ett mer lättläst språk och dels för att jag tycker att vardagen alltid är intressantare än det pyntade och konstlade festlivet. Den ger onekligen perspektiv på vad som verkligen är ett slitigt liv och det som knäcker dagens människa t.ex. att jag själv blev helt sönderstressad av att vara utan tvättmaskin i 3 veckor. Hehe. Jo Baker vet hur man driver en berättelse framåt och hon ger karaktärerna liv och trovärdighet. Min uppfattning av de olika personerna i familjen Bennet ändras inte. Mrs Bennet är hysterisk och behöver riktiga problem, Jane är mesig, Elizabeth är vettigast, Lydia är otroligt barnslig och bortskämd och Wickham är samma skurk som i boken.

Hallen del 6

Jag har målat färdigt trappan! 2,5 timme plus 3 timmar. Finmålning. Det visade sig vara det lättaste lagret att måla. Inget tryck med penseln, bara jämna drag åt ett och samma håll. Jag har ålat under det nedersta trappsteget för sista gången. Jäss! Jävligt bra jobbat om jag får säga det själv. Halleluja!

Det andra lagret färg gjorde susen.
Det andra lagret färg gjorde susen.

 

Helt sänkt

Ping! Något väckte mig. Jag blev klarvaken. Klockan på mobilen visade 03.19. Jag hade sovit i nästan 4 timmar. Ibland fungerar hjärnan trots att den väcks plötsligt och jag noterade att mobilen inte blivit laddad trots att den varit ikopplad. Laddaren, modell äldre, hade lagt av. Jag insåg att jag måste hämta den “riktiga” ladd-sladden som låg i köket. Jag passade på att gå på toaletten. Sedan somnade jag om och vaknade igen klockan 6, 1 timme kvar till väckning. Somnade om och var naturligtvis äckeltrött när mobilklockan ringde. Jag gav Bibbi frukostgrönsakerna och sedan ringde jag naprapaten och lämnade återbud. Jag var så trött att jag mådde illa, jag skulle ha knäckt mig själv om jag hade åkt hela vägen tur och retur. Det skulle ha varit ljuvligt att få ryggmassage… Med proppar i öronen svimmade jag av och sov till halv 12. Det var så skönt att bara ligga utsträckt. Ingen belastning på vare sig ryggen eller knäna eller handen. Det är torsdag idag och då är det burstädning och det är snabbt gjort med bara ett enda marsvin. Förutom det har jag inte gjort någonting idag och jag hoppades på en Treo-fri dag, men handen – fingerlederna – värkte ohemult.

Hallen del 5

2 målarpass à 2 timmar var tufft, före lunch och efter. Det första av 2 lager vit färg. Det tog helt naturligt längre tid än grundfärgen eftersom jag inte kunde använda samma slabba-på-teknik. Det vete tusan om det räcker med ytterligare ett färglager. Det lyser fortfarande igenom på långsidan där stolparna till räcket satt, så där får jag nog ta ett tredje varv med färg. Jag tröstar mig med att vi ska lägga dit nya trappstegsmattor, för det blir inte snyggt med resterna av limsträngarna. Inte snyggt alls…

En föraning om hur det kommer att se ut med en vitmålad trappa. Aj lajk it!
Med endast grundfärg.
Med ett lager vit färg.
Med ett lager vit färg.

Undersidan av det nedersta trappsteget innebar ålning och nackvärk och utspilld färg. Jag ska göra om det en gång till minus den utspillda färgen. Om jag hade insett hur mycket jobb det innebar att måla trappan hade jag inte åtagit mig det. Det är rena döden för nacken, ryggen och handen. 2 Treo igen.

Vingel & gung

Igår kväll såg jag fram emot att få åka till naprapaten, men i morse var jag såååå trött attt jag var frestad att återbuda och sova i stället, men jag åkte och det ångrar jag inte. L-O B nålade mig och L gav mig en ryggmassage som var ljuvlig! Det var första gången som jag förstod vitsen med massage. Några fler nålar och värmelampa. Det var inga problem att bara ligga där och andas. Det var semesterlugnt på kliniken och väldigt vilsamt trots att jag inte låg i ett separat rum. Behandlingen behövdes och visste var den tog för jag var väldigt vinglig efteråt och det gungade ganska länge. Just idag hade jag inte vatten med mig utan fick dricka 2 muggar av deras vatten. Jag högg tag i alla trappräcken för säkerhets skull…

När jag satte mig i soffan för att äta lunch tillsammans med James Herriot i “I vår herres hage” och jag kom på att jag inte behövde göra någonting resten av dagen… Halleluja! Efter lunch lade jag mig i sängen och sov till halv 17, rostbiff och potatissallad till middag, diskade och sen te & lässtund. En behaglig dag i det stora hela förutom att jag har djävulusiskt ont i rygg och knän trots 2 Treo.

Hallen del 4

Slipat gårdagens spackel. Hittade skruvhål som jag missat (där trappan är fäst vid väggen) och fick spackla och sedan slipa. Dammsugit hela trappan. Rengjort med Nitor målartvätt. Lunch! Lagt ut skyddspapper på golvet. Skyddstejpat enstaka ställen som inte ska bli vita. Haft sönder en bit av golvlisten med kofoten innan jag kom ihåg att den är fastskruvad. Hehe. Sedan har jag målat med grundfärg. Det var roligt, men jäkligt jobbigt och när jag skulle måla undersidan och nådde de nedersta trappstegen låg jag på mage och vände och vred mig tills jag blev yr i huvudet. Upp och ned för trappan. Upp och ned för stegen. Det kommer att kännas i morgon…

En föraning om hur det kommer att se ut med en vitmålad trappa. Aj lajk it!
En föraning om hur det kommer att se ut med en vitmålad trappa. Aj lajk it! Ledstången på väggen kommer oxå att målas vit.

 

Hallen del 3

Momenten är inte obekanta för mig för vi har ju renoverat tidigare, men det är första gången jag flyger solo och jag gillar det! Jag vet vad jag ska göra, hur jag ska göra det och i vilken ordning (med hjälp av en check-lista för jag litar inte på min klimakteriehjärna…) och det är lite meditativt att jobba själv och lyssna på en bok.

20160710_150810
Bilden visar limsträngarna på ett av trappstegen.

Limsträngarna som blev kvar efter trappstegsmattan gjorde hårt motstånd. Limmet hade en fantastisk fästförmåga – allt fastnade: Crocs-tofflorna klibbade mot golvet och jag fick nästan med mig badrumsmattan ut i hallen, byxorna drogs nästan av när jag reste mig (jag försökte arbeta sittande), när jag tog t-sprit på papper för att ta bort limmet från skrapan smetades allt ut och papperet klibbade fast. I början använde jag en skrapa som är avsedd för spishällen och den tog bra tills den dog. Vila i frid! Jag riskerade livsfarliga skärsår när jag skulle byta rakbladet som var så klistrigt att det fastnade i trasan som jag hade som skydd. Det här går inte, tänkte jag. Varmt vatten med något rengöringsmedel i. Diskmedel? Inte tillräckligt klös i. Ajax? Ja! Hett vatten med Ajax som jag duttade på klisterremsorna för att mjuka upp dem. Sedan tog jag den vanliga skrapan och attackerade.

20160710_151708

Jag vann (bilden ovan)! Moahaha!! Nästan i alla fall. Det är fortfarande en aning klibb kvar, men det tänker jag måla över och sedan sätter jag dit de nya trappstegsmattorna och så glömmer jag det de kommande 17 åren.

Hålen efter skruvarna som höll fast räcket slipade jag ned och spacklade över.

20160710_171348

Jag höll på i 2,5 timme och var genomsvettig och hade ont över allt efteråt. Förutom trappan har jag städat hos Bibbi, bytt handdukarna och tvättat. Ett rejält dagsverke och det var ljuvligt med te & lässtunden på kvällen. 2 Treo lindrade värken.