Blä del 2

Jag har aldrig sett mig som en stark eller envis människa, men eftersom jag ändå kom iväg på en 70 minuters långsam, plågsam runda runt Flaten idag trots gårdagens elände, så kanske jag inte ger mig så lätt ändå. Jag fick en fråga en gång av en kurator (typ) om vad det skulle stå på min gravsten. Jag behövde inte fundera särskilt länge innan jag svarade: “Hon orkade mer än hon trodde.”, men det är något jag bara kan säga med facit i hand. Varje gång jag är mitt upp i skiten känns det inte så. Nu är jag i alla fall 51 år trots 3 självmordsförsök och ständiga självmordstankar.

2016-05-03_11.20.49

 

Dagens låtlisterepresentant är Chris Loco med Ina Wroldsen och låten “Human” som handlar om att komma igen gång på gång (även om jag personligen inte tycker att någon gud har med det att göra).

Joråsåatt…

När jag var hos läkaren för 1 månad sedan skulle jag få en remiss angående en samtalskontakt och idag fick jag svar. Ett svar som jag inte riktigt vet hur jag ska reagera på … Kan jag vara för frisk och samtidigt för sjuk? Är det det här som kallas för att “hamna mellan stolarna”?

Ur kopian på remissen:

“Konsultationsorsak: Kurator primärvård konsultation.

Diagnos/fråga: Dystymi med recidiverande depressioner och ångest.

Önskad undersökn: Samtal

Anamnes, status: Långvarig kontakt med öppenvårdspsykiatrin tidigare. Nu överremmitterad hit enl pat pga “är för frisk”. Sjukersättning sen flera år. Övervikt och nu uppföljning för prediabetes. Har haft samtalskontakt av och till på Psyk (i Södertälje, min egen anmärkning) samt även en kort här för ca 6 år sen. Önskar ny kontakt om möjligt.”

Svarstexten är följande:

“Pat. bedömes behöva långvarig psykterapeutisk behandling, vilket inte är möjligt att erbjuda vid Salems vårdcentral. Ärendet återremitteras därför ——.”

Joråsåatt …

Jag tolkar det som att det är kört. Som tur är har jag inget behov av en samtalskontakt som jag mår just nu. Vad tusan skulle jag ha att tala om under en “långvarig psykterapeutisk behandling”?! Dystymisk depression är ju kronisk och för mig fungerar det bara medicineringen är den rätta. Jag vet, som sagt, inte hur jag ska förhålla mig till svaret. Skrutt samma – jag klarar mig!

Läkarbesök med stort L

Idag var det dax att träffa min nya läkare som jag tar för givet att jag ska få behålla. Mot slutet sa han åtminstone att nästa besök skulle bli hos honom. Läkarbesök med stort L. För 1 vecka sedan skrev jag ett brev till honom med det jag ville ta upp och jag hade med mig en egen kopia vilket inte var helt fel eftersom han inte kunde hitta brevet…

Läkare JP som jag var hos för 1,5 år sedan med anledning av min stukade fot. Vad förväntar jag mig av ett läkarbesök? Jag måste ställa mig själv den frågan i syfte att tagga ned mina förväntningar eftersom jag alltför ofta blir besviken. Jag har inget svar på frågan. Ett mirakel? En läkare som säger att jag gör allt någon kan begära? Ett erkännande för att jag har hyfsad koll på kost & motion utan att för den skull vara utbildad? En läkare som lyssnar på mig och sedan deklarerar att han vet precis hur jag ska göra för att må riktigt bra, riktigt länge?

JP får godkänt av mig.  Han får ett minus för att han inte hade förberett sig eftersom han inte ens visste att jag hade lämnat prover och därför ville ha provsvaren. Och så brevet. Blodtrycket var bra, lungorna och hjärtat lät som de skulle och eftersom han inte sa något om övriga värden (förutom blodsocker och kolesterol) tolkar jag det som att de var bra inklusive sköldkörteln. Blodsockret ska ligga under 6 för att man ska räknas som frisk. Mellan 6 och 7 räknas som förstadium till diabetes (det jag kallar för diabetesvarning och som jag fick slängt i ansiktet i början av året). Över 7 är det samma som diabetes. Den här gången låg jag på 6 och det har jag gjort sedan i somras vad jag vet. Kolesterolen är fortsatt hög. Det onda kolesterolet har övertaget, men han sa att värdet på det goda kolesterolet var så pass bra att det blev en jämvikt. Det finns inte mycket att göra annat än att hålla koll på värdena. Nu vet jag i alla fall att Betaglucare är rena nyset, men det är aldrig fel att försöka.

Stilnoct-tjatet. JP sa inte att de är beroendeframkallande utan uttryckte det som att de är avsedda för korttidsbehandling av sömnproblem och frågade om jag fortfarande känner effekt av dem. Han blev förvånad när jag svarade ja. När jag bad honom skriva ut fler uttag än 4 med förklaringen att det krävs ett läkarbesök för att kunna förnya receptet höll han med. Han höll med! Han kommer att skicka en remiss till en av kuratorerna eftersom jag känner att jag behöver någon att prata med.

Sammantaget varken bu eller bä. Ungefär som mitt kolesterolvärdet där det positiva jämnade ut det negativa.

Det finns ett stresshormon som heter kortisol, men det vet väl ni redan? Påslag av kortisol under långa perioder är inte bra för hjärta eller blodtryck. Visste ni att kroppen skickar ut kortisol i systemet för att vi ska vakna på morgonen? Av den anledningen är det inte smart att kolla blodtrycket det första man gör när man har slagit upp sina blå. Trots att blodtrycket sänks medan man sover (när allt fungerar som det ska), så höjs det i samband med att vi vaknar. Intressant!

Stavgång 20 minuter plus 35 minuter och det var jätteskönt! Dessutom halvtidsvägde jag mig och såg att ännu 1 kg har försvunnit. Ha!

Dagens låtlisterepresentant är Duran Duran. De här gossarna lyssnade jag på jämt under 80-talet, men sedan bytte de stil och jag släppte dem. Den här låten, “Pressure off” är riktigt bra och Simon LeBons röst har inte förändrats nämnvärt.