Kusligt

Jag vaknade klockan 5 och gick på toaletten. Efteråt blev jag sittande på sängkanten. Det var tyst. Otroligt tyst. Fönstret var öppet, men inte ett ljud. Gråa moln hängde låga efter gårdagens regnskurar med en dimma som börjat lätta. Björkarnas löv hängde trötta och heeeelt stilla efter att ha piskats av regn och kraftiga vindar de senaste dagarna. Ingen annan än jag verkade vara vaken. Inga av de vanliga ljuden hördes. Ingen trafik. Inget dunkande från ett pendeltåg. En enda fågel sjöng på långt avstånd utan att få svar. Inte ens vägguret i vardagsrummet intill hördes trots att det alltid tickar fram sekunderna. Det var som att tiden stannat. Tyssssstnad… Ödsligt. Ensam. Kusligt.