Allmänt | Mitt liv i ord

Moral och ärlighet

Det finns många tecken på att det samhälle jag växte upp i har förändrats övervägande till det sämre. Jag tycker inte om det. Man kan klaga på makthavare i stort, men när gemene man, den vardagliga människan inte tänker längre än till hur mycket hon kan roffa åt sig utan att behöva ta konsekvenserna… Alla förändringar, stora som små börjar hos en enda individ. Om du vill se en förändring måste du börja hos dig själv. Om du lever enligt devisen att du världen/livet är skyldig dig en massa utan någon motprestation, så blir samhället därefter. Fråga inte dig själv varför du ska höja dig över girigheten när ingen annan gör det. Fråga dig själv varför du inte ska göra det. Du ska göra det för din egen skull. Våld föder våld. Förtryck leder till uppror. Girighet leder till omänsklighet. När jag skriver det här är jag oerhört trött och besviken på svensken, på människan och som med så mycket annat är det en liten droppe som har fått allt att rinna över. En fråga i FB-gruppen för ljudboksanhängare om man kan använda samma Storytel-abonnemang till hela familjen. När jag svarade att det inte går var jag naiv nog att använda uttrycket “inte tillåtet”. Hur dum får man bli? Responsen var något i stil med “varför i h-vete ska jag och min familj behöva betala för flera abonnemang när vi kan tjuvåka på ett och samma?” och att man minsann är flera som tittar på filmkanalen fast endast en betalar för det. Där rann bägaren över. Då blev jag leds. Kräkfärdig.

VAD HAR HÄNT MED MORAL OCH ÄRLIGHET?!!!

Sluta roffa åt er! Är det så ni själva vill bli behandlade? Utnyttjade och idiotförklarade. “Hur kan du vara så dum att köper dina filmer? Hur kan du vara så dum att du betalar för något du kan sno åt dig?!” Jag gör det därför att jag vill göra rätt för mig!! Jag gör det därför att det är så jag har blivit uppfostrad och därför att det inte skadar någon annan än mig själv! Jag gör så därför att min moraliska kompass säger åt mig att göra så! Jag gör så därför att det får mig att må bättre än jag skulle må om jag hela tiden försökte roffa åt mig så mycket som möjligt!! Jag gör så för det är mitt sätt att bidra till att stänga den samhälleliga kloaken som jag tycker att jag lever i!!

Orkidéer

Tack vare den lilla redigeringsappen har jag äntligen lyckats få till riktigt bra närbilder på mina älskade orkidéer som blommar som tokiga just nu.

Bland det vackraste naturen kan åstadkomma.

Bildredigering

Kameran i mobilen är helt ok. Mina krav är inte så höga. Det finns bilder jag har tagit som har blivit överraskande bra och som jag brukar använda som bakgrund i mobilen, men det skulle var kul att kunna fixa lite med dem. När jag försökte redigera en bild dök det upp en ruta om att något sådant program inte fanns tillgängligt, men att det gick att hämta. “Hämta? Avbryt?” Jag tryckte på “hämta”, men inget hände. Att jag skulle ge mig in i Samsungs teknikdjungel för att hitta ett program – finns inte på kartan! Jag tittade bland gratis-apparna i spelbutiken istället och hittade en som heter Photo Editor Pro. Eftersom den versionen är gratis innehåller den annonser, men bara när jag startar appen. Den är lätt att använda och det var roligt! Jag har redigerat flera av mina bilder bland andra den här som jag tog i juli.

Före redigeringen. Lite blek och oskarp.

Efter redigering. Djupare färger och jag fokuserade rådjuret. Nöjd!

Selmas baktassar. Elin tog den med sin mobil och då såg den ut så här.

Jag gjorde om den till svartvit och fixade skärpan.

Det går att ladda ned t.ex. ramar från tillverkaren av appen. Jag har inte försökt, men jag blir inte förvånad om de vill ha betalt den vägen vilket är förståeligt.

Ryggstelhet och filmtajm

När jag vaknade klockan 4 för att gå på toaletten var jag så stel i ryggen att jag nästan fick panik. Vad 17 hade jag gjort?! Sent omsider kom jag på att jag måste ha tvärslocknat liggande platt på rygg och eftersom Pär inte var hemma för puffa på mig – för jag låg i den ultimata snarkarställningen – blev jag liggande i samma ställning och den ställningen tycker inte min rygg om. Ergo: stel som en planka. Jag har städat idag och det var tungt. Kroppen protesterade. Eftersom vi ska börja göra om köket på måndag städade jag bara det allra nödvändigaste, men inte sparade jag in speciellt mycket tid på det. Elin gick fram och tillbaka mellan rummen eftersom hon putsade fönster och vi fick flytta Ellie med bur fram och tillbaka för att jag skulle kunna städa och det hela var allmänt ofokuserat och tröttande. Det är ett tag sedan det var någon egentlig sol eller sommarvärme, men tror ni inte att det blev det just idag, så att jag blev extra svettig och trött? 20 plusgrader och stillastående värme kräver korsdrag. “Städa, städa varje fredag och så varje jul. Det tycker jag är kul!” /Pippi Långstrump

Ellie har dragit sig undan till Selmas Kaninhåla där en kanin garanterat får vara ifred och pusta ut efter att ha röjt runt.

Igår såg Elin och jag “Big Hero 6”, en läckert datoranimerad lättaction med humor. Den var bra, absolut sevärd och jag häpnar, än en gång, över tekniken och hur fort det har gått framåt sedan “Shrek” gjordes som ju var en av de första filmerna som gjordes på det här sättet.

Idag såg vi “Berättelsen om Askungen” som jag tyckte mycket om! Jag fick samma goa känsla som när jag såg “Maleficent” första gången. Wow! Askungen är Askungen och alla vet hur den slutar, men det fanns några små skruvar i den här versionen som jag uppskattade. Jag kikade lite på extramaterialet och där förklarade de att bl.a. prinsen fått mer kött på benen karaktärsmässigt eftersom det är lite passé med att Askungen faller för enbart utseende och pengar; mer människa. Cate Blanchett är lysande som styvmodern och hennes klänningar har ofta avundsjukans äckelgröna färg. Lily James (Ella/Askungen) känner jag igen som Rose i “Downton Abbey”, likaså Sophie McShera som en av styvsystrarna. Den var så läcker!!

Grävande, rensande och endorfiner

Inatt var Ellie tillfälligt förvisad till vardagsrummet eftersom Robin sov över hos Elin och han inte står ut med mer än en röjig kanin i taget. Ellie gräver och krafsar. Krafsar och gräver och hon gillar verkligen att göra det. Inatt fick jag lyssna på grävandet och krafsandet. Vi har fått rådet att lägga en filt över hennes bur ungefär som man gör med fåglar. Det brukar dämpa henne. Tyvärr, har Ellie oxå hört det rådet och struntar högaktningsfullt i det. Mellan midnatt och 4 blev jag väckt 97 gånger och till slut satte jag i öronpropparna och fick sova ostörd i 4 timmar tills det var dax att utfodra marsvinen. Jag tittade naturligtvis till Ellie oxå och tillståndet var … stökigt? bedrövligt? Hon hade inte ett höstrå kvar och vattenskålen var fylld av spån som hade sugit åt sig vattnet (det är tydligen ingen ovanlig situation). Lilla gumman. Hon var så hungrig och törstig. En liten känga till Elin som faktiskt inte kom i säng förrän vid 4 och som borde ha tittat till sin betalande gäst innan hon själv knoppade in.

Jag trodde inte att jag skulle orka hålla mig vaken hela förmiddagen, men efter 3 muggar med te fick jag ny energi och tog tag i vårt sk. lakanskåp där handdukar, gardiner, dukar, extra kuddar och lakan förvaras. Det har sett för j-t ut och så överfullt att dörrarna inte har gått att stänga helt. Tur i oturen göms skåpet bakom sovrumsdörren. En tumregel för rensning: har det inte använts under det senaste året, så åker det ut. Det enda jag inte behövde rensa bland var handdukar för alla gamla handdukar används hos marsvinen eller hos Selma. Gardiner och dukar som jag knappt kom ihåg att vi hade och som inte känns som vår stil längre – ut! Vanliga underlakan som inte är av dra-på-modell – ut! Påslakan och örngott som är nötta och färgblekta och som har fått stå tillbaka för nyare lakan – ut! Det blev så mycket utrymme kvar att Elin fick en egen låda för de lakan som är bara hennes. Sånt här ger mig endorfiner!

Så här ska det se ut! Nu får jag inte längre ångest när jag öppnar garderoben och jag riskerar inte att hamna i en lavin av lakan och kuddar.

På eftermiddagen styrketränade jag igen och det gick så bra och det var så skönt! Det blev ännu en endorfinrusch. Jag invigde balanskudden så smått, men jag ska leta rätt på övningar. Den här gången nöjde jag mig med att stå på ett ben och att göra några tåhävningar. Ingen krampkänsla i vaden. Så här 4 timmar senare har jag mer värk än en mörbultad känsla.

Tredje gången gillt

80 minuters promenad idag och det var skönt och relativt fritt från smärta. Tredje gången gillt! Jag tror att mina MBT är slutkörda för de känns väldigt stumma och så får jag ont i fötterna + att jag känner av hälsporren. Inte bra.

I morgon inleds den sk. Grövelsjöveckan och för fjärde gången har vi Elins kusiners kanin i vår vård. Den första kaninen hette Bella och hon bet mig så ordentligt att Rönninge Kaninläger stängde nästan innan det hunnit öppna. För tre år sedan fick Sylvan bo här, en pytteliten grå sudd som var bedårande och då var det Elin som hade huvudansvaret vilket ledde till att hon kärade ned sig och impulsköpte Selma. För två år sedan bodde Sylvan här igen, men förra året hade vi ingen långörad gäst. I år heter hon Ellie och ska bo här i en dryg vecka. Åter igen har Elin huvudansvaret – hon får ju betalt – och jag kan väl hjälpa till med gosandet. Möjligen.

Ellie har sin egen bur och hon får bo i hallen. Hon hade till och med med sig eget Ölandshö.

Hon blir precis lika suddig på bild som Selma. Meh!

Designonline är på väg mot ett bottenbetyg från mig. Deras hemsida är snygg och hyfsat enkel att hoppa runt på, men informationen om produkterna är undermålig. Jag returnerade ju en vas av den anledningen och nu kommer jag att returnera en bordslampa av samma anledning. Titta noga på bilden.

För mig ser det ut som en svart lampfot och en vit lampkupa. Håller ni med? Därför blev jag förvånad när jag upptäckte att de skickat endast lampfoten. I morse ringde jag 4 gånger utan att komma fram och till slut mejlade jag och tänkte att eftersom klockan inte ens är 9 hinner jag förmodligen få svar. Vid 15 ringde jag igen och då kom jag fram. Det har inte blivit fel och det är ingen glaskupa utan en stor glödlampa och det står i informationen att glödlampan säljs separat.

“Material: Metall, textilsladd.
Storlek:
Höjd: 22 cm.
Ø 12 cm.
Sladd: Textilsladd med brytare.
Ljuskälla: E27 Max 60W.
Glödlampa säljs separat.”

Det hade jag noterat, men jag uppfattade inte det som att glaskupan i själva verket är en glödlampa modell större eftersom den är mönstrad på övriga bilder. Jag fick ge mig, men sa att jag kommer att returnera den och fick betalningsfristen förlängd. Efter telefonsamtalet har jag nagelfarit sidan och tycker fortfarande att det ser ut som en fot med en glaskupa. Dessutom säljer inte Designonline den glödlampa som behövs! Det enda jag hittade var en taklampa som ser ut som en glödlampa hängande i en sladd och den kostar 499 spänn. En lampfot för 389 och en glödlampa för ungefär lika mycket? Skulle inte tro det! Så om du ska beställa något från Designonline som inte är en enkel bricka eller handduk råder jag dig till att ringa kundtjänsten och fråga innan du beställer för det är inte så jättelajbans att behöva släpa på paket som ska skickas tillbaka. Till Designonline har jag bara ett ord: bättring!! (Jag hade fått svar på mäjlet, men det skiljde sig inte från det jag fick i telefon.)

Blandad kompott

Vi satt på balkongen och åt frukost när Pär sa: “En kanin!”. Inte “hare”, utan “kanin”.

Den satt där en bra stund och när jag kom ut en kvart senare satt den och käkade gräs och klöver. Jag gick fram försiktigt, frågade den var den kom ifrån och när den insett att jag var ofarlig fick jag klia lite. Den var varm av att ha suttit i solen!

"Blir den här bra för Rönningegruppen på fäjsbok?" — “Blir den här bra för Rönningegruppen på fäjsbok?”

PS. Den var mjuk och gosig, men inte lika leeeen som Selma.

Det blev lite renoveringsränn idag igen. Vi åkte till Målarboden i Södertälje och hämtade tapeterna och vi ångrar inte valet. Lite färg och täckpapper oxå och så köpte jag – frivilligt för andra gången i mitt liv – ett doftljus!

Jag vet att Yankee Candle är av den dyrare sorten, men av någon anledning fick vi det på köpet. Man bockar & tackar!

Vidare till Granngården för spån och hönsnät till marsvinsburen och sedan till Coop. Igen. Och Mio. Igen! Jag sprang in och köpte filten. Hehe! Klockan var 20 över 11 när vi kom hem. Jag plockade in varorna, tog en dubbeldos mot huvudvärken, satte massagekudden runt nacken och gjorde lunch. Den planerade styrketräningen byttes mot middagslur i sängen och den satt inte fel, men jag har fortfarande huvudvärk, så det är väl spänningsvarianten som våldgästar så länge den behagar.

Det här är Mimmi efter kloklippningen. Det var inte riktigt samma relaxade stämning medan den pågick om man säger så.

Mänskliga rättigheter

Jag lyssnar på “Låt mig ta din hand” och som förberedelse till en recension surfade jag efter Argentinas diktaturer vilket ledde mig till tortyr som i sin tur ledde mig till mänskliga rättigheter och när jag ändå hade alla artiklar uppradade kollade om det stod något om rätten att få barn. I december 2010 skrev jag ett inlägg om ofrivillig barnlöshet och fick så många otrevliga kommentarer att jag till slut tog bort möjligheten att kommentera. Jag minns att en av de som tog illa vid sig påstod att det var en mänsklig rättighet att få barn. Jag har funderat mycket på det och har letat och enligt Wikipedias uppräkning av de 30 artiklarna är det inte en mänsklig rättighet att få barn, varken biologiska eller genom adoption.

Artikel 24: “Var och en har rätt till vila och fritid, innefattande skälig begränsning av arbetstiden samt regelbunden betald ledighet.” En artikel på DN.se den 26 juni: “För till skillnad från alla – alla! – andra industrialiserade länder saknar USA lagstadgad rätt till betald semester, precis som landet saknar rätt också till sjukfrånvaro och föräldraledighet.” Ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Tänk efter: har du någon gång sett en amerikansk film eller serie eller läst en bok som utspelar sig i USA där karaktärerna åker på en längre semester? Inte jag.

Hos sjukgymnasten

Doktor OB tipsade om balansövningar för att få ordning på yrseln och jag bokade tid hos sjukgymnasten som jag träffade idag. Det är inte den sortens yrsel som kommer av att en nerv sitter i kläm. Yrseln har inte att göra med blodtrycket. En möjlighet är biverkning från någon av alla mina mediciner. En trolig orsak är kristallerna inuti örat. De har spökat flera gånger förut, men det har aldrig varit så långvarigt som nu (ca 2 år). Den känns oftast när jag reser mig från liggande (riktigt snurrande som gör att jag har svårt att fästa blicken), men även om jag böjer mig framåt och det har hänt att det snurrat till när jag har suttit stilla. Sjukgymnast AR gjorde sitt bästa för att framkalla yrseln och därmed kunna koppla den till nånting specifikt, men det är som med tvättmaskinen som slutar krångla när reparatören har kommit. Jag fick prova balansen i några övningar som hon sen skrev ut åt mig bl.a. utfallen som jag har i styrketräningen och som jag kan göra knepigare genom att vrida överkroppen. Jag valde att själv höra av mig till henne om jag skulle behöva i stället för att boka en ny tid. Om yrseln har att göra med någon av medicinerna, så är det inte så mycket jag kan göra, men det är alltid bra att veta. Antar jag.

En känsla av uppgivenhet. Yrseln kan bero på mediciner eller kristaller eller spänningar från muskelfästen i nacken. Att jag har svårt att gå ned i vikt kan ha att göra med hur jag äter eller så är det klimakteriet eller hypotyreosen eller så är det en kombination av alltihop vilket förmodligen är det troligaste. Jag skulle vilja komma till en läkare och säga “Här gör det ont.” och få svaret “Då gör vi så här!” och sen är det fixat. *djup suck*

Avgifterna har höjts och de har höjts ordentligt. Dietisten och sjukgymnasten kostar numera 200 kr och det är en höjning med 100%! Det blev en promenad på 20 minuter dit och 40 minuter hem med ett stopp på Konsum. Jag köpte en ask hallon för 30 kr från tjejen ute på torget och de var suveränt goda och det är svårt att sluta äta. Jag har satt i mig hälften redan…

Fint besök den här soliga eftermiddagen.

Vädervila och viloväder

17 grader och regnskurar. För mig är det vädervila. Sol och värme är inte min melodi för det leder oftast till svetthinna och värmepanik. Det här är viloväder för mig. Ögonen vilar från det skarpa ljuset. Pollenhalterna sjunker vilket oxå gynnar ögonen. Kroppen vilar när den slipper att hela tiden jobba för att hålla temperaturen på en normal nivå. Öronen vilar eftersom alla gapiga ungar håller sig inomhus. Hehe. Jag är ensam med marsvinen. Gubbfritt (han är på Öland), barnfritt (hon är hos Robin) och kaninfritt (hon är med sin matte). Det är skönt!