Huvudvärk

Jag har en lång startsträcka på morgonen. Minst 1 timme. I morse lyckades jag vakna 20 i 9 som var en hel timme senare än jag hade tänkt mig och det gjorde att det kändes som om jag försovit mig. Planerna var att gå till apoteket och hämta ut mediciner till både Pär och mig själv, men nu var jag frestad att strunta i det och fortsätta sova. Det blev 2 piskor som fick mig ur sängen (det finns inga morötter att locka mig nu för tiden…): tänk om jag är ännu tröttare i morgon? och så var det den oerhört lockande Mc Donalds-maten som Pär skulle ha med sig som lunch och som helt enkelt krävde en promenad som motprestation. Klatsch! Klatsch! Upp och på med kläderna, toalettbestyr, lite yoghurt till frukost, ingen tandborstning och sedan iväg. Startsträckan blev 40 minuter och jag kände mig knappt vaken när jag vinglade iväg mot Salem. Det blev en 25 minuter lång Golgata-vandring där jag svettades och kroppen kändes stum och tung. Ett väderomslag de luxe medförde vansinniga morgontemperaturer på 13 plusgrader och jag hade ljumma vindar i ryggen hela vägen och såg fram emot hemvägen då jag skulle få dem i ansiktet i stället. Hemvägen blev bättre, jag hade fått dricka vatten och den tog oxå 25 minuter, så sammanlagt 50 minuters promenad backe upp och backe ned gjorde att jag kunde avnjuta en Mc Donalds-lunch och jäklar i min lilla låda vad gott det var!!! Utom jordgubbsshaken som var äckelsöt. Jag kan inte minnas den senaste gången, innan idag, som åt mat från Donken….

Det finns flera fina ekar uppe vid Skogsängsskolan.

Efter lunchen hade jag huvudvärk och tog 2 Treo som skrapade bort det översta. Det jävliga blev kvar – spänningsvärken – och den försvann inte trots att jag låg och vilade i 1 timme, gjorde uppmjukande rörelser, smorde in tinningar och nacke med tigerbalsam. Efter middagen kröp jag till korset och drämde till med en värkkombo och tillsammans med 2 timmars läsning (1793 av Niklas Natt och Dag – vilken bok!!) finns bara en liten rest kvar som jag tänker satsa på att sova bort. Jag har mått konstigt idag med huvudvärken, som sagt, och med hjärtklappning (Venlafaxinets fel) och vallningar lika jobbiga som de i somras. Det förvånar mig inte om väderomslaget är orsaken. 14 plusgrader klockan 21 i oktober är skitväder i mina ögon.

Jag tar med en låtlisterepresentant idag som finns med på min lugna Spotify-lista som jag låg och lyssnade på medan jag vilade. “New friend” med lemin.

Promenader

Igår var jag trött, så trött och hade svårt att komma ur sängen. Jag gick en kort promenad och handlade på Konsum. Stilnocten knockade mig på kvällen och jag somnade redan vid 23. Idag gick det liiiite lättare att komma upp och ut och jag promenerade 65 minuter med ett riktigt bra tempo så gott som hela vägen. Det känns som om jag är på banan igen (åtminstone när det gäller promenader…) och jag ska göra mitt bästa för att inte tappa greppet. Efter lunchen orkade jag inte kämpa emot tröttheten längre utan lutade mig lite mot kuddarna, somnade och sov i nästan 1 timme. Jag har börjat med fotövningarna igen. De första gångerna gjorde det faktiskt lite ont till viss del beroende på att jag gjorde övningarna direkt efter promenaden, men oxå för att fötterna blivit bekväma av sig. Det går bättre nu och vänsterfoten känns inte riktigt lika misshandlad längre.

En låtlisterepresentant: “Gave you everything” med The Interrupters. Rock’n’roll!

Vildar

Det blev inte mer än 5 timmars sömn inatt. Jag kom inte i säng förrän efter halv 1 och vid halv 6 började Bibbi tjoa om frukost. Eftersom det är så äckligt varmt sover jag i Lilla rummet – vägg i vägg med lillgrisen – och det var svårt att somna om med det ringande i öronen, så jag steg upp. Och sedan gick jag inte och lade mig igen. Whaaat?! Jag åt frukost och halv 8 klev jag ut genom dörren för en kort promenad via Konsum. Det var svalt och folktomt och en timme senare var jag på Konsum och hemma igen före 9. Wow. Promenaden gick jäkligt tungt i uppförsbackarna, men viktökningen hänger över mig som ett Damoklessvärd.

Det är mer eller mindre klart för inflyttning nu. Bostadsrättsföreninen Trägårdslunden. Kolla in det lägre huset till vänster….
….med den här balkongen. Där skulle jag kunna tänka mig att bo.

En låtlisterepresentant: “Savages” med Marina and the Diamonds. Jag gillar texten. Den har bett och jag hittade den på genius.com.

Murder lives forever and so does war
It’s survival of the fittest, rich against the poor
At the end of the day, it’s a human trait
Hidden deep down inside of our DNA

One man can build a bomb, another, run a race
To save somebody’s life and have it blow up in his face

I’m not the only one who finds it hard to understand
I’m not afraid of God, I am afraid of man

Is it running in our blood, is it running in our veins?
Is it running in our genes, is it in our DNA?

Humans aren’t gonna behave as we think we always should
Yeah, we can be bad as we can be good

Underneath it all, we’re just savages
Hidden behind shirts, ties, and marriages
How could we expect anything at all?
We’re just animals still learning how to crawl

We live, we die, we steal, we kill, we lie
Just like animals, but with far less grace

We laugh, we cry, like babies in the night
Forever running wild in the human race

Another day, another tale of rape
Another ticking bomb to bury deep and detonate
I’m not the only one who finds it hard to understand
I’m not afraid of God, I am afraid of man

You can see it on the news
You can watch it on TV
You can read it on your phone
You can say it’s troubling

Humans aren’t gonna behave as we think we always should
Yeah, we can be bad as we can be good

Underneath it all, we’re just savages
Hidden behind shirts, ties, and marriages
How could we expect anything at all?
We’re just animals still learning how to crawl
Underneath it all, we’re just savages
Hidden behind shirts, ties, and marriages
Truth is in us all, cradle to the grave
We’re just animals still learning to behave

All the hate coming out from a generation
Who got everything and nothing, guided by temptation

Were we born to abuse, shoot a gun and run
Or has something deep inside of us come undone?

Is it a human trait or is it learned behaviour?
Are you killing for yourself or killing for your saviour?

Plattfot

65 minuters promenad i riktigt bra tempo även om jag inte kom igång ordentligt förrän jag gått nästan hälften och då lossnade det i en uppförsbacke! Whaaat?! Jag hade mina odubbade buggar och de gör att jag känner mig som en plattfot som stampar vägen fram och nästan smäller med fotsulan som ankor gör. De gör det betydligt svårare att behålla en bra hållning; jag fick ofta räta på mig och påminna mig själv om att använda magmusklerna för att hålla upp kroppen. Det var en riktigt skön promenad. Lite vintrigare med småsnöande.

Det blir faktiskt en låtlisterepresentant idag i form av Walk the Moon med låten “Surrender”. En låt som växer och ger mig rysningar.

Smärta

Ett fullt pass med gummibanden med några genvägar eftersom orken tröt och lusten försvann innan jag var färdig. Ångest, knut i magen och svårt med koncentrationen.

En låtlisterepresentant i form av Elsa Carmona med låten “Hurt”. Life hurts…

It’s not supposed to hurt like this. It’s not supposed to hurt like this. It’s not supposed to make me sick, make my head hurt.

Varannan dag

Wow! Stavgång när den är som bäst: tempo med farthållare, kontroll på andningen, styrka i armarna och jag pausade bara 2 gånger på 60 minuter för att dricka vatten. Härligt!! Jag var ute mellan 9 och 10 och då var det hett i solen och ljuvligt i skuggan. Resten av dagen har väl varit ok. Smaklökarna strejkade idag igen och ingenting har varit gott. Jag gjorde äggröra och bacon till middag men det smakade … inte gott plus att baconoset var envist som en fästing.

Dagens låtlisterepresentant är Monakr med låten “Calling out”.

Ökentorrt

Gårdagen blev en skitdag då jag bara önskade att den skulle ta slut och tog min Stilnoct redan klockan 21 för att skynda på det hela. Jag var trött och sov till 11. Ont i nacken. Rastlös. Ingenting förutom lunchteet smakade bra och jag var hungrig. Hasade runt i pyjamas hela dagen. Ångest och en extra Lyrica. Jag tröstade mig med att det sällan blir 2 såna dagar efter varandra och jag hade rätt.

Idag har jag mått bättre och jag fick till en 70 minuters promenad inklusive Konsum i riktigt bra tempo hela vägen. Det var väldigt skönt! Allt har smakat smaskens idag och jag har druckit en jäkla massa te.

Efter besöket hos tandhygienisten har jag börjat skölja med Listerin Total Care (LTC). Den ska tydligen ta hand om bakterier och tandsten samtidigt som den innehåller fluor. Inflammationen i tandköttet är borta, så den biten stämmer ju. Om tandstenen minskar lär väl visa sig, men Pär tycker att han har betydligt mindre sedan han började med LTC. Det är bra sting i den och det är tur att jag bara ska skölja i 30 sekunder för munnen känns bedövad och den är fullkomligt ökentorr efteråt. De stackars salivkörtlarna åker på pisk 2 gånger om dagen. Faktum är munnen blir så torr att jag är tvungen att använda Zendium saliv-gel efteråt. Det vore ju höjden av ironi om tandstenen försvinner, men jag får hål i tänderna till följd av muntorrhet…

Dagens låtlisterepresentant är Glassio med låten “If I was your boy”.

Mer melodifestival

Promenad till Salem för att hämta ännu en omgång med VLCD-soppor från Itrim plus att jag handlade lite på ICA. Det var väldigt skönt! Jag kom iväg klockan 9 innan det blev för varmt. Jag gick via Tennishallen och även om den backen är flåsframkallande, så behövde jag inte stanna uppe på toppen för att hämta andan. Framsteg!

Dagens låtlisterepresentant är After Dark igen med ännu en melodifestivallåt. Den här gången från förra året, 2016. Gruppen finns inte längre men firade 40-årsjubileum det året. (Hur gammal är jag egentligen eftersom jag minns när de slog igenom…) “Kom ut som en stjärna!” – en inspirerande text om att våga vara sig själv.

 

Tufft

Gummiband. Ett fullt pass. Ett tufft pass. Ett småtungt pass. Jag kan inte minnas när jag körde ett fullt pass senast. Jag har mest börjat från början med det extra lätta, trappat upp, stött på patrull och fått börja om. Det kommer att kännas imorgon… Den sista övningen, biceps-curls, gör jag sittande på step up-brädan med gummibandet fäst runt ena benet på soffbordet. Jag håller emot med ena foten för att bordet inte ska flytta på sig. De senaste gångerna har jag känt av ryggmuskeln på sidan. Idag, mitt i övningen, när muskeln protesterade avbröt jag eftersom jag insåg att jag måste utföra den på ett annat sätt. Jag såg mig om i rummet och bestämde mig för att prova med att fästa gummibanden runt handtaget på den stängda sovrumsdörren. Jag behövde komma upp mer för att få den rätta vinkeln, så jag ställde mig på step up-brädan. Det blev en helt annan övning av det, en mer krävande övning. Jag måste hålla emot med både magmusklerna och benen. Jag provar så tills vidare.

En låtlisterepresentant: “Strangers” med Halsey.

Sjöblöt

Ett medium-pass med gummibanden. Det var flåsigt och vissa övningar var riktigt tunga, men det var skönt och det finns ork kvar att öka på till ett fullt pass nästa gång. Jag blev så svettig! Över hela kroppen – sjöblöt. Jag brukar svettas mycket i nacken och ryggen, men idag svettades jag över hela rackarns kroppen. Kanske var det en vallning inblandad oxå.

Det blir en låtlisterepresentant idag: “Movement” med Club 8. “I’m still walking!”