Kategori: Allmänt

Efter 2 veckor med 1 halv Stilnoct och först sömnlöshet, sedan dålig sömn följt av varierad sömn och nu inga sömnproblem. Jag har fungerat de senaste veckorna utan att sova på dagarna och nedtrappningen blev inte lika utdragen som jag befarade. Nu ska jag tillåta mig ordentlig sömn några nätter till och sen ta bort den sista halvan och därmed bli fri från Stilnoct. Känns jäkligt bra!

Jag ser fler och fler filmer och serier från Sydkorea, Japan och Kina. Det är kul och intressant att se hur de filmar, agerar, regisserar och hur miljöerna ser ut. Seder, traditioner, religion och psykologi. Det jag gillar allra mest är att de tar av sig skorna inomhus! De har alltid gästtofflor vid dörren. Även om de får besök av sin kostymklädde chef, så är det strumplästen som gäller, men det betyder inte att respekten minskar det minsta. I England är de fanatiska anhängare av heltäckningsmattor och kombinerat med att inte ta av ytterskorna… Lort och bakterier. I USA verkar de inte veta vad en hall är. De kliver rätt in i vardagsrummet. Det är kanske därför de inte tar av sig skorna. Kan du tänka dig att komma hem efter en dag på jobbet och inte ta av dig de skor du har haft på dig i många timmar? För flera år sedan gjordes en undersökning i USA som visade att man blev betydligt mer avslappnad när man hasade runt i strumplästen hemma. Duh! I de länder där de inte tar av sig skorna är ett argument, i alla fall bland män, att pondusen försvinner. Om pondusen sitter i skorna kan den inte vara mycket att ha. När jag föreställer mig hur någon kliver in hos mig med novemberslaskiga skor, kliver in i vardagsrummet, grisar ned mattan och sen slänger sig i soffan fortfarande med skorna på – jag skulle svimma!!! Och sen skulle personen i fråga bli portförbjuden hos mig!

Jag såg ett avsnitt av “Åsiktsbubblan” på svt.play. Plötsligt förstod jag upplägget! 2 grupper à 4 personer med diametralt olika åsikter om ett utvalt ämne. De grupperna utgör en åsiktsbubbla! Duh! Undersökningar visar att när man bara diskuterar med de som har samma åsikter som man själv blir man inkrökt. När väggen mellan grupperna i programmet dras undan innebär det att nya idéer och synsätt blir tillgängliga och det är oerhört viktigt. Att programmet är för kort och komprimerat med hänsyn till ämnena är en annan sak.

Det handlade om skolan och om ifall barn curlas för mycket och om det behövs fler regler och krav. Min egen åsikt är att det behövs mer regler, respekt för lärarkåren, men framför allt att barn måste lära sig att ta konsekvenserna för sina val och handlingar för hur kommer det att bli om de kommer till en arbetsplats och kallar sin chef för “jävla hora”?

Disciplingruppen bestod av en man med tonårsbarn, en kvinna med tonårsbarn, en man som arbetar som lärarassistent och en äldre kvinna som ser hur bekanta som arbetar som lärare blir behandlade. Den andra gruppen bestod av 4 kvinnor varav 3 hade barn med en bokstavskombination och/eller autism. Den fjärde hade haft det jäkligt jobbigt under skolåren. Det jag reagerade på är varför gruppen med s.k. mjuka värden saknade män och varför de som hade barn alla hade barn med funktionsnedsättningar? I disciplingruppen sades ingenting om det. Var det en bakomliggande tanke att det skulle elda på diskussionerna ytterligare? I de avsnitt jag har sett har gruppernas uppsättning varit pinsamt tydliga, men det förstärker onekligen begreppet “bubbla”.

Jag funderar och undrar (fundrar – inte felstavat) vad som hände med Josef efter att Jesus drog iväg hemifrån för att sprida sin lära? Han var ju medveten om att han inte var biologisk pappa. Blev Maria gravid innan de gifte sig? Annars skulle hon väl inte ha varit oskuld vid bebådelsen, men ändå gifte sig Josef med henne. Det var i och för sig inte vem som helst som var Jesus pappa… När Jesus blev korsfäst fanns Maria där, men inte Josef. Pär föreslog att det berodde på att papparollen var annorlunda. Fniss! Det var då Den Heliga Modern uppfanns och att en pappas kärlek eller sorg aldrig kan jämföras med en mammas. Lite av det finns fortfarande med oss.

De senaste veckorna har gått en omväg när jag ska till Konsum som kompensation för bristen på promenader, men idag bestämde jag mig för att gå en av mina kortare rundor. Det gick långsamt, det var tungt i uppförsbackar och i trappor, men det gick. Rundan brukar ta 35 minuter som mest. Idag tog det 45 minuter. Inte så farligt, tycker jag.

En valmamma överger aldrig sin unge, inte ens när hon vet att hon själv kan dö. Det här utnyttjar valjägarna d.v.s människan – jordens farligaste däggdjur. De skjuter ungen med den första harpunen. När ungen simmar runt i smärta stannar mamman kvar. De skjuter henne med den andra harpunen. Jag blir gråtfärdig.

Jag såg precis en kuslig film på Netflix. “Incantation” (besvärjelse) från Taiwan. Den var överraskande bra och slutet var faktiskt inte ett frossande i blod och inälvor. Det jag egentligen vill skriva om är varför det är så svårt att respektera människors olika trosinriktningar vare sig det handlar om protestantism eller att offra till gudar. I just det här fallet skulle det inte ha blivit en film om personerna inte brutit mot ett tabu, men varför skulle man över huvud taget få för sig att göra det? Av precis samma anledning förväntar jag mig att mötas av respekt för att jag inte tror. Det handlar om att ta seden dit man kommer. Svårare än så är det inte.

Klockan är 00.51. Jag är väldigt vaken för den här gången fungerade inte avslappningen. Jaha. Nu då? Jag lyssnar på regnet och de knappa 2 timmar som är kvar av “Rosemary’s baby” (med Mia “Rosemary” Farrow” som inläsare och så mahjong solitaire. Någon gång somnar jag.

Det går att lämna recensioner på Storytel. Jag gör det bäldigt sporadiskt, oftast när jag tycker att boken är usel eller när den är lysande. Det går oxå att kommentera andras recensioner. Idag hade jag fått en kommentar på en recension av en engelsk bok som jag lyssnade på för 2 år sedan. Jag sågade den eftersom den var urtråkigt skriven. Mannen som kommenterade skrev: “Du är kanske inte tillräckligt bra på engelska Ewa.”. Jag blev förolämpad och svarade att jag läser och lyssnar mycket på engelska och att språket inte är problemet utan att boken helt enkelt är dålig. Det kändes likadant som när litteraturnissarna tyckte att jag skulle träna mer för att lära mig uppskatta de s.k. klassikerna. FNYS!!

Det är intressant med träningsvärk. Jag körde ett xtra lätt gummipass igår, samma som förra veckan. Orken var bättre, men i övrigt var det precis samma program och ändå är träningsvärken helt annorlunda. Förra veckan hade jag träningssmärta i låren och kunde inte röra mig utan problem förrän på lördagen. Pinsamt. Idag känns det i benen medan den egentliga värken sitter i skuldror och armar vilket jag föredrar. Intressant.