Författare: Ewa

Färgstarkt fluff.

… hanteringen av tjocka människor.”

Fetmaepidemin utgör numera en hotbild (min anmärkning som förord till inlägget).

Endast genom att försöka förstå de krafter som ligger bakom en hotbild kan vi få en ärlig debatt om vår människosyn, våra värderingar av andra och vår hantering av mänskliga variationer. Just nu, när en ständigt växande bantningsmarknad dränker allmänheten med hotbilder om faran med tjockhet, samtidigt som faran inte är vetenskapligt belagd, måste hotbilden granskas. Det måste den, eftersom hotbilder ger vissa människor rätten att göra saker mot andra människor.

”… när argument verkligen får effekt, tycks det bero mer på hur ofta de upprepas än deras faktiska innehåll.” /Paul Feyerabend, 1975

Idén att tjockhet skulle vara uttryck för ett epidemiskt utbrott kom faktiskt från — CDC, The Centers for Disease Control and Prevention. Idén spreds internationellt via en Powerpointpresentation 1997 (Oliver 2006). Mannen som presenterade epidemin var nyanställd vid CDC, USA. Den ambitiöse mannen ansåg att tjockhet var ett betydligt större hot mot mänskligheten än vad media och forskare hittills hade uppmärksammat. I sin bildpresentation visade han upp ett USA framställt som en levande organism där tjockheten spridit sig som en infektion från stat till stat, för att under decennier slutligen ha invaderat hela landet. — Samma myndighet som alltså lanserade tjockhet som epidemi definierade alltså också att även tjockhet kan betraktas som en epidemi. De bara bestämde sig för det helt enkelt.

Världshälsoorganisationen (WHO) kom till slutsatsen att fetmaepidemin beror på genetiska, miljömässiga, sociala, beteendemässiga, näringsmässiga, kulturella och samhälleliga faktorer samt livsstilsfaktorer (WHO 2014). Därmed lyckades de inkludera allt som har att göra med att vara människa som möjliga orsaker till fetmaepidemin. Precis allt. Man kan faktiskt undra vad som orsakar smala människors så kallade ohälsa med den logiken. Ja, de har minst lika mycket ohälsa som tjocka.

Susanne Brandheim

”Jag håller koll på dig…”

… hanteringen av tjocka människor.”

”Varför använder ni inte vanliga kroppar i reklamen i stället?” Att svara på den frågan med ”De är ju bara bilder! Den som inte gillar de får väl titta bort.” vittnar om en djup okunskap…

…. en djup okunskap om de kulturella och politiska spänningar som alltid omgett (den kvinnliga) kroppen som objekt. Den attityden vittnar också om en djup okunskap om hur mycket bilder faktiskt bestämmer vad vi tycker om våra medmänniskor. Den makt som bilder sänder ut kan helt enkelt bara uppfattas av de som är tillräckligt inlästa på ideologisk makt eller själva är utpekade och nedvärderade i dessa bilder. (Eller över huvud taget reflekterar och tänker. Min egen åsikt.)

Susanne Brandheim

Läkaren som jag träffade förra veckan ringde igår som avtalat och, som jag befarade, var det ännu svårare att förstå hennes knackiga svenska över telefon. När hon frågade om jag mår bra nu och jag svarade att det går an ställde hon samma fråga. Jag svarade ”Okej” eftersom jag anade att hon inte förstått, men hon ville få bekräftelse, så jag sa att jag mår bra och det nöjde hon sig med. Lögn och förbannad dikt! Det var som en usel förhörsteknik: nöta ned genom att upprepa frågan tills du får det önskade svaret. Förmodligen har hon svårt att förstå nyanserna i svenskan för det är det svåraste att få till när man lär sig ett nytt språk. Mitt tålamod var dåligt och jag var förbannad och leds efteråt. Hon har i alla fall förnyat receptet på Zolpidem. Alltid något.

Jag loggade in på 1177 och läste journalanteckningarna från besöket. När jag förklarat att det är ”världen” som gör mig deprimerad hade hon – tro det eller ej! – skrivit ”vädret”!!!!! Jag blir för i helvete inte suicid på grund av vädret!!!! Idiot! Hopplöst! Det ska mycket till innan jag kontaktar vc:n igen!

De färggranna versionerna av diamanttavlorna.

… hanteringen av tjocka människor.”

Allt fler forskare ifrågasätter idag de samband som skapats mellan kroppsvikt och ohälsa. De kritiserar inte bara sanningshalten i sambanden utan också deras bristande användbarhet och oetiska konsekvenser (Rail m.fl. 2010; Social theory and health). Den kritiska forskningen når dock aldrig allmänheten, eftersom media aktivt deltagit i och spridit katastroftänket kring den tjocka kroppen. En djupt problematisk hantering har därför ostört kunnat fortgå inom de institutioner och av de människor som sysslar med hälsa och ohälsa. Många tycker därför fortfarande att tjockhet måste fortsätta bekämpas med samma verkningslösa åtgärder. De anser att tjocka människor måste skuldbeläggas och pressas till viktnedgång för att de helt enkelt bara måste bli smala. De tror fortfarande att tjockhetens farlighet är vetenskapligt belagd.

Susanne Brandheim

De svart-vita djurmotiven har blivit en favorit även om det blir tjatigt med allt det svarta.

I torsdax kväll tog jag 1 Propavan, 25 mg och sov bättre än på länge. Jag hade svårt att vakna, men det var väntat. Lördag, söndag och igår sov jag till 10 eller längre och var tung i huvudet till en bra bit efter lunch. Halva dagen försvann och jag blev rastlös och ville ut. Igår tog jag bara 1/2 Propavan och somnade inte förrän vid 1, vaknade flera gånger och när klockan var 5 kunde jag inte somna om. Det måste ju finnas 10 mg:s tabletter, så att jag får sova lagom mycket. Eftersom jag ändå var vaken när klockan var 7 steg jag upp och åt frukost och halv 10 gick jag ut. Kroppen var trött och inte alls med på noterna. Jag handlade oxå och den sista biten med backe och trappor var gräslig. BLÄ!

Pipe down with the noise, I cannot bear my sorrow
I hate who I was before
I fear I won’t live to see the day tomorrow
Someone tell me if this is Hell

”The void” med Melanie Martinez