“Varför är jag inte lika förlåtande mot mig själv som mot andra?” Det är en fråga man kan ställa till sig själv när självhatet gör livet onödigt svårt.
När jag ser en fet person tänker jag aldrig, aldrig, aldrig att hen är lat, dum i huvet eller saknar karaktär. Den enda tanke som far genom hjärnan är jämförande: är hen fetare än jag?
Det sägs att vi inte ska bry oss så mycket om vad vi tror att andra tänker om oss eftersom de har fullt upp med att tänka på sig själva. När jag har en riktigt bra dag klarar jag av det. De dagarna är få. 9,5 gånger av 10 tar jag för givet att de som ser mig automatiskt tror att min fetma beror på att jag är lat, dum i huvet och saknar karaktär. När det går långsamt i en uppförsbacke och jag möter eller passeras av en smal person. När jag behöver stanna och vila efter att ha gått uppför en trappa. “Jag har (förmodligen) en lungsjukdom som inte beror på att jag är fet!”
När jag träffar en ny läkare eller fysioterapeut drar jag alltid en suck av lättnad när hen inte är smal. Varje gång jag handlar och korgen inte innehåller godis, chips eller läsk hoppas jag att någon noterar det. Jag lägger alltid märke till när mannen en parrelation är smal medan kvinnan är fet. När jag äter dessert på restaurang är jag övertygad om att alla andra drar outtalade slutsatser.
Feta människor är inte osmakliga medan själva fettet är det. Kroppspositiva människor uppmuntrar inte till ohälsosamt leverne. De kräver att behandlas på samma sätt som smala. Jag instämmer helhjärtat! Jag stöttar dem och tycker att de är modiga och starka. Däremot tycker jag inte att övervikt är attraktivt. Fett är inte samma sak som kurvor. Jag kommer aldrig att tycka om min kropp så länge jag är fet och jag har inget hopp om att gå ned de önskvärda 25 kilona. Jag ser aldrig på min spegelbild när jag passerar skyltfönster. Det finns bara 1 enda spegel hos oss och den sitter på badrumsskåpet. Den består av 2 luckor och jag fäller alltid upp dem för att slippa se mig själv, men jag ser alltid till att täcka kroppen först. Jag tar aldrig selfies. Jag avskyr att bli fotograferad och vill inte se på bilder av mig själv.
“Varför är jag inte lika förlåtande mot mig själv som mot andra?” Tankemönster är oerhört svåra att göra om. Det tar många år att pränta in dem och det tar många år att ens försöka ändra på dem. Orken finns inte.
“Jag är tjock. Du är korkad. Jag kan gå ned i vikt, men hur gör du?” Jag hoppas få ett tillfälle att använda mig av den repliken.
