“Liv efter liv” av Kate Atkinson med Anna-Maria Käll som uppläsare. Ursula Todd föds den 11 februari 1910, men överlever inte då navelsträngen är lindad runt hennes hals. Ursula Todd föds den 11 februari 1910, men drunknar sommaren 1915. Ursula Todd föds den 11 februari, men dör under ett bombanfall under andra världskriget. Ursula Todd föds verkligen den 11 februari och de sätt hon dör på stämmer oxå. Hon föds flera gånger och lever om sitt liv som sig själv flera gånger och hon gör det med en märklig känsla av déja vu.
Det finns 3 filmer som jag tänkte på när jag lyssnade på boken: “Groundhog day” där mannen vaknar upp till samma måndag om och om igen, “Sliding doors” där en struntsak leder till 2 helt olika liv och “Butterfly effect” där en möjlighet att gå tillbaka för att ändra historien får oanade konsekvenser (boken “22/11 1963” handlar oxå om “butterfly effekten”, men den har jag inte läst än). Det här är fantasieggande på ett filosofiskt plan! Hur många gånger har jag inte tänkt: “Om jag ändå hade gjort så i stället” eller “Varför gick jag inte den vägen i stället”. Som den 1:a maj när Elin var 2 år(?) och vi var på väg till parkeringen som låg vid Klara sjö. Jag tog en genväg och fick vänta på Pär som fick gå runt med Elin i vagnen. Om jag hade gått runt tillsammans med dem hade det kanske tagit lite längre tid och då hade vi förmodligen inte blivit påkörda av en taxi vid rödljuset (chaufförens försvarade sig med att han inte trodde att vi skulle stanna. Vid ett rödljus?!) och därmed sluppit våra bestående nackbesvär. Men hur hade det blivit i stället? Vi fick, trots allt, ut en del trevliga pengar på olycksfallsförsäkringen.
Om du inte vill veta hur boken slutar ska du sluta läsa här!
Prologen till “Liv efter liv” antyder att Ursula Todd skjuter Hitler innan han har startat andra världskriget. Sedan inleds första kapitlet med att hon föds den 11 februari 1910 och man får följa henne i liv efter liv fram till den dagen hon åter igen höjer pistolen mot Hitler. Den sortens upplägg tillhör mina absoluta favoriter! Cirkeln sluts. Men – och det är ett stort men- för trots att hon verkligen skjuter Hitler bryter andra världskriget ändå ut om jag inte har fattat fullständigt fel. Naturligtvis kan ingen säga att det är fel för det finns ingen som kan bevisa att kriget hade kunnat undvikas bara Hitler försvann, men jag är övertygad om att det hade blivit så och därför blev jag konfunderad av slutet. Det har blivit mycket andra världskriget för mig den senaste tiden, jag har lyckats välja både fysiska och ljudböcker som utspelar sig då och även denna bok handlar mer om det lidande som alla civila utsätts för i ett krig; bombanfall, svält, sömnbrist, förlust av familjemedlemmar och vänner, ovisshet. Ursula Todd upplever andra världskriget på flera sätt och inget av dem för med sig något som helst positivt och därför bestämmer hon sig för att ta saken i egna händer och stoppa det innan det är ett fullbordat faktum. Hon har facit i hand i förväg. En annan anledning till att jag reagerade så starkt på att kriget ändå blev av är att jag har lyssnat på “Adolf Hitler” av Bengt Liljegren där man får veta att Hitler vid ett tillfälle under tidigt 1930-tal var väldigt nära att begå självmord, men blev avbruten och jag kan inte låta bli att undra hur det hade sett ut i världen om han verkligen hade dött då och inte som en feg utväg de sista dagarna innan krigsslutet?
Summering: en mmmmycket bra bok! Författaren har ett härligt språk och lyckas få in lågmäld humor. Den blir inte tjatig trots att det är ett och samma liv som upprepas för Kate Atkinson har ett sätt att ta med det som är avgörande samtidigt som hon påminner lyssnaren/läsaren genom små detaljer som ger en just-det-känsla. Skickligt!
En avslutande fundring: kanske är min egen déja vu-känsla tecken på tidigare liv som mig själv? *gåshud*
