Inaktiv och smärtfri

Det händer inte mycket nu. Jag har inte varit utanför dörren på en hel vecka. Varje kväll har jag lagt mig med föresatsen att promenera nästa dag, men jag kommer sällan ur sängen före halv 11. Jag har ingen lust att känna mig andfådd eller att få ont. Den här inaktiviteten är inte bra, men jag har varit smärtfri i flera dagar och det ger mersmak. Inte ens huvudvärk. Det ligger en förkylning och lurar och det är ganska bra att ha den att skylla på. Jag försöker att inte känna mig stressad eller pressad av det här för jag vet att det går över. Plötsligt en morgon orkar jag upp när larmet väcker mig klockan 8 och så kommer jag ut och iväg av bara farten.

 

Vardagsrummet, ett återbud och provsvar

Idag gjorde jag det allra sista finliret i vardagsrummet. För flera år sedan köpte jag ett förvaringssystem av stadig kartong från Panduro som har varit väldigt användbart, men började se smått härjat och trött ut. Jag kikade på nätet och naturligtvis finns det inte kvar i Panduros sortiment och jag hittade inget annat som var ens i närheten. Vad göra? “Måla om skiten då!”, som de säger i “Alla ska bada”. Sagt och gjort! Jag köpte hobbyfärger och penslar i stället och i helgen målade jag om det.

Före.
Före.
Efter. Starka färger som motvikt till fototapeten och soffan.
Efter. Starka färger som motvikt till fototapeten och soffan.

Hyllsystemet kom på plats förra veckan.

Före.
Före.
Efter. Ljusare och luftigare tack vare tapeten och vita konsoler och utrensning av filmer.
Efter. Ljusare och luftigare tack vare tapeten och vita konsoler och utrensning av filmer.
Ovanför tv:n: en tekanna i jade, 3 änglar, ett lyckoträd i bärnsten, en glaskanin, Ior och en sköldpadda av snäckor. Mina favoriter.
Ovanför tv:n: en tekanna i jade, 3 änglar, ett lyckoträd i bärnsten, en glaskanin, Ior och en sköldpadda av snäckor. Mina favoriter.
Före.
Före.
Efter.  Prydnadssakerna har jag tagit undan. Nu föredrar jag att ha så få prylar framme som möjligt. Lådor och skåp is da shit!
Efter. Prydnadssakerna har jag tagit undan. Nu föredrar jag att ha så få prylar framme som möjligt. Lådor och skåp is da shit!

Färdigrenoverat för i år!

Jag skulle ha åkt till naprapaten idag, men jag kom inte ur sängen, så jag lämnade återbud och bokade om till nästa måndag. Klockan hann bli 11 innan jag släpade mig ur sängen för att ge Bibbi mat. Tröttheten är förlamande. I lördags lyckades jag promenera i 50 minuter i sakta mak, men minsta uppförslut och jag blev gråtfärdig av utmattning. Matlusten eller för att uttrycka det mer exakt: lusten att äta lagad mat är fortfarande obefintlig. Matos gör mig illamående. Gröt och kokt ägg går bra, varm korv med bröd går ned, tacos är okej. Igår meddelade Pär att han har tackat ja till 12 kg älgkött. Så vidrigt… Svaren på proverna från förra veckan kom idag. De var normala. Det tror jag inte på. Faktiskt! Mina kolesterolvärden har varit för höga de senaste 5-6 åren och blodsockret har varit förhöjt de 2 senaste. Hur kommer det sig att allt är normalt helt plötsligt?! Det skulle inte förvåna mig om läkaren har skickat ut ett standardbrev eftersom det är det enklaste. Mitt förtroende för vården är inte på topp.

 

 

Städning utomhus

Jag hade tänkt promenera idag. Jag har suttit och legat en stor del av helgen – och det var välbehövligt; igår sov jag till halv 14!! – och idag behövde jag göra något fysiskt, men redan på väg ut från gården kände jag att jag inte hade den minsta lust att släpa min lekamen runt i omgivningarna, så jag tog tag i städningen av balkongen och vår trappavsats. Något som jag har funderat på i ett par veckor. Först av allt stödhandlade jag på Konsum. Sedan släpade jag så mycket jag kunde till förrådet. En del skräp som ska vidare till återvinningen, men även en rejäl trälåda som vi har haft balkongblommor i (de dog rätt snabbt, så det experimentet gjorde vi inte om) inklusive några stora lerkrukor (vi hade rejäla benjaminfikusar i flera år, men när vi flyttade hit till Rönninge, så ville de inte vara med längre – meh!) som var så satans tung och otymplig att jag fick stanna och vila 2 gånger på den korta vägen till förrådet. Den har varit en nagel i mitt estetiska öga lääääänge (den har varit förvisad till trappavsatsen i fler år och blivit kvar där), men Pär har fäst sig vid den av någon obegriplig anledning och har inte ens velat flytta den till förrådet. Bra kvinna reder sig själv! Med hjälp av ben- och armmuskler och envishet står den nu där jag vill ha den: ur syn, ur sinn. Om Pär bär tillbaka den åker han på stryk. Det enda som står på trappavsatsen nu är en bänk, en spade och en sopkvast som är så ful att man häpnar (den står i begrepp att uppgraderas). Jag tog bort alla spindelvävar jag kom åt, rengjorde en del av räcket med svinto (en grön beläggning – mögel? mossa?) och dammsög. Som pricken över i diskade jag lampkupan till ytterbelysningen. Nu är det så fint och rymligt att jag kikar ut genom dörren med jämna mellanrum bara för att njuta.

Balkongen, som jag egentligen tog först, har trätrall precis som trappavsatsen. Trätrall som vi inte brytt oss om att olja in, men som inte är ful på något sätt. Det samlas löv och damm där ute och om vi hade varit smarta hade vi städat varje vår, typ, inför utesäsongen, men vi är inte smarta på det viset. Jag sopade och dammsög och bar ut en del, för mig, oönskade föremål som en frigolitlåda som vi har förvarat grönsaker i för länge sedan när vi prenumererade på ekologiska grönsaker och en rostig papperskorg i metall med Musse Pigg på (den var Elins när hon var liten) där det låg diverse renoveringsskräp från förra året. Vi har en liten 2-sitssoffa av trä med möjlighet att förvara saker under locket och vad hittade jag där? Jo, en bit grön presenning, 2 keramikfat som hör ihop med de 2 krukorna jag baxade ut till förrådet och en gammal ihoptorkad limpensel. Jag blir så trött… Vi har hade en liten dörrmatta på utsidan av balkongdörren som jag försökte skaka dammet ur, men den var sliten på gränsen till spröd, så jag valde att slänga den. Det blev en till vända till förrådet. Nu är även balkongen betydligt trevligare att vara på och lampkupan är åter genomskinlig. H

Vet ni vad jag önskar mig? En container. Ni läste rätt. En container. Där skulle jag dumpa precis alla prylar jag inte längre behöver eller vill ha kvar. Bara slänga i rubb & stubb utan minsta hänsyn till om det är textil eller metall, brännbart eller miljöfarligt. Dumpa, dumpa, DUMPA!! Det enda jag känner att jag står ut att ha en större mängd av är böcker, men till och med där rensar jag ibland. Färre prylar är mitt mål. Köper jag nytt av något åker motsvarande gammalt ut. Utom böcker då. Att rensa och städa är en yttre detox som jag rekommenderar alla.

Aldrig mer!

Stilnoct. Sova eller inte sova. Förra veckan klarade jag mig utan Stilnoct helt och hållet. Trots 2 nätter med bara några få timmars sömn mådde jag bra och jag orkade träna. På lördagen däremot sov jag till halv 13. Ett bakslag. I söndags tog jag Stilnoct eftersom det var min tur att sova i soffan. I måndags jag seg delvis pga. fastan och jag försökte utan igen, men den natten gick det inte att somna. Jag domnade bort ibland, men somnade inte förrän vid halv 5!! När jag vaknade vid halv 10 mådde jag uselt. Ångest, trötthet och jag ville inte stiga upp. Det höll i sig hela dagen. Jag hade svårt att äta, svårt att aktivera mig. Efter lunch låg jag i soffan och lyssnade på musik och där blev jag kvar till 18. Ångest och hopplöshet och det kändes precis som det gjorde vintern 2011/2012 och jag har lovat mig själv att inte utsätta mig för det igen. Aldrig mer!! Igår tog jag Stilnoct igen och jag sov gott och jag orkade upp vid 9 och jag orkade promenera i 80 minuter. Det är jag vill må! Jag var rädd för att jag skulle komma att må dåligt och det har varit mitt argument varje gång någon har tyckt att jag borde sluta med sömntabletten. Nu har jag provat och nu vet jag och jag fortsätter med Stilnoct.

Dagens låtlisterepresentant är Tove Styrke med låten “Burn”. Jag har 4 låtar med henne fördelade på 2 träningslistor och när jag promenerade idag hampade det sig så att 3 av dem kom. Det händer inte så ofta!

Det är 2 veckor sedan vi avlivade Mimmi och jag saknar henne fortfarande. Jag tänker ofta på henne…

Mimmi2

Mimmi är ungefär 6 veckor.
Mimmi är ungefär 6 veckor.
Mimmi och hennes syster. Mimmi till vänster. Bilden tagen av Sophie Eberhorn.
Mimmi och hennes syster. Mimmi till vänster. Vår lilla zebra med mönsterpassningsfel på ryggen. Bilden tagen av Sophie Eberhorn.

 

Nytt blodlämnande och sömntabletter

En anledning till att jag valde att lägga min fastedag söndag-måndag är att jag, när jag lämnar prover, ofta gör det på måndagar och det är nästan alltid på fastande mage – 2 flugor i en smäll. Den här gången gällde det prover inför besöket hos diabetessköterskan om en vecka och om fasteblodsockret inte är bra den här gången… Rent orkesmässigt var det inga problem att promenera dit, men hemåt var det motigare, trots att det var nedför större delen av vägen. Jag hade med mig buljong i en termos som jag tog en slurk av efter provtagningen. Det var tredje gången jag fastade och jag tänker fortsätta med det. Det är skönt att få ett dygn ledigt från allt vad gäller ätande. Hungern har jag inga problem att stå ut med, jag är redan van vid att gå hungrig. Skillnaden är att när hungerkänslorna dyker upp kan jag slappna av eftersom jag fastar, jag behöver inte fundera på hur långt det är till nästa måltid eller vad jag kan äta som inte triggar vare sig blodsockret eller fettillverkningen. Jag har inte haft huvudvärk som efter första fastan och jag har inte känt mig matt, men att promenera på fastande är överkurs och inget för mig.

En ask med Stilnoct innehåller 30 tabletter. Hittills har jag lyckats få några dagars (tabletters) marginal när det har gått att hämta ut en ny laddning. De 2 senaste månaderna har det dock varit på håret och jag har hämtat ut en ny ask samma dag som det varit dax att börja på den. Den här månaden blev jag mycket konfunderad eftersom antalet tabletter inte räckte. Jag fick inte hämta ut förrän idag och de tog slut i lördags. Whaaat?” Jag har inte hoppat över en enda dos och jag har aldrig tagit mer än 1 tablett varje kväll. Är det för att det är skottår och 1 dag extra? Jag fattar inte! Det här förde med sig att jag valde att hoppa över Stilnoct i lördags och döm om min förvåning när jag somnade och sov utan problem! Igår tog jag den sista i förpackningen och idag hämtade jag ut nya, men jag tänker inte ta någon ikväll. Jag vill veta om det faktiskt är så lätt att sluta med dem och kommer att ta en varannan kväll, eventuellt sluta tvärt. Ett piller mindre!