Små steg

En kortare promenad på lagoma 50 minuter, visserligen ganska backig, men nu har jag en kortisrunda som faktiskt aldrig passerar de förhatliga trapporna. De nya MBT-skorna är invigda och de är bra och jag hade inte ont vare sig under tiden eller efteråt. Jag koncentrerade mig på att ta små steg, att försöka känna hur jag satte i foten. Det är fortsatt skurigt och till och med jag konstaterar att det regnar ovanligt ofta, olika mycket. Det gör inte mig något mer än att jag inte tycker om fuktklibbet. Jag bar på paraplyet (det jag köpte i april och som jag fortfarande inte har använt eftersom jag numera har en så fin regnjacka), men behövde aldrig fälla upp det. Om jag hade gått utan varken jacka eller paraply, så vet jag hur det hade blivit…

Utsikt 2
Takåsarna i Toredal.

Författare: Ewa

Jag föddes 1965 året när bara praktverk skapades. Min man föddes 1962 när bara smartingar skapades. Vår dotter föddes 1993 när bara förstklassiga barn kom. Vi har haft marsvin i drygt 10 år, men den 14 juni 2019 fick vårt sista marsvin, Bibbi, somna in. Vi kommer inte att skaffa fler husdjur. 1999 flyttade vi till Rönninge och vi kommer inte att flytta mer. Det här är mitt paradis på jorden. Jag är permanent sjukskriven sedan 2012. En liten sjukpensionär som dras med kronisk depression och ångest. Jag har bloggat sedan 2007. De första 7 åren fanns jag på den här adressen ifall du vill läsa mer om och av mig: http://fundringar.bloggplatsen.se/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Stoppa spam! * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.