En något missnöjd trapptämjare

Om dagens besök hos naprapaten hade varit mitt första, så hade mitt omdöme inte blivit så positivt. Min bokade tid var som vanligt kvart i 10 och jag var där halv 10, som vanligt det med (långväga resor med SL främjar inte exakta ankomster…). Det var många klienter där idag, fler än jag sett tidigare, men semestrarna är definitivt slut nu. Man behöver inte anmäla sig i receptionen. Klockan blev kvart i 10 och den blev 10. Några som anlänt efter mig fick gå in före mig. Meh! Precis lika irriterande som när nyare restauranggäster får maten före mig. Klockan blev 5 över 10 och då var jag frestad att gå därifrån. Jag har nog blivit lite bortskämd under sommaren med att ha fått komma in innan jag ens hunnit få av mig skorna, typ. “Jag väntar till kvart över, sen går jag!”, tänkte jag. Jag fick komma in 10 över 10, men bara för att jag gapade högst om att det var min tur.

Jag fick ligga i mitt O-favoritrum med 3 bänkar åtskilda av draperier. Klinikens gnissligaste bänk dessutom. Jag hade bett om massage av nacke och axlar som jag har haft spänningsvärk i sedan den felaktiga axelövningen i tisdags. L-O B smög in och stack några nålar i mina ben och försvann igen. Jag har vant mig vid att han dyker upp och försvinner, men just idag blev jag oerhört irriterad. Det var P som masserade mig. Min tanke var att det är praktiskt att kunna be om massage där musklerna känns lite stela. Lite stela. Jo, tjena! Faaan, vad det gjorde ont!! Musklerna måste ha varit hårda som rep! Det fanns en triggerpunkt på varje axel som gjorde extra ont, en skärande smärta. Där tryckte P ganska hårt i ca 3 minuter för att sedan släppa försiktigt. Jag frågade hur den tekniken fungerar och han förklarade att spända muskler hakar upp sig och hjärnan får hela tiden “på-signaler”. När han trycker skickas signaler till hjärnan om att “stänga av”. Ungefär som när datorn eller mobilen hänger sig och det enda alternativet är att stänga av och starta om. Undrar om jag själv kan trycka på triggerpunkterna och “stänga av” musklerna? P masserade mig i kanske 20 minuter och sedan fick jag ligga och “låta det sjunka in” och det var skönt. Jag blev så trött och kände att en huvudvärk var på g. När jag reste mig upp var jag yrslig och drack hälften av innehållet i vattenflaskan i en klunk. Jag har bokat in mig på 2 besök nästa vecka, men efter det blir jag tvungen att dra ned till 1 gång i veckan. Det blir för dyrt.

Alla som har sett den första “Shrek” med svenskt tal vet vad en trapptämjare är. Jag tänker bli en trapptämjare! Så långt det möjligt kommer jag att gå i trappor i stället för att ta rulltrappan. Det är skitbra träning och visserligen är det ganska jobbigt, men faktum är att det är att gå nedför trappor som gör ont. Den här veckan har jag bara åkt rulltrappa där det inte har funnits vanliga trappor (på Centralen). Sug på den!

Han är inte bara en åsna, han är en trapptämjare!
Han är inte bara en åsna, han är oxå trapptämjare!

För första gången på länge har jag haft en hunger-dag. En sån där dag när jag inte kan “äta i kapp”. Jag vaknade hungrig, frukostgröten räckte inte, jag var hungrig redan på vägen till naprapaten och ännu hungrigare när jag kom hem vid kvart över 12. 2 kokta ägg och en rejäl fralla med ost och gurka. Sedan sov jag middag. Jag var hungrig när jag vaknade. Middagen var köttig (karrékotlett) och jag har så svårt att äta sånt, så jag blev inte mätt. Gröt till kvällsteet. Fortfarande hungrig. 3 rostade brödskivor med smör och en halv kexchoklad (det första i godisväg på 2 hela veckor!) och nu känns det lugnare. Det jobbigaste med en sån här dag är att jag riskerar – mer än vanligt – att vräka i mig sånt jag inte bör vräka i mig bara för att slippa vara hungrig. Snart är den här dagen, gud ske lov!, slut.

Idag gjorde jag det. Det som jag har gruvat mig för ända sedan i slutet av juni. Jag har bokat tid hos en ny frisör. “Sax & fön” ligger precis vid Odenplans t-bana när jag ska till naprapaten. Jag har kollat upp Roja, som har salongen, på FB och hon har fått många positiva omdömen. Jag har oxå frågat om hon är beredd att klippa kort. Riktigt kort. Det är hon. Om 2 veckor…..

 

Författare: Ewa

Jag föddes 1965 året när bara praktverk skapades. Min man föddes 1962 när bara smartingar skapades. Vår dotter föddes 1993 när bara förstklassiga barn kom. Vi har 1 marsvin (status juni 2016; vi har aldrig tidigare haft färre än 2). 1999 flyttade vi till Rönninge och vi kommer inte att flytta mer. Det här är mitt paradis på jorden. Jag är permanent sjukskriven sedan 2012. En liten sjukpensionär som dras med kronisk depression och ångest.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Stoppa spam! * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.