#Blogg 100 del 50

35 minuters promenad till Salem för att hämta paket och då gick jag en omväg eftersom jag planerade att bara gå raka vägen hem eftersom jag skulle släpa på bökiga paket. Jag hade aldrig kunna drömma om att de skulle vara så fenomenalt tunga! Jag hade varit förutseende nog att ta med mig en plastkasse modell större, men jag var ändå tvungen att riva av ytterkartongen på ett av paketen och be att postpersonalen tog hand om den för den gick inte ned i en vanlig papperskorg. Med ena handsken lindad runt kassens plasthandtag började jag gå hemåt. När jag hade stannat för att byta bärhand för femte gången på 5 minuter förstod jag att det skulle ta tid. Jag roade mig med att räkna antalet steg mellan varje byta-hand-paus och det var omkring 100. Det tog 50 minuter för mig att komma hem och den sista backen och trapporna var överjävliga. Armarna tyckte att de hade gjort sitt och armbågarna värkte, men nu är jag hemma och har burstädning att se fram emot efter lunch. Jäss! Not.

blogg100-logotype-300x256

Författare: Ewa

Jag föddes 1965 året när bara praktverk skapades. Min man föddes 1962 när bara smartingar skapades. Vår dotter föddes 1993 när bara förstklassiga barn kom. Vi har haft marsvin i drygt 10 år, men den 14 juni 2019 fick vårt sista marsvin, Bibbi, somna in. Vi kommer inte att skaffa fler husdjur. 1999 flyttade vi till Rönninge och vi kommer inte att flytta mer. Det här är mitt paradis på jorden. Jag är permanent sjukskriven sedan 2012. En liten sjukpensionär som dras med kronisk depression och ångest.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Stoppa spam! * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.