2 nitar och 1 som var för lång

Efter att ha sett färdigt senaste säsongen av “Downton Abbey” är det svårt att hitta något som är ens i närheten av lika bra. Jag har börjat titta på gamla filmer som det antingen är länge sedan jag såg eller som jag bara har sett en gång, men vill ge en chans till. Igår och idag har jag sett 3 filmer som känns som 3 nitar.

“Dogma” från 1999. Den här filmen tyckte jag var såååå himla bra, intelligent, fyndig och nödvändigt ifrågasättande. Fyndig och ifrågasättande håller jag fast vid, men annars… Matt Damon och Ben Affleck är oerhört irriterande. Varför pratar Linda Fiorentino så tyst att hon knappt hörs? Alan Rickman och Salma Hayek är bra. Jag uppskattade ifrågasättandet av religion och bibeln förmodligen för att jag var i en period när min ateism var något som jag gärna slog i huvudet på folk. Jag är fortfarande absolut ateist, men jag tycker att det känns lugnare att acceptera olikheter i trosuppfattningar.

 

“Sanningen om Rödluvan” från 2005. Vi såg den hela familjen och ingen av oss tyckte att den var bra. Den här gången såg jag den inte till slut utan frågade mig själv om och om igen: “Varför köpte jag den här filmen? Varför?!”

 

“Inception” från 2010. Första gången jag såg den tyckte jag att den var bra och snygg, men knepig att hänga med i. Andra gången jag såg den var den fortfarande snygg, men blev bättre eftersom jag kunde hänga med bättre. Tredje gången kändes den bara för lång (den är 147 minuter). Den är bra och den är snygg och jag begriper definitivt handlingen, men jag hade inte ro i kroppen. Titeln på det här inlägget kan ändras till 2 nitar eftersom “Inception” fortfarande håller.

Fridens. 🙂

Författare: Ewa

Jag föddes 1965 året när bara praktverk skapades. Min man föddes 1962 när bara smartingar skapades. Vår dotter föddes 1993 när bara förstklassiga barn kom. Vi har haft marsvin i drygt 10 år, men den 14 juni 2019 fick vårt sista marsvin, Bibbi, somna in. Vi kommer inte att skaffa fler husdjur. 1999 flyttade vi till Rönninge och vi kommer inte att flytta mer. Det här är mitt paradis på jorden. Jag är permanent sjukskriven sedan 2012. En liten sjukpensionär som dras med kronisk depression och ångest. Jag har bloggat sedan 2007. De första 7 åren fanns jag på den här adressen ifall du vill läsa mer om och av mig: http://fundringar.bloggplatsen.se/

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Stoppa spam! * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.