Monthly Archives: juli 2015

Ryggstelhet och filmtajm

Posted on by 0 comment

När jag vaknade klockan 4 för att gå på toaletten var jag så stel i ryggen att jag nästan fick panik. Vad 17 hade jag gjort?! Sent omsider kom jag på att jag måste ha tvärslocknat liggande platt på rygg och eftersom Pär inte var hemma för puffa på mig – för jag låg i den ultimata snarkarställningen – blev jag liggande i samma ställning och den ställningen tycker inte min rygg om. Ergo: stel som en planka. Jag har städat idag och det var tungt. Kroppen protesterade. Eftersom vi ska börja göra om köket på måndag städade jag bara det allra nödvändigaste, men inte sparade jag in speciellt mycket tid på det. Elin gick fram och tillbaka mellan rummen eftersom hon putsade fönster och vi fick flytta Ellie med bur fram och tillbaka för att jag skulle kunna städa och det hela var allmänt ofokuserat och tröttande. Det är ett tag sedan det var någon egentlig sol eller sommarvärme, men tror ni inte att det blev det just idag, så att jag blev extra svettig och trött? 20 plusgrader och stillastående värme kräver korsdrag. ”Städa, städa varje fredag och så varje jul. Det tycker jag är kul!” /Pippi Långstrump

Ellie har dragit sig undan till Selmas Kaninhåla där en kanin garanterat får vara ifred och pusta ut efter att ha röjt runt.

Ellie har dragit sig undan till Selmas Kaninhåla där en kanin garanterat får vara ifred och pusta ut efter att ha röjt runt.

Igår såg Elin och jag ”Big Hero 6”, en läckert datoranimerad lättaction med humor. Den var bra, absolut sevärd och jag häpnar, än en gång, över tekniken och hur fort det har gått framåt sedan ”Shrek” gjordes som ju var en av de första filmerna som gjordes på det här sättet.

Big hero 6

Idag såg vi ”Berättelsen om Askungen” som jag tyckte mycket om! Jag fick samma goa känsla som när jag såg ”Maleficent” första gången. Wow! Askungen är Askungen och alla vet hur den slutar, men det fanns några små skruvar i den här versionen som jag uppskattade. Jag kikade lite på extramaterialet och där förklarade de att bl.a. prinsen fått mer kött på benen karaktärsmässigt eftersom det är lite passé med att Askungen faller för enbart utseende och pengar; mer människa. Cate Blanchett är lysande som styvmodern och hennes klänningar har ofta avundsjukans äckelgröna färg. Lily James (Ella/Askungen) känner jag igen som Rose i ”Downton Abbey”, likaså Sophie McShera som en av styvsystrarna. Den var så läcker!!

Askungen

Jackan som prinsen har på bilden är … vacker! Ett rent konstverk!

 

Är döden det värsta straffet? (Spoilervarning!)

Posted on by 0 comment

Jag tycker inte om kriminalromaner där skurken dör! De kommer för lindrigt undan. Jag är av den inställningen att livskvalitet är bättre än livskvantitet. Det är bättre att ha ett kort och bra liv än att t.ex. tillbringa 30 år av livet i fängelse, så för mig skulle det vara 7 resor värre att hamna i finkan än att dö. Jag lyssnar på ”Den femte årstiden” av Mons Kallentoft, den femte boken om Malin Fors. I de 4 föregående böckerna har skurken dött och då slipper människan att ta konsekvenserna av sitt handlande och det är högst otillfredsställande!

En hårdkokt thriller

Posted on by 0 comment

”Lotus blues” av Kristina Ohlsson. Den här boken nämns ofta i de bokgrupper på FB som jag är med i och naturligtvis blev jag nyfiken. Jag gjorde ett försök att lyssna på den, men uppläsaren var så dålig att han nära på hade ihjäl boken. Nu har jag läst den själv och det blev en helt annan upplevelse!

Martin Benner är advokat och får ett besök som kommer att visa sig bli en mardröm. En man vill ha Martin Benners hjälp med att rentvå sin syster som blivit dömd för 5 mord. Det finns 2 problem: systern erkände morden och systern är död sedan ett halvår tillbaka. Vad får en människa att erkänna 5 mord om hon inte är skyldig? Det är frågan som väcker Martin Benners nyfikenhet. Lucy har känt Martin i flera år, har varit hans flickvän och är hans partner i advokatbyrån och det är svårt för henne att inte bli indragen.

Boken kallas för ”hårdkokt thriller”. Vad karakteriseras som ”hårdkokt”? Den är ovanligt fri från våld, skottlossning och biljakter och det ser jag som ett plus, men för mig innebär ”hårdkokt” tysta, starka, känslomässigt oåtkomliga män, bystiga damer, cigarettrök och whisky, men inget av det finns med. Det är kanske mitt ointresse för genren som gör att jag generaliserar. Jag tycker att den var småspännande, men ingen thriller. Lättläst och underhållande och tillräckligt bra för att jag skulle läsa ut den, men inte en bok jag kommer att läsa igen och jag är inte heller nyfiken på fortsättningen, ”Mios blues”. Den grep inte tag i mig. Den känns genomarbetad, men ändå ytlig.

2 detaljer. ”Det här löser sig i närtid.” Är det en förkortning av ”inom den närmaste framtiden”? Ett alternativ till ”inom kort”? Uttrycket kanske hör hemma bland ”nyuttrycken” ungefär som det finns en nyordslista. Jag gillar det inte. Den andra detaljen är att alla namn utom två fungerar lika bra på svenska som på engelska. Var det avsiktligt, tro?

Category: Böcker & film | Tags:

Små steg

Posted on by 0 comment

En kortare promenad på lagoma 50 minuter, visserligen ganska backig, men nu har jag en kortisrunda som faktiskt aldrig passerar de förhatliga trapporna. De nya MBT-skorna är invigda och de är bra och jag hade inte ont vare sig under tiden eller efteråt. Jag koncentrerade mig på att ta små steg, att försöka känna hur jag satte i foten. Det är fortsatt skurigt och till och med jag konstaterar att det regnar ovanligt ofta, olika mycket. Det gör inte mig något mer än att jag inte tycker om fuktklibbet. Jag bar på paraplyet (det jag köpte i april och som jag fortfarande inte har använt eftersom jag numera har en så fin regnjacka), men behövde aldrig fälla upp det. Om jag hade gått utan varken jacka eller paraply, så vet jag hur det hade blivit…

Utsikt 2

Takåsarna i Toredal.

Category: Hälsan

MBT igen

Posted on by 0 comment

Den 22 juli 2008 köpte jag mitt första par MBT och idag, ganska precis 7 år senare fick jag hem mitt åttonde par. Den här gången vågade jag beställa online eftersom jag vet vilken storlek som passar och vilken modell och – viktigast – vilken sula. Jag tror i och för sig inte att det har gått att beställa online tidigare. Två av paren har varit vinterkängor, ett av paren hade en otroligt hård och otäck sula och det paret fick jag faktiskt byta mot ett par som egentligen inte heller var bra, men jag behövde ju inte betala för dem om jag säger så. I samma veva som jag köpte de med den otäcka sulan utvecklades skon och fick en smalare sula som krävde mycket mer balanserande och en period fanns det bara såna skor, i alla fall där jag handlade. Nu har den bredare sk . dynamic-sulan kommit tillbaka parallellt med den smala sk. performance-sulan. Det är kärnan som gör att de är så sköna att gå i, men när luften går ur kärnan blir det mindre mysigt. Kärnan kan kollapsa av naturligt slitage och den håller självklart längre om man inte väger över 100 kg, men idag läste jag att den oxå slits ut fortare om man tar för långa steg för då överbelastas kärnan. Bra att veta! Jag har en benägenhet att älga på och särskilt med stavarna.

MBT Jahi Sport Support med dynamic-sula.

MBT Jahi Sport Support med dynamic-sula.

När jag provade de nya passade jag på att jämföra en ny sko med en gammal för att kolla att jag inte inbillat mig att kärnan hade lagt av. En på varje fot. Jag hade inte inbillat mig för den gamla skon var stummare och utan det sköna gunget. Just den här modellen har bredare ”tåbox”. Breda ”tåboxar” är nödvändigt för mina korta och breda fötter. MBT är VBS (Världens Bästa Skor)!

Category: Hälsan

Grävande, rensande och endorfiner

Posted on by 0 comment

Inatt var Ellie tillfälligt förvisad till vardagsrummet eftersom Robin sov över hos Elin och han inte står ut med mer än en röjig kanin i taget. Ellie gräver och krafsar. Krafsar och gräver och hon gillar verkligen att göra det. Inatt fick jag lyssna på grävandet och krafsandet. Vi har fått rådet att lägga en filt över hennes bur ungefär som man gör med fåglar. Det brukar dämpa henne. Tyvärr, har Ellie oxå hört det rådet och struntar högaktningsfullt i det. Mellan midnatt och 4 blev jag väckt 97 gånger och till slut satte jag i öronpropparna och fick sova ostörd i 4 timmar tills det var dax att utfodra marsvinen. Jag tittade naturligtvis till Ellie oxå och tillståndet var … stökigt? bedrövligt? Hon hade inte ett höstrå kvar och vattenskålen var fylld av spån som hade sugit åt sig vattnet (det är tydligen ingen ovanlig situation). Lilla gumman. Hon var så hungrig och törstig. En liten känga till Elin som faktiskt inte kom i säng förrän vid 4 och som borde ha tittat till sin betalande gäst innan hon själv knoppade in.

Jag trodde inte att jag skulle orka hålla mig vaken hela förmiddagen, men efter 3 muggar med te fick jag ny energi och tog tag i vårt sk. lakanskåp där handdukar, gardiner, dukar, extra kuddar och lakan förvaras. Det har sett för j-t ut och så överfullt att dörrarna inte har gått att stänga helt. Tur i oturen göms skåpet bakom sovrumsdörren. En tumregel för rensning: har det inte använts under det senaste året, så åker det ut. Det enda jag inte behövde rensa bland var handdukar för alla gamla handdukar används hos marsvinen eller hos Selma. Gardiner och dukar som jag knappt kom ihåg att vi hade och som inte känns som vår stil längre – ut! Vanliga underlakan som inte är av dra-på-modell – ut! Påslakan och örngott som är nötta och färgblekta och som har fått stå tillbaka för nyare lakan – ut! Det blev så mycket utrymme kvar att Elin fick en egen låda för de lakan som är bara hennes. Sånt här ger mig endorfiner!

Så här ska det se ut! Nu får jag inte längre ångest när jag öppnar garderoben och jag riskerar inte att hamna i en lavin av lakan och kuddar.

Så här ska det se ut! Nu får jag inte längre ångest när jag öppnar garderoben och jag riskerar inte att hamna i en lavin av lakan och kuddar.

På eftermiddagen styrketränade jag igen och det gick så bra och det var så skönt! Det blev ännu en endorfinrusch. Jag invigde balanskudden så smått, men jag ska leta rätt på övningar. Den här gången nöjde jag mig med att stå på ett ben och att göra några tåhävningar. Ingen krampkänsla i vaden. Så här 4 timmar senare har jag mer värk än en mörbultad känsla.

 

Spik i ryggen

Posted on by 0 comment

Jag brukar kalla det för pakethämtarpromenad, men idag kallar jag det för paketsläparpromenad. Till Salem för att returnera lampan till Designonline (73 pix) och det paketet var så knasigt fyrkantigt åt alla håll att det inte gick ned i någon kasse, så jag fick slå en packrem runt om. Inte det minsta tungt, men otympligt. Jag hämtade ut ett paket oxå som var platt och stort, inte tungt, men otympligt. Packremmen igen. Apoteket för medicin och smågrejjer. Då fick jag användning av kassen, men det var för att lägga ned jackan. Det var äckelklibbigt och armarna var täckta av en svetthinna. Nästa stopp var Bamses där jag hämtade ut vårt nya väggur till vårt blivande nya kök och det gick minsann ned i pappkassen! Sedan handlade jag på Konsum och sista biten hem släpade jag på det otympliga paketet, en tung plastkasse och pappkassen som jag hade fyllt på. Jag pausade ofta och jag hade ont i fötterna, i knäna, i armbågarna och handlederna och som pricken över i var spiken i ryggen tillbaka. Efter lunch sov jag en stund i soffan, men det blev inte den avlastning jag hade hoppats på, så jag tog en dubbeldos nu på kvällen.

Det stora platta paketet innehöll en balanskudde. Jag frågade sjukgymnasten varför ena vaden alltid knyter sig och hon sa att jag skulle dra ned på tiden och kanske bara stå i 1 minut i taget, men när jag såg hur många olika balansbrädor som finns blev jag mer sugen på att prova en annan än den vi har hemma, så jag köpte en hos Kosttillskott.se.

Skönare för fötterna för jag måste inte ha skor på.

Skönare för fötterna för jag måste inte ha skor på.

Igår talade Elin med Ellie om mig som ”tant Ewa”. Näää! Inte tant! Jag tycker inte om det ordet. Jag är Selmas mormor och det är mysigare. ”Jag vill vara en lägerkommendant!”, sa jag. Jag tycker om att bestämma och att säga nej och det skulle vara skojsigt att få spela skurk i nån film. Kommendant Ewa på Rönninge kaninläger. Jojo, fint ska det va’!

 

 

 

Lägerkommendant

Självplågeri

Posted on by 0 comment

Elin bor hemma den här veckan eftersom det är hon som har huvudansvaret för Ellie och idag fixade hon marsvinens frukost, så att jag fick sovis. Jag sov inte så länge, till strax efter 9 för det verkar som att min kropp är inställd på 8, men det är ändå skönt att inte behöva hetsas av utsvultna husdjur när jag hanterar knivar för de är ju vegetarianer. Hehe. Efter lunch blev det ett pass med gummibanden. Benövningarna var flåstunga, men sköna på ett självplågaraktigt vis. Jag känner mig väldigt mörbultad och har stukningsont i foten.

Den här låten finns på min inomhuslista. Jag har flera med Susanne Sundför. Härligt svävande musik.

Jag fick den här bilden i ett MMS från Pär med ett enda ord i texten: ”Problems…”. Renar är roliga och tror benhårt att det de inte ser, det finns inte. De vänder rumpan till och så ”ur syn ur sinn”. Kolla skylten för köbildning längst till höger. Hihi.

"Risk för köbildning."

”Risk för köbildning.”

Category: Hälsan, Marsvin & andra djur | Tags:

Midsommar år 1346

Posted on by 2 comments

”Blodbokens tid” av Bodil Mårtensson. Historiska romaner med autentiska och fiktiva karaktärer blandat tillhör mina absoluta favoriter! Det finns inget bättre sätt att lära sig historia och med svenska författare minskar risken för att gå miste om något i översättningen.

Den här boken utspelar sig under en dryg vecka runt midsommar 1346. Magnus Eriksson är kung och hans drottning heter Blanche och kommer från Namur. Magnus Eriksson rider mot Helsingborg för att närvara vid sin kusins bröllop medan Blanche är kvar på Stockholms slott med de 2 sönerna. Missnöje bland adeln sjuder och ett uppror planeras under bröllopsfesten. Samtidigt smids ränker även i Stockholm och Blanches och sönernas liv är i fara.

Berättelsens 2 komplotter är helt och hållet fiktiva medan kungen, drottningen och kungens svekfulla mor har naturligtvis funnits precis som Valdemar Kristoffersson Attedag och kåpriddarna.

Jag tycker mycket om Bodil Mårtenssons språk! En roman om 1300-talets Sverige kan naturligtvis inte skrivas på renodlad modern svenska och det är det jag njuter av. Som balsam för min själ. Miljöer och kläder blir tydliga utan att hon grottar ned sig i detaljer. Handlingen är spännande och eftersom den är fiktiv, så var inte slutet helt givet. Boken är den första i en trilogi och jag ser fram emot fortsättningen. Den här boken åker upp till hyllan på övervåningen eftersom jag kommer att vilja läsa den igen och högre betyg än så kan jag inte ge en bok.

Category: Böcker & film | Tags:

Tredje gången gillt

Posted on by 0 comment

80 minuters promenad idag och det var skönt och relativt fritt från smärta. Tredje gången gillt! Jag tror att mina MBT är slutkörda för de känns väldigt stumma och så får jag ont i fötterna + att jag känner av hälsporren. Inte bra.

Utsikt

I morgon inleds den sk. Grövelsjöveckan och för fjärde gången har vi Elins kusiners kanin i vår vård. Den första kaninen hette Bella och hon bet mig så ordentligt att Rönninge Kaninläger stängde nästan innan det hunnit öppna. För tre år sedan fick Sylvan bo här, en pytteliten grå sudd som var bedårande och då var det Elin som hade huvudansvaret vilket ledde till att hon kärade ned sig och impulsköpte Selma. För två år sedan bodde Sylvan här igen, men förra året hade vi ingen långörad gäst. I år heter hon Ellie och ska bo här i en dryg vecka. Åter igen har Elin huvudansvaret – hon får ju betalt – och jag kan väl hjälpa till med gosandet. Möjligen.

Ellie har sin egen bur och hon får bo i hallen. Hon hade till och med med sig eget Ölandshö.

Ellie har sin egen bur och hon får bo i hallen. Hon hade till och med med sig eget Ölandshö.

 

Hon blir precis lika suddig  på bild som Selma. Meh!

Hon blir precis lika suddig på bild som Selma. Meh!

Designonline är på väg mot ett bottenbetyg från mig. Deras hemsida är snygg och hyfsat enkel att hoppa runt på, men informationen om produkterna är undermålig. Jag returnerade ju en vas av den anledningen och nu kommer jag att returnera en bordslampa av samma anledning. Titta noga på bilden.

Lampa

För mig ser det ut som en svart lampfot och en vit lampkupa. Håller ni med? Därför blev jag förvånad när jag upptäckte att de skickat endast lampfoten. I morse ringde jag 4 gånger utan att komma fram och till slut mejlade jag och tänkte att eftersom klockan inte ens är 9 hinner jag förmodligen få svar. Vid 15 ringde jag igen och då kom jag fram. Det har inte blivit fel och det är ingen glaskupa utan en stor glödlampa och det står i informationen att glödlampan säljs separat.

”Material: Metall, textilsladd.
Storlek:
Höjd: 22 cm.
Ø 12 cm.
Sladd: Textilsladd med brytare.
Ljuskälla: E27 Max 60W.
Glödlampa säljs separat.”

Det hade jag noterat, men jag uppfattade inte det som att glaskupan i själva verket är en glödlampa modell större eftersom den är mönstrad på övriga bilder. Jag fick ge mig, men sa att jag kommer att returnera den och fick betalningsfristen förlängd. Efter telefonsamtalet har jag nagelfarit sidan och tycker fortfarande att det ser ut som en fot med en glaskupa. Dessutom säljer inte Designonline den glödlampa som behövs! Det enda jag hittade var en taklampa som ser ut som en glödlampa hängande i en sladd och den kostar 499 spänn. En lampfot för 389 och en glödlampa för ungefär lika mycket? Skulle inte tro det! Så om du ska beställa något från Designonline som inte är en enkel bricka eller handduk råder jag dig till att ringa kundtjänsten och fråga innan du beställer för det är inte så jättelajbans att behöva släpa på paket som ska skickas tillbaka. Till Designonline har jag bara ett ord: bättring!! (Jag hade fått svar på mäjlet, men det skiljde sig inte från det jag fick i telefon.)