Allvar, svammel och underfundiga fundringar.
Jag vägde mig i morse och blev glad när jag såg att jag har blivit av med 1,2 kg under den gångna veckan! Egentligen är det obegripligt, men det struntar jag i. Vikten pendlar mer än någonsin sedan klimakteriet drog igång. Det viktigaste är att godisförbudet är upphävt!
Pär och jag åt nyårsmiddag hos svärisarna igår. Det var så gott! Jag var inte på topp. Trött och ofokuserad. Oftast hängde jag med i samtalen, men så var det någon som berättade något i mer än en minut och då var det som att jag kopplade ned och liksom väntade tills det blev intressant igen; jag tappade inte tråden utan pausade engagemanget. Ju senare det blev (vi var där i 5 och en halv timme) desto tätare pauser. Kroppen fixade en blodig avslutning genom att starta årets sista mens med allt vad det innebar av värk och svullnad. Lysande… Jag vägde mig i morse, men de siffrorna var så läskiga att jag vägrade ta dem till mig och skyller på mensen för jag hade gått upp 3 kg på bara en vecka och det är inte rimligt på en enda fläck! Jag försöker om några dagar igen. Det är nåt knas på gång utöver klimakteriet. De senaste veckorna har jag inte lyckats få gott te mer än kanske 1 kanna av 10 och jag gör minst 2 kannor per dag. Ingen smak! Varken för starkt eller för svagt. Det är bara smaklöst. Jag rengjorde både kannans insida och silen häromdagen och då trodde jag att det hade vänt, men nej. Och så har datorn blivit urtråkig. Jag har tappat lusten att skriva. Facebook är blähähä. Det enda jag vill göra är att läsa eller lyssna & spela.
Stavgång tur och retur Salem, 20 minuter + 35 minuter. Åh, vad det var skönt!! Lagom mycket kläder, ork och tempo. Det var precis vad kroppen behövde och det känns ordentligt i ryggmusklerna. Jag orkade 30 knäböjningar också. Jag hämtade paket (det sista för i år), blockljus från Lagerhaus. Man skulle kunna tro att affärerna svämmar över av röda blockljus så här i december, men varken Konsum, Coop eller ICA har haft det. När jag saknar den rätta fysiska orken att ränna runt i affärer, så går jag ut på nätet, men jag fick leta ett tag. På flera sajter var de röda slutsålda och det är ju begripligt, men Lagerhaus hade det jag var ute efter. 4 julröda – oparfymerade!! – och 4 i blandade färger för när jul och nyår är över. Jag var tvungen att skära upp paketet med hjälp av nyckeln och lasta över ljusen i ryggsäcken och det blev tungt, 5,3 kg (jag vägde ryggsäcken när jag kom hem). Den sista biten hem var jag ordentligt trött och det var nog den extra vikten som känns i ryggmusklerna nu.
Varför lyssnade jag inte på min jullista när jag var ute? Duh! Eartha Kitt får vara låtlisterepresentant med “Santa baby”. Den är med i en av mina absoluta favoritfilmer, “Julnötter” (Mixed Nuts) med Steve Martin.
Veckovägning: 105,4 kg vilket innebär en minskning med 4 hg den senaste veckan.
Knäböjningar: 30.
Veckovägningen visade 105,8 kg. Det innebär en minskning med 1,6 kg på en enda vecka, 3,4 kg på 9 veckor (minus 0,7 kg sedan i tisdags). En del av mig skuttar och jublar och slår med näven i luften eftersom det verkar som om jag äntligen har kommit på hur jag ska göra. En annan del av mig står bredvid och är misstänksam och litar inte för ett ögonblick på att det här kan hålla i sig. En tredje del av mig är arg och tycker att om det inte var svårare än så här kunde jag väl ha fått upptäcka det för flera år sedan med tanke på hur dåligt jag mår av övervikten. En fjärde del av mig kontrollräknar om och om igen och funderar på om det är fel på vågen. Det är alltså bara en fjärdedel av mig som är riktigt glad och blir därför tvungen att gapa högt, men hon hörs mer och mer…
Knäböjningarna är uppe i 35 stycken (igår var det vila). Det är lite flåsigt, men lårmusklerna protesterar inte nämnvärt.
Jag vägde mig idag av flera anledningar och två av dem var känslan av lätthet i kroppen och att jag hade lite svårt att tro på att det inte hänt någonting med vikten sedan 1 oktober. Idag visade vågen 106,5 kg vilket betyder att jag har gått ned 0,9 kg sedan i söndags. Pär och jag har haft smått hetsiga diskussioner om hur ofta man bör väga sig. Han tror på fakta, mätbara resultat och möjlighet att få ut ett genomsnittsvärde och väger sig därför en gång i veckan eller oftare (och så har han en superspecialvåg som till och med mäter koloxidhalten i sovrummet och det är inte som jag överdriver). Jag har länge kört med månadsvägningar och jag hade dessutom dietistens hela yrkeskunskap som stöd eftersom hon höll med mig om att det inte är någon vits med att väga sig för ofta; det finns så många faktorer och omständigheter som påverkar vikten. Om man ser till att förhållandena vid varje enskilt vägningstillfälle är exakt desamma (du vaknar, går på toaletten, har inte mer än underkläder på dig och har varken ätit eller druckit), så går det att lita på det vågen visar, men hur ofta är förhållandena exakt desamma? Man har kanske svullat kvällen innan eller så är det dax för mens och man har hur många liter vätska som helst i kroppen. Sedan jag vägde mig söndags har jag gått med stavarna 2 gånger, jag åt glass till efterrätt i söndags, jag har inte ätit rostat bröd och igår åt jag fish & chips till middag som jag inte blev mätt på (det var inte gott) och pasta med kyckling vid halv 23 och jag har gått ned knappt 1 kg – jag förstår inte. I fortsättningen ska jag väga mig varje söndag morgon. Godisförbudet är upphävt eftersom jag ju har gått ned minst 0,5 kg. Ha! Ärligt talat fattar jag noll.
Knäböjningar: 20. Igår skulle det ha varit 15. Oops!
Min hälsporre har inte övergivit mig och det känns även som om en tvilling är på g i andra foten. Den här gången har jag inte för avsikt att åka fram och tillbaka för att få stötvågsbehandling. Jag blir matt av bara tanken. Jag gör vad jag kan på hemmaplan i form av stretching, hälkuddar, MBT och den senaste prylen: kompressionsstrumpa.
Jag beställde från “Min fot” och 399 kr för ett par strumpor känns i plånboken, men jag tycker att det är värt ett försök. Jag gillar att de är tålösa eftersom jag är mycket varmare i kroppen i och med klimakteriet och går barfota ofta trots att det är november.
Dagens lycka är enkel: jag har gått ned 0,9 kg.