Författare: Ewa

Det är en hel månad sedan jag skrev, så jag har hunnit göra 2 tavlor. Hackspetten hänger i Pärs o mitt rum på Öland medan kolibrin hänger i mitt läsrum.

På fredag har Pär o jag varit gifta i 33 år o tillsammans i 35. Jag förundras. Det finns en person som tycker om mig, som uppskattar mig, som trivs i mitt sällskap så pass att han är kvar efter 35 år. Det är stort för mig. Omätbart.

Jag var väldigt blyg när jag var liten o hade ett självförtroende nära noll. Det gick bra när jag var tillsammans med tjejer, men det låste sig fullständigt när killar kom in i bilden. I tonåren blev det inte bättre. Jag lägger hela skulden på min pappa o min bror. Pappa var inte tillgänglig varken känslomässigt eller kontaktmässigt. Brorsan är 14 år äldre än jag o flyttade hemifrån när jag var så liten att jag inte har några minnen av att ha bott med honom. De gånger han hälsade på var han alltid kritisk. Mamma o pappa skämde bort mig o lillsyrran. Jag läste fel böcker.

Pappa hade inga åsikter över huvud taget. Jag blev mammig för hon var åtminstone där även om jag inte kan minnas några egentliga samtal som var ens i närheten av de Elin o jag har. Som vuxen har jag fått veta att jag var det syskon som brorsan kände igen sig själv i o kanske var det därför han siktade in sig på mig. Jag kan inte minnas att lillsyrran var lika mycket i centrum.

Det som satte de djupaste spåren o såren var brorsans ständiga försök att få mig att läsa rätt sorts böcker. Jag älskade att läsa o läste allt möjligt. Släpade på väskor knökfulla av biblioteksböcker. Vid ett tillfälke när han hälsade på klev han in på mitt rum o slet till sig den ”Svarta hingsten” jag läste. Han släpade med mig till biblioteket för att skriva upp mig på väntelistan för ”Sagan om ringen”. Jag har aldrig lyckats tycka om de böckerna.

Ointresset från pappa o den korrigerande uppmärksamheten från brorsan ledde till att det alltid låste sig när det kom till att prata med killar. Jag undvek små affärer om jag såg att det stod en kille i kassan. Det var inte möjligt att småprata med en kille eftersom jag var övertygad om att jag inte var tillräckligt smart o helt ointressant.

1988 gick jag med i SSKF, Storstockholms kontaktförmedling o det var genom dem jag träffade Pär. Det är Pärs förtjänst att jag kan prata med män om allt möjligt utan att känna det som att jag blir kritiskt bedömd. Han har stärkt mitt självförtroende som ingen annan har gjort. Jag älskar honom o vill fortsätta vara gift med honom många år till.

33-årig bröllopsdag är gnejs. Hm. Det är ett hårt o hållbart material.

I tisdags o ondags flyttades Kiruna kyrka till Nya Kiruna. Jag följde det hela på SVT2. Det visade sig bli en känslomässig berg och dalbana som dränerade mig.

Klockan 8 i tisdags välsignades kyrkan av en biskop följt av psalmen ”Härlig är jorden” som är en av mina favoritpsalmer. Tårarna rann. Min kyrka, min vackra kyrka, blev tvångsförflyttad. Lite i taget har landmärkena jag växte upp med försvunnit. Stadshuset vars klockstapel står på marken i nya centrumet. De tre byggnaderna som Ralph Erskine ritade.

Jag tänker inte gå in på de tekniska lösningarna eller flytten som sådan, mer än att det var oerhört imponerande. Att de lyckades flytta en 113 år gammal kyrka som är helt av trä är fantastiskt, men att någon byggde en kyrka helt i trä över huvud taget, vilket är sällsynt och som har stått pall i 113 år…

Den här bilden triggar mitt överempatiska jag. Den har stannat för natten. Omgiven av ett köpcentrum, bostadsområden och industribyggnader. Mot sin vilja. Passar inte in.

Andra dagen av flytten kändes bättre. Då var känslan mer av att kyrkan fick komma fram till sitt nya hem.

Den rullade nedåt i bild och vid kvadraten vändes den för att kunna backa in mot den nya grunden till höger. På kvadraten kommer klocktornet, som flyttas nästa vecka, att stå.

Kyrkan kommer att öppna igen i slutet av nästa år. Det kommer att ta flera år innan träd, gräsmattor, gångvägar och parkutrymmen är färdiga. Den står på en höjd med porten mot nya centrum.

Även om det pågår ett jippo som heter duga finns det de som arbetar på som vanligt medan kyrkan glider förbi i en hastighet av 0,5 km i timmen. Kanske var det så när Titanic gled iväg från Southampton 1912, samma år som Kiruna kyrka stod färdig. Koloss som koloss. 🤷‍♀️

Jag har varit väldigt trött resten av veckan som dessutom är en städvecka. Igår sov jag middag i 3 timmar, men hade inga problem atr somna inatt. Nu har jag städat färdigt och ska äta lunch. Kanske blir det att sova middag idag med. 🥱

”Hoho!”

Härliga höstfärger!

Jag har skjutit upp det årliga tandläkarbesöket i nästan 8 månader. Först var det jul o då hade jag ingen lust att lägga pengarna på det. Sedan januari o februari: ville inte. Efter det var det hälsan. Allergi o astma som slog ut mig. En utdragen hosta som gjorde det nästan omöjligt för mig att ligga ned utan att den drog igång, men i måndax var det dax.

Det var det vanliga med röntgen o koll på eventuella hål o sedan djupet på tandfickorna… Den gräsliga, sylvassa krokfanskapet som hon körde in över allt. Medan hon plågade mig rapporterade hon till tandsköterskan. ”Blödning.” Aj. Aj, aj, aj! ”Blödning.” Aj!! ”Blödning.” AJ!!! Jag förstod ju att allt blod innebar ett besök hos tandhygienisten. 😱 Jag fick en tid på onsdagen. Lika bra att få det gjort.

Hygienisten ställde de vanliga frågorna: hur ofta borstar jag tänderna (på kvällen), el- eller vanlig tandborste (el), mjuk borste, (ja), tandtråd, mellanrumsborstar, munskölj. Ja, ja o Listerin. ”Vill du ha bedövning?” Jaaaa! Spraybedövning med en svag antydan till smak av banan. Sen började hon.

Hon läste journalanteckningarna o petade med sitt alldeles egna gräsliga, sylvassa krokfanskap. Jag fick skölja munnen o vet du vad? Vattnet jag spottade ut var klart o fritt från blod! Som en tandläkare sa till Pär: ”Sticker man tillräckligt hårt så är det klart att det blöder.” Dumma, dumma tandläkare. 😠 Sen tog hon bort tandsten o plack, putsade o så fick jag skölja med en bakteriedödande lösning eftersom jag har inflammerat tandkött. Jag måste skärpa mig med tandvården. 🤨

Hon avslutade med en liten föreläsning. När jag använder Plackers ska jag skölja den i vatten efter varje mellenrum för att undvika att flytta runt bakterierna. Mellanrumsborstar ska vara av modellen mini-flaskborste o jag ska dra den fram o tillbaka 10 gånger o skölja borsten efter varje mellanrum av samma anledning som med tandtråden o jag ska stå framför en spegel, så att jag kan se att jag gör rätt. Jag fick med mig en liten tub med en supertandkräm som är bakteriedödande. Jag kände uppgivenhet eftersom jag gnor på med både plackers o mellanrumsborstar o el-tandborste, men ändå räcker det inte. 😔 Finns det någon som kan leva upp till en tandhygienists orimligt höga standard? Det är klart att jag vill ha bra munhälsa, men ändå.

Besöken kostade 900 kr (efter att tandvårdsbidraget på 300 kr dragits av) respektive 1485 kr (efter att bidraget dragits av). 2385 kr!!! Det är inte konstigt att folk inte känner att de har råd med tandvård. Det borde ingå i högkostnadsskyddet.

Pär skjutsade mig Salem centrum båda gångerna o så promenerade jag hem. I onsdax fick jag upp ett riktigt bra tempo. Ilske-tempo.

Den här blev mycket finare än jag förväntat mig! ☺️