Naglar

Det har gått 3 veckor och 2 dagar sedan sista besöket hos nageldoktorn och det är en kamp. Naglarna började, banne mig, gå sönder så fort jag klev utanför dörren och det fortsätter de att göra. I daxläget har jag endast 3 hela naglar. Jag har fått mina aningar om att nageldoktorn hade en teknik som visserligen gav mig snygga naglar, men som var onödigt omständig och tog 2,5 timme och dessutom alltid lämnade 1 eller flera naglar delvist eller helt matta. Varje gång började hon med att fila bort materialet vilket tog 1 hel timme och nu när hon inte byggde upp naglarna igen kunde jag se att naglarna blivit rispade och misshandlade av sandpappersfilen. Den sista gången skadade hon ena tumnageln som fick en svullnad under ytan och var otroligt öm. Det tog flera dagar innan nageln läkte, men sedan sprack den. Jag antar att nageln kommer att få ett sådant där permanent ärr hon pratade om. Nu får den vara inlindad i plåster tills den vuxit ut något så när. Det låter kanske som ett lyxproblem, men jag blir gråtfärdig av att inte kunna köra ned handen i en ficka utan att först knyta den för att inte riskera att nageln rivs upp och fastnar i nåt eller, som det är just nu, att det blir ett mindre projekt när jag ska ta av mig strumporna. Det kan göra så satans ont när nageln rivs upp för långt!

Efter väldigt mycket googlande hittade jag en salong i Huddinge som jag bokade tid hos. Det tar 12 minuter med tåget + 15 minuters promenad. Det svåraste har varit att hitta något i närheten av en station och jag vill definitivt inte åka hela vägen till Stockholm. Igår var jag hos frissan och vi har pratat naglar några gånger. Jag vet att hon går till en utanför kommunen, så jag passade på att fråga henne. Hon delade gärna med sig och jag blev väldigt lättad när det var en salong i Tullinge och precis vid järnvägen, max 3 minuters promenad! Halleluja! Det var hon som förklarade att det inte behöver ta 2,5 timme. Hon är själv utbildad inom naglar, så hennes tips känns välgrundat. Jag gick till Konsum efteråt. Jag var så otålig att försäkra mig om att hinna avboka Huddingesalongen (jag hade tid imorgon) att jag ställde mig innanför entrén och fixade det samt bokade en tid i Tullinge den 5 december om 2,5 vecka. Tills dess hinner naglarna återhämta sig från chocken och behandlingen håller förhoppningsvis över jul. Jag får fortsätta med den nojiga försiktigheten och med plåster ett tag till, men jag är inte gråtfärdig längre.

Författare: Ewa

Jag föddes 1965 året när bara praktverk skapades. Min man föddes 1962 när bara smartingar skapades. Vår dotter föddes 1993 när bara förstklassiga barn kom. Vi har haft marsvin i drygt 10 år, men den 14 juni 2019 fick vårt sista marsvin, Bibbi, somna in. Vi kommer inte att skaffa fler husdjur. 1999 flyttade vi till Rönninge och vi kommer inte att flytta mer. Det här är mitt paradis på jorden. Vår dotter bor numera i Hässleholm. Jag är permanent sjukskriven sedan 2012. En liten sjukpensionär som dras med kronisk depression och ångest. Jag har bloggat sedan 2007. De första 7 åren fanns jag på den här adressen ifall du vill läsa mer om och av mig: http://fundringar.bloggplatsen.se/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Stoppa spam! * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.