Evighet

“Zebror och dödliga” av DS Stavenow. Först lyssnade jag på boken (inläst av Ludvig Josephson som inte är särskilt bra) och när jag lyssnat på drygt halva boken bestämde jag mig för att läsa den i stället. Det är många namn, flera olika platser, men framför allt hoppar handlingen med jämna mellanrum framåt flera år och för mig blir det lättare att få grepp om handlingen när jag kan bläddra tillbaka vid behov.

Berättelsen börjar 2036, bara 14 år från idag och det drar ned på känslan av att det är sci-fi. En möjlighet att andas in ett virus som fixar alla fysiska fel som kroniska sjukdomar och ärr och ger dig möjlighet att leva för evigt. Homo sapiens uppgraderas till homo ubertus. Det kallas att “ta Andetaget”. Efter några månader framträder ett mönster av ränder på huden som gör att de kallas för zebror. Att ta Andetaget är frivilligt och – naturligtvis – delar människorna upp sig i för och emot precis som med Covid-19-vaccinet.

Tanken på evigt liv är fascinerande och leder till många frågeställningar. Varför vill någon leva för evigt? Varför?! För några handlar det om en rädsla för döden, men alla andra då? I boken tas problemet uttråkning upp och med tanke på hur dagens människor behöver kontinuerlig underhållning och distraktion för hindra sig själv från djupare reflektioner så skulle ett evigt liv öka den pressen tusenfalt. Rastlöshet. Du behöver inte bestämma dig för vad du ska bli när du blir stor. I stället kan du utbilda dig på nytt, om och om och om och om igen. Du blir aldrig fysiskt sjuk, inte ens förkyld. Du kan äta vad du vill och dricka hur mycket du vill och slipper tänka på att förlänga livet med 1 år genom att salta mindre på maten. I boken lyckas inte uppgraderingen till homo ubertus bota psykiska sjukdomar. Ångest och depressioner blir lika eviga som livet. Demens och alzheimer finns kvar. Hur gör du om du blir så deprimerad att livet, ditt eviga, oändliga liv, känns meningslöst? Du kan inte ta livet av dig för du kan inte dö. Terapi i evigheters evighet?

Jag kommer inte läsa ut boken. Du vet när du lägger märke till något som skaver eller kliar och så dröjer det inte länge innan det är allt du kan tänka på. För mig var ett dåligt språk det som skavde och kliade så att jag, efter knappt halva boken, drämde igen den och sköt den åt sidan. Jag undrar varför jag inte märkte det när jag lyssnade på den? Fullt av töntiga upprepningar (baby, amora, hans läppar, hennes oregerliga hår). Man får egentligen inte veta något om personerna, lära känna dem eller känna sympati eller antipati. Handlingen drivs framåt på bekostnad av språk och djup. Boken är utgiven på Storyside som ägs av Storytel sen 9 år tillbaka. Jag hittar ingenting om författaren på nätet. Det finns ingen information om originaltitel eller eventuell översättare. Jag gissar att författaren/ -rinnan inte kommer från Skandinavien eftersom de länderna knappt nämns. Numera har vi ett “bibliotek” i miljörummet (soprummet på vanlig svenska) och där lämnar jag böcker och filmer jag inte har för avsikt att läsa respektive se igen. “Zebror och dödliga” hamnar där.

Författare: Ewa

Jag föddes 1965 året när bara praktverk skapades. Min man föddes 1962 när bara smartingar skapades. Vår dotter föddes 1993 när bara förstklassiga barn kom. Vi har haft marsvin i drygt 10 år, men den 14 juni 2019 fick vårt sista marsvin, Bibbi, somna in. Vi kommer inte att skaffa fler husdjur. 1999 flyttade vi till Rönninge och vi kommer inte att flytta mer. Det här är mitt paradis på jorden. Vår dotter bor numera i Hässleholm. Jag är permanent sjukskriven sedan 2012. En liten sjukpensionär som dras med kronisk depression och ångest. Jag har bloggat sedan 2007. De första 7 åren fanns jag på den här adressen ifall du vill läsa mer om och av mig: http://fundringar.bloggplatsen.se/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Stoppa spam! * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.