Acceptans

Jag jobbar kontinuerligt med att acceptera att jag inte orkar lika mycket som jag vill. Det handlar om att väga deltagande mot reaktionen efteråt och eftersom jag är fruktansvärt trött på att vara sänkt i flera dagar efter ett jippo tackar jag nej. Nej. Nej. Nej. Överlevnadsinstinkt. Nu har jag upptäckt ännu ett motstånd.

Min kropp klarar inte av träning 2 dagar i rad. Jag visste redan att det aldrig blir lyckat när jag promenerar dagen efter att jag har styrketränat, men nu protesterar kroppen även när jag gör tvärtom! Jag gick en skön och rask promenad i fredax och styrketränade i lördax, men det passet … Blähä! Förutom att jag var trött blev jag matt och lite yrslig och armövningarna funkade inte alls. Jag kortade av passet ordentligt. Så. I fortsättningen är det varannan dag som gäller. Det har förmodligen med lungorna att göra. Orken är inte den samma och jag måste acceptera det.

Jag promenerade 70 minuter idag med farthållare och det var härligt!