Igår gick jag en omväg till apoteket och en omväg hem. Det tog 70 minuter och var skönt!
Idag gick jag runt Garnudden. Det tog 75 minuter och var inte skönt för 1 öre. Jag provade “walking meditation” – jag är nyfiken på meditation över huvud taget – just för att jag kan utföra det medan jag är i rörelse eftersom jag mår som bäst när jag promenerar jämfört när jag bara sitter (och får ont i svanskotan och ryggen…). Samtidigt är det motsägelsefullt för meditation handlar väl om fokusering och koncentration? Jaja. Jag provade en 28-minutersvariant och även om jag tycker att den var småfånig lyssnade jag till slutet, men jag ändrade inte åsikt om det småfåniga. “Du känner dig stark och lycklig, kärleksfull och generös”. Typ. Fan heller, tänkte jag. Jag mår skit just nu och har ont överallt, jag känner mig inte kärleksfull – särskilt inte mot mig själv – och allt annat än generös för alla andra som lyckas gå ned i vikt kan dra dit pepparn växer! Typ.
PS! Jag fick tid hos terapeuten här i Rönninge den 16 augusti.