Sorg

Idag fick Bibbi somna in. Hon var multisjuk. Sköldkörteln var förstorad, det fanns en cysta på ena äggstocken och hennes tänder såg inte heller bra ut. Det gick fort. Hon var inte i så bra form som hon gav sken av. Det är tomt och vi kommer att sakna henne.

Bibbi – min chokladfärgade hjärtegris.

Vi valde en annan veterinärklinik än den vi brukar åka till, Smådjurskliniken i Märsta (långt åt fanders – tog en dryg timme att åka dit). Det var lugnt och skönt där. Att behöva avliva ett djur är bland det jävligaste jag har varit med om även om det är att föredra jämfört med att de dör hemma. Man måste inte vara med, men jag tycker att eftersom jag fattade beslutet att Bibbi inte mådde tillräckligt bra för att leva vidare, så var jag skyldig att vara med till slutet. Hon var inte det första marsvinet vi har fått avliva och jag har suttit med varenda gång.

Nu känner jag mig färdig med det här. Jag orkar inte med den känslomässiga turbulensen mer och vi kommer inte att skaffa fler husdjur hur mysigt och roligt det än kan vara.

Författare: Ewa

Jag föddes 1965 året när bara praktverk skapades. Min man föddes 1962 när bara smartingar skapades. Vår dotter föddes 1993 när bara förstklassiga barn kom. Vi har haft marsvin i drygt 10 år, men den 14 juni 2019 fick vårt sista marsvin, Bibbi, somna in. Vi kommer inte att skaffa fler husdjur. 1999 flyttade vi till Rönninge och vi kommer inte att flytta mer. Det här är mitt paradis på jorden. Jag är permanent sjukskriven sedan 2012. En liten sjukpensionär som dras med kronisk depression och ångest.

2 reaktioner till “Sorg”

  1. Jag känner med dig. Det finns knappast något värre än att ta bort ett älskat husdjur. Men nu vet du att hon inte lider mer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Stoppa spam! * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.