Jag lyssnar på “The measure” av Nikki Erlick, inläst av Julia Whelan. Jag har drygt 7 timmar kvar, men den filosofiska och psykologiska effekten kan jag skriva om utan att förstöra nöjet för någon annan eftersom den blir tydlig tidigt i berättelsen.
Frågan “Vad skulle du göra om du visste att du skulle dö om 1 månad?” har blivit, om inte en klassiker, så en möjlighet att rabbla upp en önskelista som – fantasilöst nog – alltid innehåller jorden-runt-resor, flytta till ett varmt land och dricka paraplydrinkar, säga upp sig på jobbet. En känsla av kontroll, eftersom man vet när allt tar slut, som ger en möjlighet att släppa kontrollen. Det finns bara 1 enda faktum som inte kan argumenteras bort eller ifrågasättas ens av konspirationsgalningar: du kommer att dö. Du har ingen som helst kontroll över när eller hur, så vida du inte begår självmord.
I boken får alla från 22 år och uppåt en låda som innehåller en bit snöre. Snöret är olika långt för alla och representerar hur länge du har kvar att leva. De som får en stump dör mer eller mindre direkt till följd av olyckshändelser. De som får ett långt snöre får ett långt liv, men vet inte hur långt. Det är de som får ett snöre av mellanlängd som får sväva i störst ovisshet. Ironiskt nog reagerar människorna med att uppleva att de förlorar all kontroll. Plötsligt vet de inte när eller hur. Det har de ju aldrig vetat! Du kan leva ett fanatiskt hälsosamt liv för att du vill leva länge, men du kan ändå få en hjärntumör eller bli överkörd av en buss. BANG! Ingen kan kontrollera hur långt ens liv blir. Ingen. Förresten: om du inte har råd att resa jorden runt innan, hur får du råd bara för att du vet att du ska dö? Tänk om din familj inte vill sälja allt ni äger för att finansiera din panik? De blir, trots allt, tvungna att leva vidare och vill ha någonstans att bo.
Alla över hela världen får en bit snöre i en låda. Alla väljer inte att öppna den. I Kina beslagtar de alla lådor för att undvika panik och depressioner och förmodligen även att befolkningen passar på att flytta till ett demokratiskt land. Handlingen utspelar sig i USA med allt vad det innebär. En person ringer försäkringsbolaget för att ta reda på vad som gäller när snöret är kort. Svaret blir att försäkringspremien höjs rejält. (Logiken framgår inte.) Någon blir av med jobbet för att snöret är kort och i USA får man gå på fläcken. Kvinnors vård är sämre än männens även här i Sverige (t.ex. får kvinnor inte samma symptom vid hjärtinfarkt som män och blir därför förbisedda) och då uppstår följande frågeställning: får kvinnan sämre vård för att hennes snöre är kort eller är hennes snöre kort till följd av att hon fått sämre vård? Hönan och ägget de luxe.
Efter bara 3,5 timme vet jag förstås inte hur, varför eller vem som delar ut lådorna, men det finns alltid utrymme för de religiösa. De förlitar sig på att Gud kommer att ta hand om dem och att han inte utsätter dem för något de inte kan hantera. En form av trygghet som för med sig lättnad. Samtidigt är den inställningen oviktig i problematiken med snörena och borde inte påverka någonting.
En stor fördel med filosofiska frågeställningar är att ingen kan ha rätt eller fel. Spåna på!
