Absurditeter

Jag har lärt mig ett nytt ord idag. Mood manager. Det är en titel på en person som ska höja stämningen på arbetsplatsen för att det ska bli mer lockande att gå till arbetet så här efter pandemins hemmajobbande. Den här personen ska skicka “peppande mejlutskick” varje vecka (det blir ungefär 48 mejl på ett år som, antar jag, inte ska bli vare sig tjatiga eller alltför klyschiga), “styra upp” fikarasterna, ordna spontana grillstunder och vuxenlekar (jag väljer att kalla det så eftersom det gränsar till det infantila). Det här finns att läsa i dagens DN. Det framgår inte av artikeln, men eftersom det är så jäkla dumt måste det komma från USA. I personens uppgifter ingår även att “styra upp” födelsedagar och pensionsavgångar och som introvert undrar jag genast om det kommer att tas någon hänsyn till de som inte vill uppmärksammas eller kommer man att pressas till det, att bli kallad tråkig eftersom man föredrar att fira sånt hemma med några få utvalda? “För mig är en fika inte bara en fika, det är en del av ett större kulturskapande arbete.” säger denna mood manager. Känn ingen press… Den som bara vill ta en kopp kaffe och småprata med några kolleger utan att det blir till ett arrangerat möte göre sig ej besvär eller blir de tvungna att stänga in sig i sina arbetsrum? Förresten, glöm det för det finns ju bara öppna kontorslandskap numera. Kommer det att finnas en mood manager på arbetsplatser där man inte arbetar på kontor? Industri, skola, sjukvård. Jag har svårt att tro att sjuksköterskor eller barnmorskor föredrar en mood manager framför höjda löner och anständiga arbetsvillkor. “Om det står mellan att ge till exempel lärare en dag i veckan ledigt från vissa arbetsuppgifter för att hinna ifatt eller att anställa en mood manager för att öka trivseln, tror jag att man ska tänka efter vad man väljer.” säger Eva Hoff, docent vid Lunds universitet. “Forskning visar på att lekfullhet ökar den upplevda kreativiteten och produktivitet.” När jag läste det här reagerade jag på ordet “upplevda”. Det är inte det samma som att kreativitet och produktivitet faktiskt ökar. Ett alternativ skulle vara om de som tror på det här får anmäla sig till mejlutskicken och alla skojiga påhitt och att alla andra får vara ifred.

Författare: Ewa

Jag föddes 1965 året när bara praktverk skapades. Min man föddes 1962 när bara smartingar skapades. Vår dotter föddes 1993 när bara förstklassiga barn kom. Vi har haft marsvin i drygt 10 år, men den 14 juni 2019 fick vårt sista marsvin, Bibbi, somna in. Vi kommer inte att skaffa fler husdjur. 1999 flyttade vi till Rönninge och vi kommer inte att flytta mer. Det här är mitt paradis på jorden. Vår dotter bor numera i Hässleholm. Jag är permanent sjukskriven sedan 2012. En liten sjukpensionär som dras med kronisk depression och ångest. Jag har bloggat sedan 2007. De första 7 åren fanns jag på den här adressen ifall du vill läsa mer om och av mig: http://fundringar.bloggplatsen.se/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Stoppa spam! * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.