Nu vet jag att den 2 januari startar mitt vikt-projekt. Nu vet jag att jag kommer att få hjälp. Nu kan jag slappna av. Nu behöver jag inte anstränga mig vindögd för att hålla in magen för nu vet jag att den kommer att försvinna. Nu behöver jag inte skämmas för irritationen i vecken mellan fettvalkarna för valkarna kommer att försvinna. Nu behöver jag inte jaga efter nya byxor för jag kommer att kunna köpa nya i en mindre storlek. Nu behöver jag inte få dåligt samvete över hur nedsutten soffan har blivit pga. mig för vi kan investera i en ny om ett par år och den kommer att klara sig längre. Nu behöver jag inte ha dåligt samvete för att jag snarkar för jag kommer att gå ned i vikt (om det nu har så mycket med min vikt att göra…). Nu kan jag släppa diabetes-paniken och kolesterol-hysterin. Nu kan jag klaga över att jag får ont i knäna och vristerna utan att känna “Gör något åt det då!”. Nu kan jag slappna av.
