Förra veckans resultat: 0 promenader och 1 styrkepass. Kommentarer? En stor suck. Tröttheten och missmodigheten trycker ned mig. Den astmatiska ansträngningshostan har kommit igång som den brukar göra på våren. Numera känner jag igen den och sätter in Pulmicort direkt. Jag kikade närmare på Lamictals biverkningar och förutom de vanligare som utgörs av trötthet, huvudvärk och yrsel hittade jag så kallad tremor – jag har känt mig oförklarligt skakig i benen emellanåt – fumlighet och värk i lederna. Så fort jag får ont i höfter, knän och vrister drar övervikts-tjat-mostern automatiskt igång i huvudet, men det behöver alltså inte vara den enda orsaken. I lördags putsade jag fönster. 7 fönster plus en mindre ruta i dörren. Det behövdes verkligen och än så länge handlar det inte så mycket om pollen som höstens och vinterns lort. Jag blev trött efteråt och fick grymt ont i alla tänkbara leder, värst var nog handlederna. Missmodigheten slog till och den hängde kvar större delen av gårdagen. Idag kom jag äntligen iväg tur och retur Salem. Det gick inte fort och motvinden var december-isande nordlig, men lik förbaskat skönt att jag kom över tröskeln! Något som har höjt mitt humör de senaste 3 kvällarna är den suveräna boken “Små stora saker” av Jodi Picoult som jag slukar och som jag kommer att recensera snart. Att försjunka i en bok är bland det härligaste som finns!
