Nöden är uppfinningarnas moder

Jag ändrar talesättet litet så att det blir ”Nöden är kreativitetens moder” eftersom jag inte har uppfunnit något, men jag har fått en idé om hur jag kan utnyttja något som redan uppfunnits. Det är så skönt att sova med fönstret öppet, men i pollentider kan det vara mindre mysigt att vakna med ögon som kliar och ibland har klibbat ihop. Det är bokstavligen svårt att vakna… Jag tänkte till och kom på: en sovmask! Helst av allt ville jag ha en som svalkar ögonen och förhindrar att jag sliter dem ur skallen för att lägga dem i kylen. Hos Glamazon hittade jag många fina sovmasker. Och de hade separata inlägg som kan läggas i frysen och sedan i själva masken!

Min sovmask med det blåa inlägget som kan kylas ned i frysen och sedan läggas in i masken.
Min sovmask med det blåa inlägget som kan kylas ned i frysen och sedan läggas in i masken.

 

 

 

 

 

 

Jag gillar rött och jag gillar älgar och jag gillar snö. ”Den tar vi, sa polisen!” Inatt blir det invigning, men utan den svalkande delen. Masken sitter väldigt skönt och har 2 ”kuddar” som täpper till vid näsan där masken annars skulle glipa och så 2 reglerbara resårband. Natti, natti!

 

#uppochhoppaijuni del 9

Träningskläder jag minns. Om jag säger så här: det är alltid de senast köpta träningskläderna som är de bästa. De jag har nu köpte jag från Cellbes och de är jättesköna och sitter som de ska och är snygga. När det gäller träningskläder för oss som drar större storlek än 38 har jag bara ett ord: tragiskt. Det finns huuuur mycket som helst att välja på när man väl har gått ned i vikt, men det skulle kännas uppmuntrande att kunna träna i något snyggt (INTE tält eller korvskinn) som ändå har färg (INTE svart eller gapiga mönster).

Linnet i stl 54 sitter löst och har ett skönt fall. Byxorna i stl 50 sitter åt runt magen, men inte runt låren och slutar under knäet.
Linnet i stl 54 sitter löst och har ett skönt fall. Byxorna i stl 50 sitter åt runt magen, men inte runt låren och slutar under knäet.

 

 

 

 

 

 

PK = censur

”Möss och människor” av John Steinbeck med Helge Skoog som uppläsare. Kort och intensiv och mycket bra. En av HS:s bästa uppläsningar. Jag tycker om slutet även om det inte var lyckligt. Det var logiskt. För mig. Det var svårt att inte vara som andra redan då och det vete 17 om det är lättare nu. Boken fick mig att fundera över 2 saker: snällhet och politisk korrekthet.

I böcker och på film framställs ofta förståndshandikappade som snälla just för att deras intelligens inte är högre än ett barns. Måste man vara en ”idiot” för att ha förutsättning att vara genuint snäll? Är det tack vare oförmågan att planera och smida ränker som en människa blir snäll?

Politisk korrekthet (pk) är något som jag har börjat avsky av samma anledningar som jag avskyr censur. Det går inte längre att ha en åsikt om någonting utan att någon känner sig kränkt eller påhoppad. John Steinbeck använder ordet neger om färgade/svarta//afroamerikanska människor. Karaktärerna använder skällsordet ”nigger”. Astrid Lindgren skrev om att pappa Långstrump var en negerkung och nu har det ordet ändrats i den heliga politiska korrekthetens namn. Varför har man inte lagt sig i John Steinbecks ordval? Pär trodde att det berodde på att AS skrev för barn. Varför det? Om mamma läser om negerkungen för Nisse som är 7 år och han frågar vad en negerkung är, så kan hon väl förklara det och om det känns nödvändigt kan hon lägga till att boken skrevs i en tid då den sortens uttryck inte upplevdes som lika provocerande. Om Nisse läser själv tror jag inte att han skulle bry sig av den enkla anledningen att barn, i grunden, är fördomsfria. Diskriminering och fientlighet är inget de får med sig i arvsanlagen. Det är något som föräldrarna lär ut. Om det nu är nödvändigt att peta i en död författares texter, så gör det i vuxenlitteraturen för det är där de nervösa pk-människorna finns. Tänk om man fick för sig att ändra i Jane Austens texter eftersom den tidens inställning till kvinnan är så diskriminerande att man skriar?

När du, där ute i världen, läser om något som upprör, provocerar och irriterar kan du väl försöka låta bli att känna dig kränkt. Fråga dig i stället varför du blir upprörd, provocerad och irriterad. Jobba först med dig själv och ditt känsliga ego innan du tycker att hela världen ska hålla med dig.

Det var ju det jag sa!

För flera år sedan, innan jag själv skaffade en smartphone, förutspådde jag att det inte skulle dröja länge innan utvecklingens pendel slår tillbaka och man kommer att sträva efter att få fram en mobil som inte har fler funktioner än en telefon och nu har vi kommit dit. Den kallas för light phone. Min första reaktion var som rubriken: ”Det var ju det jag sa!” och sedan:

1. Man måste inte svara bara för att telefonen ringer.

2. Man måste inte ha mailen kopplad till telefonen.

3. Man måste inte svara bara för att man får ett sms.

4. Man måste inte koppla Facebook till telefonen.

5. Man kan praktisera självdisciplin och låta bli att surfa på den så fort det blir mer än 3 sekunder död tid.

5. Det går att stänga av ljudet.

6. Det går att stänga av hela jäkla telefonen.

Varför behöver man alltid uppfinna fler prylar för att man ska kunna koppla bort den den första prylen? Det är idioti, det är sorgligt, det är patetiskt.

#Blogg 100 del 130

Mååål! #Blogg 100 är slut och jag gick i mål med plus 30 inlägg! Det har bara varit roligt och det har inspirerat mig till att skriva om det som jag kanske inte skulle ha lagt ned tid på att skriva om i vanliga fall och det i sin tur är – över huvud taget – bra för mitt skrivande. Jag har hittat några nya bloggar att läsa och jag tror att jag har fått några nya läsare oxå. Aj lajk it!

blogg100-logotype-300x256

 

 

 

 

 

Jag gick min favoritrunda idag, 60 minuter runt Flaten. Nu har Simvastatinet lämnat kroppen plus att jag gör mig av med överflödig vätska och det känns för det var inte alls flåsigt på samma sätt. Eftersom jag släpar på dryga 100 kilo, så tillhör uppförsbackar inte mina favoriter, men jag känner mig inte längre i behov av syrgas efter minsta uppförslut.

Regntunga skyar som inte längre utgör något hot för mig eftersom jag numera har en regnjacka!
Regntunga skyar som inte längre utgör något hot för mig eftersom jag numera har en regnjacka!

 

 

 

 

 

 

Den 27 april tog jag den här bilden. Vitsippor i klunga, men inte så grönt.
Den 27 april tog jag den här bilden. Vitsippor i klunga, men inte så grönt.

 

 

 

 

 

Idag, 1,5 månad senare, är vitsipporna borta, men det är desto grönare.
Idag, 1,5 månad senare, är vitsipporna borta, men det är desto grönare.

 

 

 

 

 

Jag drog in djupa andetag av min favoritdoft: syren.
Jag drog in djupa andetag av min favoritdoft: syren.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

#uppochhoppaijuni del 7

Alltid i min träningsväska. På den tiden jag tränade på SATS 2 gånger i veckan och var med i Viktväktarna hade jag alltid 1 banan och hemmagjord drickyoughurt med mig. Drickyoughurten bestod av lättyoughurt med Fun Light som smaksättare. Det åt och drack jag direkt efter träningspasset. Numera tränar jag bara hemma och behöver ingen träningsväska, men på promenaderna har jag alltid mobilen med så jag kan lyssna på en bok eller Spotify. Och cerat! Och en vattenflaska de gånger temperaturen kräver det.

#Blogg 100 del 129

Vi köpte en blu ray-spelare i julklapp till oss själva. Efter en daglig användning i 6 månader och 2 dagar var det psykbrytvarning när jag efter 4 omstarter försökte se ett avsnitt av ”Game of Thrones” och till slut gav upp. Det var inte första gången som spelaren inte samarbetade och faktum är att jag fick 5 blu ray-skivor av ”Vänner” utbytta (utan problem och med fantastisk service hos Discshop) pga. att den hackade i det ena avsnittet efter det andra. Det var förmodligen inte skivorna det var fel på … Vi åkte till El-giganten i Kungens Kurva och tack vare att garantin inte hade gått ut blev det inga protester. Vi lämnade den ifrån oss, fick ett tillgodo-kvitto, valde ut en ny och lade till 300 pix. Vi var hemma igen på mindre än 1 timme. Pär har kopplat in den och den började visa avsnittet jag försökte se utan tjafs. En fördel med den nya är att den är av samma fabrikat som tv:n, så nu behöver vi bara 1 fjärrkontroll i stället för 2.

Vad övrigt är är tvätt och allergiska ögon. Förra veckans tvättdag när jag var färdig till lunch känns som en avlägsen dröm. Jag startade nyss den 5:e maskinen och har 4 kvar och allt är sånt som inte ska tumlas. Idag var första gången jag var utomhus sedan i tisdags. Jag befinner mig under en intensiv pollenattack och då fungerar inte mycket annat än att jag håller mig inomhus. Efter promenaden i tisdags var mina ögon oerhört irriterade och både den dagen och onsdagen maxade jag doseringen av ögondroppar. I torsdags var det betydligt bättre och i fredags behövde jag bara 1 dos. Igår städade jag och då var det klippt igen. Soffkuddar och mattor låg ute hela dagen och sög i sig pollen medan jag viftade runt i dammolnen inomhus. Idag vaknade jag av att ögonen kliade och var halvt igenklibbade. Doseringen av ögondroppar är återigen maxad och irritationen ger mig huvudvärk. Suck.

blogg100-logotype-300x256

#Blogg 100 del 128

3 böcker av Mikael Bergstrand som handlar om Göran och Yogi med Björn Granath som inläsare. ”Delhis vackraste händer”, ”Dimma över Darjeeling” och ”Gurun i Pomonadalen”. MB har bott i New Delhi i 4 år och jag anade nästan det eftersom beskrivningarna av Indien sträckte sig förbi turistguidernas och var levande och trovärdiga. Böckerna är fristående från varandra och jag har nämnt dem i kronologisk ordning. Den första var bra och smårolig. Den andra är den bästa, tycker jag för då hade karaktärerna satt sig och historien kändes inte lika trevande. Den tredje var hyfsad. Fortfarande smårolig, men med en uttjatad känsla. Yogis förmåga att göra varje enskilt uttalande till djupsinniga monologer som hela tiden resulterade i ett konstaterande om att svenskarna har märkliga traditioner var till slut bara tröttande. Hans konstanta förvåning över västerlänningars sätt att vara, reagera och förhålla sig till omvärlden finns med i alla 3 böcker och även om det kanske är meningen att det ska vara en parodi på fördomarna om indiernas djupsinnigheter och avsaknad av ytlig materialism, så nådde MB inte hela vägen. Varför detta tjat om Yogis runda figur och dubbelhakor? Björn Granath är en bra uppläsare och jag blev imponerad av att han fixade den allra grötigaste skånskan och kvinnan som talade med dansk brytning där satsmelodin gjorde susen. Hatten av!

blogg100-logotype-300x256e