När jag pratade med överläkaren igår, måndag, mådde jag fruktansvärt dåligt, så det blev inget mer bestämt än att jag fick en akuttid till en läkare idag, tisdag. Jag sov inte många timmar i natt och den ångest som jag hade i morse ….. Jag tog mig till läkaren på psyk i Södertälje och fick komma in direkt. Han hade läst min journal och såg på mig att jag mådde fruktansvärt dåligt. Han var förvånad att jag över huvud taget stod på benen och han var arg över att ingen annan läkare hade förklarat för mig att det jag går igenom just nu inte är annat än så kallade utsättningsproblem från Lyrica. Jag slutade för fort och eftersom Lyrica är en drog, ett gift, så reagerar kroppen med illamående, frossa, svettningar, ångest, ont i kroppen, sömnsvårigheter. Jag grät större delen av besöket och han var oerhört förstående och stöttande och sa om och om igen att jag inte hade gjort fel (jag följde ju bara läkarens order även om jag missuppfattade den på grund av språkförbistring) och att det skulle bli bättre redan idag eftersom jag skulle börja med Lyrica igen och sedan fortsätta tills jag känner mig stabil och efter det ska jag trappa ned den under flera månaders tid. En ny SSRI-medicin, Paroxetin och Lyrica blev resultatet av besöket. Jag har fått en tid i början av januari oxå, hos en annan läkare och hon kommer inte att få ändra något i medicinen utan bara följa upp dagens besök. Jag åkte faktiskt taxi hem och väl hemma tog jag Lyrica direkt. Lugnet har kommit och jag har sluppit frossbrytningar och svettningar – jag är 37 gradig för första gången på flera veckor. Inatt kommer jag att få sova ostört och i morgon kommer läkaren att ringa för att kolla läget. Det finns hopp om mer varierade inlägg i bloggen oxå. Det verkar som om mardrömmen är slut för den här gången.
