Ursäkt

För ett tag sen skickade jag ett sms till en person. Det var skarpt formulerat och fullt av kritik. Personen i fråga tog väldigt illa upp och har fått, för mig, oväntat stöd. Idag skickade jag ett nytt sms där jag bad om ursäkt. Jag skyllde inte ifrån mig för en ursäkt följd av ett “men” är inte en genuin ursäkt. Däremot tycker jag att kritiken var berättigad och det står jag fast vid. Personen är en självisk idiot. Det är inte första gången jag har hållit tillbaka åsikter och kritik en längre period för att sen flippa ur. Jag tycker inte om den sidan av mig själv, men om jag inte ska bli osams med alla får jag nog bli bättre på att inte flippa ur eller att avreagera mig på ett annat, mindre konfrontativt, sätt. Jag tycker inte om mig själv. Inte förr och ännu mindre nu.

Författare: Ewa

Jag föddes 1965 året när bara praktverk skapades. Min man föddes 1962 när bara smartingar skapades. Vår dotter föddes 1993 när bara förstklassiga barn kom. Vi har haft marsvin i drygt 10 år, men den 14 juni 2019 fick vårt sista marsvin, Bibbi, somna in. Vi kommer inte att skaffa fler husdjur. 1999 flyttade vi till Rönninge och vi kommer inte att flytta mer. Det här är mitt paradis på jorden. Vår dotter bor numera i Hässleholm. Jag är permanent sjukskriven sedan 2012. En liten sjukpensionär som dras med kronisk depression och ångest. Jag har bloggat sedan 2007. De första 7 åren fanns jag på den här adressen ifall du vill läsa mer om och av mig: http://fundringar.bloggplatsen.se/ Visa alla inlägg av Ewa