När jag köpte nya glasögon i augusti var det hos Synsam eftersom de finns nere i centrum, men numera “hyr” jag glasögon och har ett avtal där jag betalar varje månad. Jag har 3 olika par och betalar 417 kr. Avtalet innebär att jag får all hjälp jag behöver utan extra kostnad vad det nu egentligen innebär. Synundersökningar behöver jag ju inte så ofta. De 3 första månaderna kunde jag byta och trixa så mycket jag behövde och det utnyttjade jag när jag bytte tillbaka från progressiva glas till vanliga och när min båge gick sönder. Nu när jag bytte bågar gällde andra regler.
Jag behövde träffa butikschefen eftersom det handlade om ändringar i avtalet. Jag ringde butiken lördag förmiddag för 2 veckor sedan och pratade med chefen som sa att ett var lugnt i butiken och att hon skulle ringa “avtalsfixaren”. Sedan gick jag dit och fick bra hjälp och förklarat att så länge min månadskostnad förblev den samma var det inga problem och det enklaste var om jag valde bland deras egna märken. Inga problem för det viktigaste är bekvämligheten, sedan utseendet och allra sist, eller egentligen inte alls, märket.
Igår hämtade jag de nya och den unga damen som hjälpte mig var inte fullt så serviceinställd. Klockan var ca 11 och hon hade jackan på sig som om hon var på väg ut för lunch och hon behöll den på. Jag behöver ALLTID böja till skalmarna rejält för passformen och det räcker sällan med ett försök. “Lite till.” och så liiite till. Hon gick med på 1 försök. “Jag har böjt till dem där kurvan börjar.” och “Det beror på att de är vida över näsan.” Skit i det då, tänkte jag. Jag har böjt skalmar själv och kan göra det igen. Jag tackade för mig, gick ut och stod kvar för att stänga jackan, sätta i lurarna och muttra. Då kommer hon sättande med ett par av mina gamla glasögon och undrar om jag köpte dem där eftersom de inte säljer det märket och hon inte hittade det i mitt ursprungliga avtal. Skulle jag ha köpt dem hos en annan optiker för att sedan snika till mig ett annat par från Synsam?! De bågarna var det 85% procents rabatt på av just den anledningen att det var det sista paret, men att det berodde på att märket försvann ur deras sortiment fanns det ju ingen anledning att informera mig om eller hur? Att hon sedan inte hittar dem bland deras koder i avtalet är definitivt inte mitt problem! Jag var vid det laget trött på henne. “Jag får lösa det på något sätt.” Jajamänsan, det får du! Ingen har hört av sig till mig, så…
Den som väljer att söka sig till en serviceinriktad bransch bör ha seviceattityden i ryggmärgen och servicenyllet på så fort en kund kliver in. Servicenyllet alltså, inte jackan. Jag anser inte att kunden alltid har rätt. Däremot vill jag bli bemött utan att få vinkar om att lunchen väntar eller att hen har bråkat med sin partner kvällen innan eller att bilen krånglade eller tåget var försenat eller att hen inte hann äta frukost eller att gamla mamma är sjuk eller att tonåringen surar över att inte få en ny iPhone eller vad som helst. Jag är hyperkänslig för stämningar och reagerar alltid som jag blir bemött. Igår blev jag tvär och tackade, men inte mycket mer. Nästa gång jag behöver gå dit kommer jag att ha gårdagens möte i minnet och hoppas på att hon inte jobbar den dagen. Jag har lagt märke till henne vid andra tillfällen och hon ser alltid lika missnöjd ut.
