I den bärbara datorns småbarnsår i början av 2000-talet började jag med datorspel. Tetris var det första. Jag sögs in i det och kunde bli skitförbannad när de färgade formerna nådde taket trots mina maniska manövrar. Vid ett tillfälle slog jag näven så hårt i tangentbordet att c:et lossnade. Elin kikade över min axel och sa helt lugnt att “Man använder ändå inte c så ofta.” Tetris är ett stressigt spel (nu för tiden står jag inte ut med såna spel) och jag började lägga pussel i stället. Inte klassiska pussel utan fantasifulla former med slipade glasliknande bitar. Problemet var att nya bitar matades fram på ett löpande band i nederkanten. Du kunde inte köra huvet i taket som i Tetris, men det blev ändå stressigt till slut. Efter det blev Hidden objects-spel mitt nya dille. Leta efter dolda föremål – ofta helt ologiska – i varierande miljöer. De var på engelska, så jag fick ett bra ordförråd. Föremplen blev efter en tid en del av, ofta, kusliga berättelser som även innehöll mer eller mindre kluriga pussel. Sedan kom Sims och Sims 2 och Sims 3 och Sims 4. Elin och jag var helt sålda och Sims 4 var mitt stora dille förra sommaren.
Numera använder jag nästan aldrig min PC till annat än Sims. Min mobil, Samsung Galaxy S10 som jag haft 2,5 år, sköter allt inklusive bloggandet och spelandet. Spel tar upp en stor del av min tid och jag lyssnar alltid på ljudbok under tiden utom när det gäller hjärnspel (mer om det längre ned). Angry birds och Candy crush Jelly, Mahjong och olika solitaiespel, minigolf och vanlig golf. Jag köper sällan spel och blir därför tvungen att stå ut med annonser och det, mina vänner, har visat sig intressant genom åren.
Det går trender även i mobilspel. När mindfulness blev hett var det luuuugna och aaaavslappnande spel som pussel med pling-plong-musik i bakgrunden. Sedan kom 3-i-rad-spel som Candy crush och Booom! – plötsligt kryllade det av färgsprakande och exploderande godisbitar. Eftersom Candy crush blev en sån makalös framgång var det nästan alltid godis eller kakor eller mat. Jag gillar 3-i-rad-spel! Grafiken i dagens mobiler förhöjer upplevelsen och jag har lärt mig taktik. Det finns såna som går på tid samtidigt som reklamen säger att det är avslappnande. Motsägelsefullt de luxe. De går fetbort. Numer gäller det att hålla hjärnan i trim för att slippa alzheimers, så nu finns det mängder av sudoku (jag avskyr siffror!) och olika träblockspussel. Reklamen inleds ofta med “Vill du veta åldern på din hjärna?” I provsnutten kan du se en skala i kanten. Det är ju inte optimalt om du, som jag, är 57 år medan din hjärna är 87, men om det slutar med att din hjärna är 5 år? Det … är ju inte heller optimalt…. Jag har inte provat “hjärnålderspelen”. Där fick jag till det! Hjärnålder – hahaha!! Självklart finns det IQ-mätningar oxå. Den reklamen blev så ofta förekommande att spelmakarna fick lägga till att det inte handlade om ett faktiskt IQ-test. Hjärnhalvor blev nästa grej. “Only leftbrained people can solve this”, vänster hjärnhalva står för logik, alternativt “Only 1% can solve this” och så visas ett exempel där någon gör sitt bästa, men är så korkad att du blir provocerad att ladda ned spelet och visa att du minsann tillhör den där 1%. Gå inte i den fällan! “Finn fem fel” är en klassiker, men när du ska finna felen i en bild där en höggravid Snövit sitter på toaletten med trosorna runt fötterna börjar det osa desperation. Du ska rädda en kung från att drunkna, bli genomborrad av vassa föremål, brännas, sprängas eller ätas upp av en orm i ett avloppsrör (whaaat?) genom en mini-variant av tre-i-rad. “FAIL! Can you do better?”. Det är klart som korvspad att jag kan, men jag går inte på det där, pilutta dig!
“Hjärspel” det vill säga spel som är så uppfinnigsrika och kluriga, detaljrika och läckra att jag inte kan låta bli att köpa dem. Det rör sig om en 50-lapp, så jag blir inte ruinerad och spelet är mitt i all evighet. “Room”, “Room 2″ och Room 3” var de första jag spelade. Jag blev ofta sittande och bara tittade på grafiken. Sedan upptäckte jag “House of da Vinci” som bygger på den sortsens klurighet han använde till sina uppfinningar och några av dem finns med i spelet. Det finns en 2:a oxå. De 2 spelen är bitvis så satans knepiga att jag inte fixar de utan hjälp och hjälpen finns på YouTube. Jag är inte ensam om att uppskatta den här sortens spel och det finns även de som vill hjälpa såna som jag genom att lägga ut en s.k. walk through. “Machinarium” är ett oerhört charmigt och uppfinningsrikt spel med endast robotar. Hjälp finns på YouTube, men jag klarade mig länge genom att börja om från början flera gånger. Det gick alldeles utmärkt tills jag spelat 3/4 och upptäckte att jag missat att ta med mig nån liten grunka för att kunna öppna en port och att det inte gick att backa utan bara att börja om…. Det blev en gång för mycket. Då stängde jag av och har inte försökt igen, men spelet är mitt i all evighet och på YouTube finns hjälp.
