Hitchcock

Jag såg en dokumentär om Hitchcock på svt.play som var intressant. Han var en lustig prick som hyllade sin fru, var sjukligt fixerad vid blondiner, nyskapande och samtidigt en skitstövel. Diverse Hitchcockbeundrare uttalar sig och jag minns hur en av dem försökte beskriva vilken genre en av filmerna tillhörde (Marnie eller Vertigo), men kom fram till svaret ingen genre. Det tycker inte jag är ett bra betyg. Indelningen i genrer har både för- och nackdelar, men det han beskrev är en jävla röra som inte har med genialitet att göra.

Sedan blev jag förstås sugen att se filmen “Hitchcock” igen för tredje (?) gången med Anthony Hopkins och Helen Mirren som handlar om hur “Psycho” blev till. Eftersom jag är som jag är ville jag se fler filmer av “the master of suspense” och hittade “North by nortwest” och en box med 7 filmer (Psycho, Rope, Saboteur, Rear window, Shadow of a doubt, The truble with Harry, The man who knew too much) hos Ginza. “Psycho” håller, “Rope” är psykologiskt nervig, “Rear window” är och förblir min favorit”. “Fåglarna” finns inte med i boxen, men jag har den sen tidigare och jag fortsätter att tycka att tysta samlingar av fåglar är jäkligt obehagliga.

Med alla dessa filmer såg jag fram emot flera timmars nöje! Jag är grymt besviken. “North by nortwest” suger och intrigen känns tunn. “Mannen som visste för mycket” har samma problem. Jag tänkte hela tiden “Varför?!”. Jag saknar en bakgrund, en förankring till varför filmernas skurkar gör det de gör?! Varför skapas den påhittade agenten Kaplan respektive varför vill man mörda statsmannen? För mig räcker det inte med att oskyldiga kastas in i en katt-råtta-lek. När jag inte förstår varför uteblir spänningen även den psykologiska som borde infinna sig när de drabbade inte fattar någonting.

Det är omöjligt för mig att hela tiden påminna mig om att sättet att agera, regissera och rollbesätta var annorlunda. I “North…” är Cary Grant en man med lätt grånande tinningar, men hans mamma ser inte ut att vara många år äldre. Filmerna ÄR gubbiga. Bortsett från de blonda hjältinnorna har kvinnorna inte många repliker. Regin är övertydlig med närbilder, sidoblickar och gester. Kanske behövde den tidens biobesökare tydliga vinkar. Jag är tveksam till om jag har lust att se resten av filmerna i boxen.

Författare: Ewa

Jag föddes 1965 året när bara praktverk skapades. Min man föddes 1962 när bara smartingar skapades. Vår dotter föddes 1993 när bara förstklassiga barn kom. Vi har haft marsvin i drygt 10 år, men den 14 juni 2019 fick vårt sista marsvin, Bibbi, somna in. Vi kommer inte att skaffa fler husdjur. 1999 flyttade vi till Rönninge och vi kommer inte att flytta mer. Det här är mitt paradis på jorden. Vår dotter bor numera i Hässleholm. Jag är permanent sjukskriven sedan 2012. En liten sjukpensionär som dras med kronisk depression och ångest. Jag har bloggat sedan 2007. De första 7 åren fanns jag på den här adressen ifall du vill läsa mer om och av mig: http://fundringar.bloggplatsen.se/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Stoppa spam! * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.