Filmatiseringar

Jag såg “Leave the world behind” på Netflix för ett tag sedan. En familj (mamma, pappa, tonårsson och tonårsdotter) i New York hyr ett hus på Long Island (ett par timmar utanför NY om jag fattat rätt). Rätt ut i spenaten där lugnet råder. Sedan börjar det hända saker, fasansfulla saker för nutidsmänniskan: varken mobil, dator eller tv har någon uppkoppling. En kväll dyker husets ägare och hans tonåriga dotter upp. Hela NY är strömlöst och de valde att åka till huset på landet i stället.

Nu har jag lyssnat på boken och blir lika förvånad som vanligt när det gäller hur en bok filmatiserats. Jag kan förstå att filmmanuset inte följer boken till punkt och pricka, att de dramatiserar för att driva på berättelsen, men när de ändrar på sådant som inte påverkar handlingen det minsta vill jag fråga varför.

I boken – som ju är originalet – är husets ägare ett äldre par i 60-årsåldern. I filmen uppstår visserligen en viss dynamik mellan tonårssomen och husägarens dotter, men det har att göra med att han är hormonstinn. Han smygfotar henne med mobilen, det är allt. Varför byttes det äldre paret ut? Ändringen tillförde noll.

I boken finns en hantverkare som husägaren ofta anlitar. I filmen är han en enstörig prepper med ett gevär. Båda versionerna av mannen är mer medvetna om vad som är på gång än vad personerna i det hyrda huset är. Behövs verkligen en hotfull enstöring för att bygga upp spänningen?

I filmen tjatar familjens dotter om att hon absolut inte på några villkors vis kan missa ett avsnitt av “Vänner”. I boken är hon helt enkelt uttråkad och känner sig förbisedd. Var det inte möjligt att gestalta det på ett mindre ytligt och schablonaktigt sätt?

Det finns 2 scener som inte finns med i boken: en strandscen där en tanker styr mot land utan att stanna samt en händelse i en övergiven stuga där flera hjortar är hotfulla. Varför? Stämningen i boken är psykologisk och bygger mycket på just det att de är så avskurna utan tillgång till information. Det hade varit möjligt att gestalta utan de 2 actionscenerna. Människan av idag är inte mottaglig för subtila stämningar. Allt måste skrivas på näsan för att framkalla ståpäls och chock. Det lämnas inget utrymme för eftertanke eller egna reflektioner.

SPOILERVARNING!!!

Något som faktiskt var bättre i filmen var slutet när barnens mamma och husägarens dotter på avstånd kan se hur svart rök bolmar upp från New York och därmed bekräftas farhågorna. Inga ljud. Bara bolmande rök.

Författare: Ewa

Jag föddes 1965 året när bara praktverk skapades. Min man föddes 1962 när bara smartingar skapades. Vår dotter föddes 1993 när bara förstklassiga barn kom. Vi har haft marsvin i drygt 10 år, men den 14 juni 2019 fick vårt sista marsvin, Bibbi, somna in. Vi kommer inte att skaffa fler husdjur. 1999 flyttade vi till Rönninge och vi kommer inte att flytta mer. Det här är mitt paradis på jorden. Vår dotter bor numera i Hässleholm. Jag är permanent sjukskriven sedan 2012. En liten sjukpensionär som dras med kronisk depression och ångest. Jag har bloggat sedan 2007. De första 7 åren fanns jag på den här adressen ifall du vill läsa mer om och av mig: http://fundringar.bloggplatsen.se/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Stoppa spam! * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.