Fiiiinkultuuur

Max Hjelm på DN har skrivit något av det dummaste jag har läst. Rubriken, “De som ‘bingear’ serier är inte sämre människor – men lata”, är, redan den korkad. En detalj är att han borde ha bemödat sig med att använda det svenska ordet för “bingea” i tv-sammanhang nämligen “sträcktitta/-kolla”.

Jag är ALLERGISK mot uttrycket “fin kultur”! All kultur är bra kultur när man tycker om den, tar den till sig och reagerar. Min reaktion på nämnda Ingmar Bergman och Proust (som jag inte har läst eftersom jag har blivit avskräckt) är “Överskattat.” och “Varför i hela friden anses det här vara bra?!”. Är jag lat? Varje gång en kritiker skriver om utställningar eller konserter eller böcker finns alltid hens personliga tolkning med och gemene man behöver betona “personlig” för allt, allt handlar om åsikter och upplevelser. Det finns ingen åsikt som är rätt eller fel. Du behöver inte kunna något om konst för att se en utställning. Du behöver inte tolka konstverken. Det behövs inte mer än att du gillar eller ogillar det du ser. Jag tycker att kultutskribenter och Max Hjelm ska ställa sig frågan “Varför blir folk avskräckta från kvalitetskultur?”.

Vad är kultiverad smak? Jag håller med om att det sänds mycket skräp, men det är när man bara sväljer allt utan urskiljning som det är fara på taket. All form av reaktion är viktig. Likgiltigheten är farlig. Det är när man ser nämnda “Succession” (som jag personligen tycker är urkass) eller “Fanny och Alexander” (som är uthärdlig) utan att ens rycka på axlarna som något behöver göras.

Efter att ha lyssnat på “Stulet fokus” av Johann Hari och fått klart för mig att det är betydligt värre än att vi behöver skärpa oss och stänga av mobilerna förstår jag oxå att det behövs mer än att sluta vara lat för att över huvud taget bli mottaglig för kultur oavsett form.

Författare: Ewa

Jag föddes 1965 året när bara praktverk skapades. Min man föddes 1962 när bara smartingar skapades. Vår dotter föddes 1993 när bara förstklassiga barn kom. Vi har haft marsvin i drygt 10 år, men den 14 juni 2019 fick vårt sista marsvin, Bibbi, somna in. Vi kommer inte att skaffa fler husdjur. 1999 flyttade vi till Rönninge och vi kommer inte att flytta mer. Det här är mitt paradis på jorden. Vår dotter bor numera i Hässleholm. Jag är permanent sjukskriven sedan 2012. En liten sjukpensionär som dras med kronisk depression och ångest. Jag har bloggat sedan 2007. De första 7 åren fanns jag på den här adressen ifall du vill läsa mer om och av mig: http://fundringar.bloggplatsen.se/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Stoppa spam! * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.