Ensam?

Känns det ibland som om du är ensam om att gilla eller ogilla något? Det gör jag.

Här är sådant jag gillar, men ofta framställs som om något endadt knäppisar gillar.

Det finns få aktiviteter som är lika tillfredsställande som att städa och rensa! Dessutom tycker jag om att göra det, inte bara slutresultatet.

Läsning. Det tillhör väl inte kategorin “knäppisaktiviteter”, men forskning visar att läsandet går ned. När jag får veta att en person inte läser eller när det inte finns en hylla med böcker i, så blir jag ett levande frågetecken. Vad gör dessa personer i stället för att läsa?! Nu verkar som att jag läser från det jag vaknar till att jag somnar, men du fattar vad jag menar.

Att vara ensam. När Pär är på Öland kan det gå 1 vecka utan att jag pratar med någon och det är ljuvligt!

Jag är en riktig stugsittare! Det ska mycket till för att jag ska välja att vara hemifrån mer än några timmar. Allt jag tycker om och behöver finns här.

Gosedjur! Nu är jag 59 år och älskar gosedjur i alla storlekar. I affärer har jag oerhört svårt att passera gosedjur utan att smeka pälsen eller klämma på dem. Infantilt? Inte enligt mig. Barnasinne och fantasi. Det händer att jag måste göra mig av med gosedjur på grund av platsbrist och det skär i hjärtat, det är alltid lika svårt och jag känner mig fruktansvärt elak.

Om jag får välja mellan en perfekt sommardag med 25 grader, sol från klarblå himmel och milda vindar eller en gråmulen dag med 5 grader och kalla vindar, så blir det det senare alla gånger. Det är ett extra plus om det blåser ordentligt och till och med regnar för då känner jag mig utvädrad och fräsch och det är så skönt att komma inomhus, byta till myskläder och dricka te.

Enkel mat. Hellre husmanskost än fancyschamcy rätter som jag knappt kan uttala namnen på.

När jag dricker vatten, och det gör jag ofta, ska det vara ljummet. Jag förstår inte poängen kallt vatten. Det släcker inte törsten bättre. Det ska vara utan kolsyra!!

Musik från 1980-talet. Jag växte upp med den musiken och jag har inte vuxit ifrån den. Jag är ett tvättäkta popsnöre och det står jag för!

Pennor, anteckningsblock och förvaring. Alltså! Jag överdriver inte när jag säger att jag dreglar när jag går in i en klassisk pappershandel och jag ser pennor, anteckningsböcker, block, pappersark och småförvaring. Jag älskar att skriva för hand och jag har gått kalligrafikurs.

Här är sådant jag inte gillar.

Vitlök. Att säga att jag inte gillar vitlök är mesigt uttryckt. Jag HATAR vitlök!!! Jag hatar stanken av den. Jag gillar inte smaken heller. Det är endast och ENDAST när jag äter rätter där jag inte vet i förväg att de innehåller vitlök som jag tolererar den förbannade löken.

Resor. Varför finns det inte teleportering??!! Att resa är pest! Stressigt, tröttande, trångt (särskilt för den som väger mer än 50 kg), obekvämt, ryggmördande, huvevärksframkallande, ångestladdat. Jag får hemlängtan innan jag ens kommit iväg. Jag har inte flugit sedan 2007 och efter förra sommarens tågplåga kommer jag inte att utsätta mig för det igen.

Att vara finklädd. Det finns helt enkelt inga kläder som är riktigt fina i min storlek. Jag känner mig sällan fin på grund av vikten. Det skulle vara linneplagg då.

Doftljus. De är så äckliga med sin syntetiska parfymdoft. De stinker ännu värre efter att de har släckts. Varje gång jag går förbi ljusavdelningen på Ikea är stanken från doftljusen som en snyting.

Utklädda djur. Vad är det som är så roligt med djur som är påklädda och placerade i scener som människor vanligen ses i? Jag tycker synd om dem. Förnedrade och kränkta.

Jazz och rap. Jazz är…helt enkelt gräsligt. Rap låter så hårt och argt och en aning korkat.

Sourcream. Gräddfil på hederlig svenska. Det är nästan omöjligt att hitta chips utan den där sura gräddfilen. Det första smaklökarna drabbas av är smaken av sur mjölk. Äckligt!

Är jag ensam om det här? Ibland känns det så.

Författare: Ewa

Jag föddes 1965 året när bara praktverk skapades. Min man föddes 1962 när bara smartingar skapades. Vår dotter föddes 1993 när bara förstklassiga barn kom. Vi har haft marsvin i drygt 10 år, men den 14 juni 2019 fick vårt sista marsvin, Bibbi, somna in. Vi kommer inte att skaffa fler husdjur. 1999 flyttade vi till Rönninge och vi kommer inte att flytta mer. Det här är mitt paradis på jorden. Vår dotter bor numera i Hässleholm. Jag är permanent sjukskriven sedan 2012. En liten sjukpensionär som dras med kronisk depression och ångest. Jag har bloggat sedan 2007. De första 7 åren fanns jag på den här adressen ifall du vill läsa mer om och av mig: http://fundringar.bloggplatsen.se/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Stoppa spam! * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.