Brottsling

Det är ett välkänt fenomen att när man är ute i god tid flyter allt och inga hinder dyker upp. Taxin var 5 minuter tidig och det tog bara en kvart till Södertälje sjukhus eftersom trafiken flöt. Det var inga problem att hitta till röntgen och ingen kö vid receptionen. 45 minuter att vänta. Leve ljudboken! Den sista kvarten vankade jag fram och tillbaka. Jag fick komma in prick 15 och allt var klart på 10 minuter. Häpp, häpp, häpp hela vägen tills jag skulle boka taxi för det fanns inga lediga bilar förrän kl. 19. MEH! Vid det laget var jag trött av all anspänning och ångest, så huvet blev tomt. Efter ett paniskt inre debatterande börjde jag gå mot Södertälje central. Långsamt. Det blev åtminstone nedför Kusens backe. Södertälje kanal i juli innebär tätare småbåtstrafik och fler broöppningar vid slussen. Det är surt när en öppning gjort att jag missat pendeln, men det är inte mycket att göra än att vänta. Idag var det broöppning, men den var på väg att stängas lagom till att jag kom fram, men när klaffarna landat gick de upp igen för att låta 2 småbåtar passera. Jag var trött och varm om fötterna och ville hem!!! Ljudboken hjälpte inte. Södertälje central har inga SL-spärrar som övriga stationer utan bygger på ärlighet och det är ju sällsynt. Det sitter en mackapär på en stolpe där man uppmanas att blippa SL-kortet. Jag har aldrig plankat tills idag. Jag låtsades inte om mackapären utan hoppade på tåget som stod inne (lite mer häpp!), men jag är ju ingen förhärdad brottsling, så jag spanade efter kontrollanter vid de 2 stoppen. Jag hade tur. Det stod inga kontrollanter utanför spärren heller (det är ett effektivt sätt att fånga fuskare). Nu är jag en brottsling.

SMHI spådde lätt regn på eftermiddagen. Jag tog jacka och keps, inget paraply eftersom jag skulle handla på vägen hem och inte har fler än 2 händer. Jag beställde sushi och handlade på Konsum. Det lätta regnet hade börjat och övergick snabbt i en åskskur inklusive åska. Stora, tunga droppar som jackan inte hade en chans mot. Kepsen pallade trycket. Jag torktumlade jackan. Nu ska jag äta min sushi.

Författare: Ewa

Jag föddes 1965 året när bara praktverk skapades. Min man föddes 1962 när bara smartingar skapades. Vår dotter föddes 1993 när bara förstklassiga barn kom. Vi har haft marsvin i drygt 10 år, men den 14 juni 2019 fick vårt sista marsvin, Bibbi, somna in. Vi kommer inte att skaffa fler husdjur. 1999 flyttade vi till Rönninge och vi kommer inte att flytta mer. Det här är mitt paradis på jorden. Vår dotter bor numera i Hässleholm. Jag är permanent sjukskriven sedan 2012. En liten sjukpensionär som dras med kronisk depression och ångest. Jag har bloggat sedan 2007. De första 7 åren fanns jag på den här adressen ifall du vill läsa mer om och av mig: http://fundringar.bloggplatsen.se/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Stoppa spam! * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.