Diskande

I denna energikrisens tid har det dragit igång en diskussion i DN:s insändarspalt. Den handlar om handdiskande eller maskindiskande. Diskussionen inleddes med att en kvinna ifrågasatte energirådets beräkningar till fördel för maskindiskning. De hävdar att det går åt 90 liter vatten (sic!) när man handdiskar efter en middag med 13 kuvert. NITTIO LITER?! Lika mycket som ett badkar. När kvinnan som skrev insändaren bad energirådet att få se deras beräkningar fick hon en A4-sida med plottriga handskrivna uträkningar. Undrar om de drev med henne?

Jag har aldrig använt en diskmaskin. Det har inte Pär heller. Vår familj består inte av fler än 3 personer och sedan Elin flyttade är vi bara 2, så det finns inga argument för att ha en maskin som gör jobbet.

Fördelar med att handdiska enligt mig: det kan vara kontemplativt, jag får en stund för mig själv, det är tillfredsställande att se det rena resultatet, om jag “går sönder” behövs ingen reparatör för då diskar Pär. Om vi hade en diskmaskin skulle vi gå miste om ett skåp eller en stor del av bänkutrymmet om det är en mindre modell.

Fördelar med att maskindiska enligt mig: hm…inga.

Nackdelar med att handdiska enligt mig: inga.

Nackdelar med att maskindiska enligt mig: skrymmande, ännu ett maskinljud, ännu en maskin som kan gå sönder. Ännu en trasig maskin som ska bytas och därmed skrotas och i sin tur bidra till sopberget.

Det finns ingen som kan övertyga mig om att energi- eller vattenmängden hos en diskmaskin är så pass mycket lägre att skillnaden kan motiveras.

Så här gör jag när jag diskar: jag sköljer av matresterna. När tallrikar och bestick ligger i hon fyller jag på med vatten som blir varmt medan jag spolar (en motståndare till handdiskning fyllde inte hon förrän vattnet blivit varmt – vilket otroligt slöseri!), diskmedel i när det nästan är lagom med vatten. När allt i hon är rent och flyttats över till vasken sköljer jag under en tunn stråle med kallt vatten. Jag behöver aldrig byta diskvattnet mot nytt så vida det inte handlar om “13 kuvert”. De få gånger något behöver handtorkas sköljer jag i varmt vatten.

För att det ska löna sig att maskindiska måste maskinen vara full. Om disken ska bli ordentligt ren behöver matrester sköljas av. Maskinen sköljer sällan helt rent. Det går inte att diska kastruller eller gjutjärnspannor.

Pärs kollegor blir nästan provocerade av att höra att vi inte har diskmaskin. De finns de som äter pizza om diskmaskinen är trasig. Om det beror på slöhet eller bristande kunskaper i diskandets konst framgick inte. När familjen slipper bråka om vem som ska diska kan de bråka om vem ska tömma mskinen eller så kan de ha 2 maskiner och behöver inte längre några skåp att förvara poslinet i.

Människan blir allt slöare och är livrädd för att ha tråkigt. Det tar ca 30-40 minuter för mig att diska och då stressar jag inte. Vad gör alla maskindiskare med all denna extra tid?