En ljudbok och en film

“Jakten på Kapten klänning” av Jonas Trolle med Martin Wallström som uppläsare. I FB-grupperna tycker man att det är en fruktansvärd historia som förvärras av att det var en högt uppsatt polisman som var förövare. En tanke slog mig: vad mig anbelangar har hans yrkestitel ingen betydelse för han utnyttjade inte den på annat sätt än skattepengamässigt och i jämförelse med vad kvinnorna får leva med är det en fis i rymden. Den här boken var inte särskilt bra, den var ointressant. Man får en bra inblick i hur spaningsarbete utförs, men det vill jag inte veta. Man får en närgången beskrivning av vad kvinnorna utsattes för och det var för närgånget för min smak. Jag vill veta varför Göran Lindberg är som han är. Jag vill veta varför han inte har någon som helst sjukdomsinsikt. Jag vill fråga honom vad han anser räknas som våld i samband med sex eftersom han inte förstår att han gjorde sig skyldig till det. I efterordet förklarar författaren varför han valde att inte skriva om det som jag egentligen ville veta: han var helt enkelt inte intresserad av Göran Lindberg på något annat sätt. Om efterordet hade varit förord i stället hade jag inte lyssnat på boken. Martin Wallström gör en mycket bra uppläsning och jag minns nu att jag tyckte om honom när han läste “Saker min son behöver veta”.

“En dag i livet” (An unfinished life) från 2005 i regi av Lasse Hallström med Robert Redford, Morgan Freeman och Jennifer Lopez. Jag skrev om den här filmen vid 2 tillfällen i min gamla blogg, första gången i september 2007 och då hade jag sett den för andra gången. (Har jag haft den så länge?!) Idag såg jag den för femte eller sjätte gången och den är fortfarande lika bra! Fantastiska skådespelare, vackert foto, bitvis väldigt rolig dialog, inte smörig och med en stor grizzlybjörn i en av rollerna (han heter Bart i verkligheten). En film med den sortens låga tempo som är så nödvändigt mellan varven. Se den!

De har bestämt sig

Mimmi och Bibbi har slutat äta morötter. Det är bara de som vet varför. Det spelar ingen roll om det är ekologiska eller vanliga morötter. De tar ingen hänsyn till om moroten skalas eller bara borstas. De lockas heller inte av om moroten serveras i slantar eller stavar. De har slutat äta morötter. Igår hade Pär gjort råkostsallad till middagen och det blev lite kvar. Så här såg det ut i skålarna när jag tog ut dem. Den vänstra är Majas och hon äter det mesta som kommer i hennes väg. Den högra är Mimmis och Bibbis och jag tror inte att de tyckte att var värt besväret att fiska fram de små bitarna av vitkål när det låg en massa äcklig morot i vägen. De har bestämt sig och jag gillar att de är konsekventa.

Matskålar