Kategori: Allmänt

Humor

Humor är en färskvara. Det finns många filmer och serier som fått mig att gapskratta, men som nu är urtöntiga, rentav pinsamma. “Vänner” är en av väääääldigt få serier som har hållit sig efter bäst-före-datumet. “Fresh Prince i Belair” tillhör inte dem. Jag har sett några säsonger och redan efter halva första säsongen är den otroligt tjatig. Will tar alldeles för stor plats och 95% av skämten går ut på att han driver med morbroderns vikt som i sin tur svarar med att blänga eller att Carlton är så kort eller att Hillary är korkad. Det är en elak humor. Mobbningshumor. Jag är oxå dödligt trött på serier med amerikanska tonåringar. I “Vänner” är de vuxna och det är av samma anledning som “Frasier” fortfarande är rolig. De driver förstås med varandra, men alla driver med alla och alla har roligt. Dessutom har Frasier, som den snobb han är, självdistans. Både “Vänner” och “Frasier” tappar helt naturligt farten efter 10 säsonger med drygt 20 avsnitt i varje, men de avslutades innan de blev dåliga och det visar på förnuft.

Sömn

De enda gångerna jag brukar nappa på rabatterbjudanden är från Bokus. Då loggar jag in direkt och plockar från min lista med favoriter. De senaste gångerna har jag faktiskt inte nappat på erbjudandena eftersom jag behövde fylla på listan med något nytt, men att göra det är omständligt. Det är svårt att filtrera. Häromdagen gjorde jag en insats och gick igenom 1675 pockettitlar. Det tog ett par timmar, men det var det värt för favoriterna fick in lite nytt blod. De gånger en bok verkar intressant, men inte tillräckligt för att jag vill köpa den kollar jag om den finns som ljudbok och på så sätt får den bokhyllan nytt blod. Om det visar sig vara en pestig inläsare finns boken ofta som e-bok. I daxläget kan jag inte gnälla över att jag inte har något att läsa och jag har börjat använda läsplattan igen.

Jag vet, efter egna empiriska försök, att jag sover allra bäst de kvällar jag läser innan jag lägger mig. Det hjälper kroppen att varva ned på ett sätt som överträffar alla andra metoder.

Den näst bästa metoden är att sitta med mini-mosaiken medan jag lyssnar på en bok. Att titta på tv fungerar ganska bra och det gör en ljudbok oxå. Det sämsta jag kan göra är att spela på mobilen det sista jag gör. Det är förmodligen en kombination av adtenalin (även om det handlar om pussel) och det blå ljuset från skärmen.

Duns!

+6, kalla vindar och regn = favoritväder och promenad. Jag kunde höra hur all pollen dunsade i marken. Det var småtungt, men skönt. Jag misstänker att jag behöver investera i ett par nya MBT. Stunsen är borta och jag får ofta ont i ryggen efter promenaderna. 🤨

Fiiiinkultuuur

Max Hjelm på DN har skrivit något av det dummaste jag har läst. Rubriken, “De som ‘bingear’ serier är inte sämre människor – men lata”, är, redan den korkad. En detalj är att han borde ha bemödat sig med att använda det svenska ordet för “bingea” i tv-sammanhang nämligen “sträcktitta/-kolla”.

Jag är ALLERGISK mot uttrycket “fin kultur”! All kultur är bra kultur när man tycker om den, tar den till sig och reagerar. Min reaktion på nämnda Ingmar Bergman och Proust (som jag inte har läst eftersom jag har blivit avskräckt) är “Överskattat.” och “Varför i hela friden anses det här vara bra?!”. Är jag lat? Varje gång en kritiker skriver om utställningar eller konserter eller böcker finns alltid hens personliga tolkning med och gemene man behöver betona “personlig” för allt, allt handlar om åsikter och upplevelser. Det finns ingen åsikt som är rätt eller fel. Du behöver inte kunna något om konst för att se en utställning. Du behöver inte tolka konstverken. Det behövs inte mer än att du gillar eller ogillar det du ser. Jag tycker att kultutskribenter och Max Hjelm ska ställa sig frågan “Varför blir folk avskräckta från kvalitetskultur?”.

Vad är kultiverad smak? Jag håller med om att det sänds mycket skräp, men det är när man bara sväljer allt utan urskiljning som det är fara på taket. All form av reaktion är viktig. Likgiltigheten är farlig. Det är när man ser nämnda “Succession” (som jag personligen tycker är urkass) eller “Fanny och Alexander” (som är uthärdlig) utan att ens rycka på axlarna som något behöver göras.

Efter att ha lyssnat på “Stulet fokus” av Johann Hari och fått klart för mig att det är betydligt värre än att vi behöver skärpa oss och stänga av mobilerna förstår jag oxå att det behövs mer än att sluta vara lat för att över huvud taget bli mottaglig för kultur oavsett form.

Ljudbok

Stulet fokus av Johann Hari

Inläsare: Stefan Sauk

Upplever du att du har svårt att koncentrera dig? Känner du dig stressad och har svårt att sova? Har det varit så en lång tid? Jag vet att det låter som ett läkarbesök och det finns naturligtvis många orsaker till problemen. Jag är säker på att du har snappat upp de senaste rönen angående sociala medier och skärmtid. Faktum är att det är mycket, mycket värre än det medierna rapporterar.

Jag har lyssnat på “Stulet fokus” av Johann Hari, inläst av Stefan Sauk. Johann Hari är en journalist som levde länge med just svårigheter med att koncentrera sig, stress och dålig sömn. Han begrep att han var tvungen att göra sig av med sociala medier, mail och ständiga aviseringar, men upptäckte att det var, på gränsen till, omöjligt. Skaparna av algoritmerna är cyniska och giriga.

Den andra delen handlar om hur processad mat och långvariga föroreningar påverkar hjärnan och den avslutande delen ifrågasätter den explosionsartade diagnisticeringen av adhd och centralstimulerande mediciner.

Jag tillhör inte dem som har fastnat i algoritmernas nät eftersom jag inte har några sociala medier eller använder YouTube planlöst. Jag surfar inte runt på nätet om jag inte letar efter något specifikt. Författaren har enorma problem med mail och där känner jag inte alls igen mig bl.a. eftersom jag inte arbetar, men jag är även nitisk med att avregistrera mig från nyhetsbrev och att markera skräppost när såna dyker upö.

Delarna om sociala medier och adhd var intressanta, medan mat och miljö blev för tunga och överväldigande, så jag kopplade bort en aning. Det var uppfriskande att höra Stefan Sauk läsa något annat än kriminalromaner och det dämpade upplevelsen av torr fakta.

Tacksamhet

Jag är väldigt tacksam för att Pär kan datorer och nätverk och databaser eftersom jag är en teknisk idiot. Det var han som hade kontakt med supporten hos WordPress och den lämnade väl en del övrigt att önska… Han skrev till dem i lördax, men det var först idag han fick ett svar som innebar en kostnad på dryga 100 pix exklusive moms om han inte valde att göra det själv. Han gjorde det själv. Om jag inte hade haft tillgång till hans kunskaper hade jag fått pröjsa. Tack, Pär!