Inre demoner

Vägning: 100,5 kg som innebär en ökning med 0,2 kg. Endast 2 hg, men likafullt en ökning och det är nu det gäller för mig för det är nu besvikelsen hotar att ta över. Jag kommer inte att gå ned mer i vikt. Det kommer att bli som alla andra gånger när jag tappat sugen så fort viktnedgången stannat av. Det är ingen idé. Det verkar som att det är endast nolltolerans som fungerar för mig. Godis endast på fredagar. Inget extra efter kvällsmålet. Kanske var det ingen bra idé att börja med müsli till frukost trots att jag har letat upp de sorter som innehåller så få kalorier (per portion) som möjligt. Förmodligen är det ingen bra idé att äta rostat bröd till kvällsmålet. Ska jag trappa upp, skärpa till, byta till fler måltidsersättningar per dag? 7,2 kg på 2,5 månad – är det mycket? Är det tillräckligt? Är det en början eller är det allt? Jag fick en mat-smälta igår kväll. Efter kvällsmålet åt jag en halv kaka Marabou Gräddnougat (den är såååå god!) och ytterligare 3 rostade skivor med smör. Jag gjorde misstaget att inte gå och lägga mig när jag var trött av den anledningen att jag inte hade lust och sedan kom Jag Skiter I Allt-känslan över mig och den har hängt mig i hasorna hela dagen idag. Därför passar låten “Chasing demons” med Leon.

Jag har varit trött och håglös idag vilket jag blir när jag slåss mot mina demoner hela tiden, men jag tränade med gummibanden och det gick väldigt bra och var jäkligt skönt! Jag orkade ett medium-pass utan problem, det var bara när jag gjorde axelpressen som vänster arm fick nog och blev till kokt spagetti, så att jag inte kunde slutföra övningen. Gårdagens stavgång kändes i armarnas baksidor och i skuldrorna.

Dagens andra låtlisterepresentant blir “Diamond” med Monakr.

 

Frisör & födelsedag

Jag har kilat idag igen. Efter det senaste besöket hos Sax & Fön bestämde jag mig för att byta frisör. Vid Rönninge Port ligger ett relativt nybyggt hus och på bottenvåningen ligger en frisersalong som heter Unika. Jag beställde tid och idag kilade jag dit och klippte mig. Samma lyxiga känsla av tillgänglighet som när jag kilar ned till Bitte för att få massage. Vad ska jag till Stockholm och göra egentligen? Det var E som klippte mig och jag är väldigt nöjd! Vi diskuterade, hon lyssnade och hon klippte och det är så skönt – hårbotten har tillgång till syre igen. Jag bokade en ny tid direkt och det har jag inte gjort med någon annan frisör än Rosie.

De har inrett med ek – mitt favoritträslag.

Bakgrundsmusiken hos Unika bestod av lugna, behagliga låtar och det var en som fångade mitt öra extra mycket: “Love” med Lana Del Rey. Det blir en låtlisterepresentant från frisören.

Igår, den 26 februari 2017 fyllde min blogg 10 år. TIO ÅR! “Mitt liv i ord” var inkvarterad hos Bloggplatsen.se innan jag flyttade den till den här adressen. Jag har skrivit 4927 inlägg på den gamla adressen och här är det 771 inlägg om jag inte räknar med det här. Jag tycker om att blogga, att skriva!

 

Lätt och lagom

Dagens rubrik syftar inte på margarinet med samma namn utan på dagens pass med gummibanden. Förra veckans urjobbiga pass gjorde att jag inte hade lust att träna idag. I och med att det passet var tungt behövde jag vila länge mellan övningarna och det, i sin tur, ledde till att jag aldrig fick upp värmen ordentligt. Jag är över huvud taget mer frusen numera. Min kompromissande röst gjorde sig hörd (den blir mer högljudd ju mer jag tränar på att kompromissa…): “Kör ett lätt pass då! Lätt och lagom är bättre än inget och det är ett himla bra sätt att få tiden att gå.”. Så blev det! Jag äter färre kalorier och det är inte så märkligt om det sätter sig på styrkan i armar och ben. Anledningen till att Itrim betonar lätt styrketräning ett par gånger i veckan (på deras gym), särskilt när man äter enbart måltidsersättningar, är att kroppen ska ta av fettet i stället för muskelmassan. Ju mer muskelmassa du har desto fler kalorier förbränner kroppen även i vila. Idag körde jag den lätta varianten och det var väldigt skönt! Koncentrationen var på topp och gjorde att jag hade ett bra tempo. Den lätta varianten gjorde att jag inte behövde vila så länge efter varje övning, så jag höll mig ordentlig varm hela vägen fram till stretchingen. Lätt och lagom! Musiken fungerade oxå och det blir en låtlisterepresentant: Du Tonc med “Keep movin'”.

Färdigvilat

Vägning: 102,7 kg som innebär en minskning med 0,8 kg den senaste veckan. Det innebär oxå att jag har gått ned 5 kg sedan starten för 5 veckor sedan. Det fungerar!

Söndagen och måndagen gick i Vilandets Tecken. Inte ens 500 steg per dag. Jag har suttit eller legat 85% av tiden och jag behövde det. Kroppen behövde det och jag lyssnade på den. Jag tryckte tillbaka den hetsande rösten som hör ihop med att gå ned i vikt. När jag vaknade idag kände jag att kroppen hade vilat färdigt och att jag skulle orka med ett gummibandspass på eftermiddagen. Sagt och gjort! Det blev ett mediumpass och det gick väldigt bra! Det känns att jag är befriad från 5 kg och det är mindre mage i vägen. Fantastiskt! Dessvärre känner jag av sträckningen på vänster sida av ryggen, men jag vet vad och när jag gör fel och jag brukar lära mig av misstagen.

Jag har skrivit om läslåsningen, men jag verkar även dras med en musiklåsning och den kände jag av när jag tränade. Musiken når inte fram. Alla låtar låter likadant och det är ingen av dem som lyckas ge mig gåshud. Det fungerar inte att lyssna på en bok när jag styrketränar eftersom det krävs att jag koncentrerar mig på övningarna och då hör jag inte berättelsen. Det blir alltså ingen låtlisterepresentant idag, men jag kör en favorit i repris eftersom den är så bra att köra uppvärmning till. Jag hade fått för mig att jag behövde en låt som jag kan trampa i takt till (på step up-brädan), men jag hade fel. Det är nästan bättre med en riktigt bra låt som jag bara kör på till. “Let the day begin” med Simple Minds.

Det skaver

Jag vägde mig idag igen för jag vägrade acceptera en viktökning på 1,4 kg. Idag visade vågen 105,2 och det innebär dels att jag har gått ned 0,9 kg på ett dygn och dels att jag fortfarande har gått upp i vikt sedan förra veckan, men endast 0,5 kg. Det kan jag acceptera.

Det var dax att träna med gummibanden igen, men det tog emot en aning. Jag hade hellre promenerat. Jag körde den lätta varianten eftersom det var några veckor sedan sist. Det gick ganska bra, men koncentrationen var inte på topp och så upptäckte jag att jag var vansinnigt stel i rygg och nacke. Jag fick ont i knäna efteråt och det gillar jag inte. Jag kände mig märkligt irriterad av att lyssna på musik, så det blir ingen låtlisterepresentant idag. Jag rensade ganska hårt i listan – ingenting var bra.

Ingenting har varit riktigt bra idag. Det skaver och irriterar och stör. Ingenting har smakat bra – knappt ens charktallriken till lunch – och jag har gjort 3 kannor te som allihop bara smakat varmt vatten. Hungrig, hungrig, hungrig! Till kvällsmålet åt jag en Cookie coconut-bar på LCD-nivå och den var riktigt god. Kanske beroende på att jag var så hungrig. Jag behövde tugga. Jag har fått i mig 1,7 liter vatten och tanken på att dricka mer får mig att må illa. Tur att Pepsi Max finns!

Jag bokade tid hos en läkare för örat via vårdguiden och blev väldigt förvånad när jag fick ett svar redan dagen efter. Det var ingen läkartid. Det var distriktssköterskan som föreslog att jag kunde komma på sköterskornas öppna mottagning så att de kan titta i mina öron. Vad händer om jag går dit och de inte kan se något i mina öron, inte ens vax? Vad trött jag blir!!

Lätt träning

Jag är omringad av förkylningsvirus! Elin och Pär turas om att vara förkyld. Till och med läkaren igår var förkyld. Jag känner mig lite snuvig. Inte helt orkeslös och idag fick jag träna på att kompromissa. Igen. Hoppa över gummibanden helt (men vad skulle jag då göra hela eftermiddagen?) eller köra ett lättare pass. Det blev ett lättare pass. Det gick så där. Koncentrationen var inte på topp och jag kom aldrig in i träningen, men det var ändå skönt.

Dagens låtlisterepresentant är Fallulah med “We all need water”. People like to tell you what you know, what you don’t know. People like to tell you who you are, who you can’t be. Underneath the greasy black soil runs water. We all need water, we all need water.

Benträning i kramsnö

Efter att ha vilat kroppen igår medan snön föll bar det av ut idag igen. Det snöade fortfarande och var nollgradigt. Bitvis var det moddigt och det blev, över huvud taget, ordentligt benträning. 70 minuter tog det runt Flaten. Isbuggarna är bättre på den sortens underlag för jag fick inte (lika) ont som när det var barmark.

Någon gång i somras när det var som allra grönast och frodigast.
Idag var båten uppdragen på land och isen hade lagt sig igen.

Dagens låtlisterepresentant är Lizzy Land med “Sweet melodies”.

Biljakt med blytunga ben

Det var ångest och godissug som fick iväg mig på promenad idag. 75 minuter. Igår hade jag vinterjacka och isbuggar, idag tunn jacka och MBT-skor. Från 1 plusgrad ena dagen till 10 plusgrader nästa dag. Med tanke på att vi består av mest vatten är det inte så konstigt om kroppen reagerar på whiplash-vädret med trötthet, ledvärk och huvudvärk. Jag hade bly i benen, i alla fall i låren och det gick inte så fort. Det tog nog upp emot en halv timme innan det lossnade och blev skönt. Jag gick på biljakt. Närmare bestämt ferrarisar med hallonsmak. Mitt senaste dille. De finns inte på Konsum längre – meh!! Pär är sjuk och kommer inte att handla på Stora Coop i morgon som han brukar där de har ferrarisar. När jag började gå tänkte jag mig Ica, men chansade och vek av mot Filmkedjan. Jag gick längs med godisfacken – och de är många! – , men såg inga ferrarisar förrän i slutet av den sista. Vardagsspänning de luxe! Jag skopade i en påse så att jag klarar mig både fredag och lördag.

Begärliga fordon!

MBT-skorna är bättre att gå i, men jag fick lik förbannat ont och jag har känt mig trött och nere resten av dagen. Kroppen pallar inte att jag tränar varje dag. Inte så länge jag släpar runt på en schäfer.

Dagens låtlisterepresentant är Röyksopp tillsammans med Susanne Sundför och låten “Never ever”. En ny favorit! De gjorde “Running to the sea” för något år sedan som jag fortfarande inte har tröttnat på.

Höftvärk och karma

Jag kom iväg på en promenad idag igen, 65 minuter runt Flaten och egentligen bara en jäkla omväg till Konsum eftersom jag behövde handla. Jag pinnade på ganska bra och hade kommit halvvägs när låren kändes stumma och jag fick dra ned tempot. Isbuggarna är bra eftersom jag är paniskt rädd för att stå på öronen, men de är inte bra för mina vrister hur noga jag än knyter och drar åt. Idag hade jag riktigt ont efteråt och stapplade runt hemma medan Bibbi och Selma fick mat, varorna packades upp & in, jag duschade och gjorde tidig lunch eftersom jag var vrålhungrig. Sedan kollapsade jag i soffan. Efter lunch sov jag middag. Jag hade ont i vänster höft och hade svårt att hitta en bekväm ställning, men det kändes bättre efteråt.

Isigt.

Jag tror på karma! Det är därför jag gör rätt för mig och är snäll mot djur. Dagens låtlisterepresentant, She is We, sjunger om just karma. “Boomerang”. “Boom, baby, it hits you like a boomerang!”.

Hyllplan och havtorn

Ett gummibandspass. Jag trodde att det skulle bli tungt eftersom jag är förkyld. Eller tror att jag är förkyld. Näsan täpps till ett par gånger om dagen och jag nyser en del, men jag känner mig inte förkyld. Inte i kroppen. Inget av den orkeslöshet som brukar vara Förkylningens Partner in Crime. Uppvärmningen innebar inga problem (3 minuter på step up-brädan), bendelen blev på mediumnivå och småtung, men knäna protesterade inte det minsta. En av övningarna som jag fick av sjukgymnasten innebar att jag skulle ha något under hälen när jag gjorde knäböjningar för att tuffa till dem. Jag tog ett överblivet hyllplan, 2 cm tjockt. Det gick lättare att göra djupa knäböjningar och det var lurigt för det kändes betydligt lättare i början för att sedan bli tvärtungt. Jag får förmodligen veta slutresultatet i morgon i form av träningsvärk.

Nu är jag säker på att Membrasin (havtorn) fungerar för mina torra ögon! 4 kapslar om dagen i en dryg månad tills jag kom underfund med att jag inte behövde ögondroppar lika ofta. Från att ha droppat 5-6 gånger per dag, när det var som värst till att droppa 1 gång kanske varannan dag. Ja, jävlar i min lilla låda, de fungerar! Nu har jag gått ned till 2 kapslar per dag eftersom de har kickat in. De är dyra, 3 kr styck, men ögondropparna är inte gratis de heller och nu sparar jag 350 kr eftersom jag inte behöver åka till ögonläkaren. Häpp!

Något helt annat som oxå verkar fungera på mig är en ljudbok, “Lätt att sova, lätt att somna om”, av och med Camilla Gyllensvan. Den är såååå skön att lyssna på! Det är inte hypnos den här gången utan meditation. Avslappning. Avslappning som hjälper dig att somna, men också att du förblir så pass avslappnad att du lätt somnar om och inte blir liggande vaken och ser hur klockan närmar sig väckningsdax. Det är samma Camilla Gyllensvan som författat och läste in hypnosen jag provade. Den här inläsningen gör hon betydligt bättre och hon är väldigt behaglig att lyssna till. Hon låter snäll och lugn. Stilnoct i all ära, men den effekten brukar inte sitta i längre än 6-7 timmar och jag brukar ha svårt att somna om ifall jag har vaknat för att jag t.ex. behöver gå på toaletten (jag brukar ofta hålla mig just för att inte behöva vakna helt och hållet – kontraproduktivt, jag vet!). De senaste nätterna har jag bara somnat om efter ett toalettbesök eller som i morse, när jag hade sovis till klockan 10 och behövde gå på toaletten vid halv 9, inte ens då hade jag svårt att sova mer.

Dagens låtlisterepresentant är Chrisitne and the Queens med låten “Tilted”. Jag var “tiltad” med hyllplanet under hälarna. Hahaha!