Ut igen

80 minuters promenad. Det var skönt att komma ut och hemifrån och få vara för mig själv en stund, men det var trist vädermässig. Plural i plusgrader och snömodd. Blä!

Ibland verkar det var omöjligt att få till gott te! Det går i perioder och de brukar vara välsignat korta, men nu har jag inte druckit riktigt gott te på ett par veckor. Jag har provat att hålla koll på vattenmängden, så att det inte blir varken för starkt eller svagt. Jag har provat nya kombinationer av smaker. Desperationen fick mig att begå en kardinalsynd. Igår rengjorde jag tekannan. Varje tekännare vet att man ska undvika att rengöra insidan av kannan och jag tror på det, men i brist på alternativ tog jag svinto och gnuggade bort all kolsvart tjära som fastnat på insidan under de 2,5 år som jag har haft kannan. Färgen på vattnet när jag sköljde ur den var otäck… Jag gav även silen en omgång. Kannan ser som ny ut, men jag vet inte om det gjorde så mycket för smaken. Då är det alltså mina smaklökar som är satta ur spel. Fungerar svinto på dem oxå?

Mörbultad

Uj, vad jag har sovit! När Pär kom in frågade jag vad klockan var och han svarade halv 12 blev jag inte glad. Visserligen hade jag bestämt att ha en sovis, men inte fullt så lång. Eftersom jag tänkte träna efter lunch skulle lunchen bli litet tidigare och nu fick jag vakna med ett ryck och det känns aldrig bra… Jag är ingen morgonmänniska och behöver minst 1 timme innan jag kan göra någonting vettigt. Det löste sig och träningen blev av. Ett fullt dvs. vanligt pass med gummibanden och det gick bra. Småtungt. Jag känner mig mörbultad. Det tog ordentligt på ryggmusklerna. Det känns väldigt bra att träningen är regelbunden igen! Ålrajt!

Frost

60 minuters promenad idag och i ett ännu raskare tempo än i lördags. -10 grader och sol. Och frost! Rikligt med vacker, gnistrande frost.

 

Vacker, gnistrande frost.
Vacker, gnistrande frost.
Kallt!
Kallt!

 

Det gapas och tjoas fruktansvärt mycket från april och framåt över att solen värmer och temperaturen stiger och den som inte är lika entusiastisk anses vara suspekt. Personligen gapar och tjoar jag såna här dagar när solen skiner och temperaturen sjunker och det är faktiskt roligare att föredra sånt som får andra att stanna inomhus under filten. Jag har aldrig varit en flockmänniska. Det är friskt ute och jag blir uppiggad av promenaderna.

Detalj från stängslet runt kolonilotterna vid Garnudden.
Detalj från stängslet runt kolonilotterna vid Garnudden.

Efter lunch handlade vi på Coop i Södertälje. Det var mycket folk och jag hade snömos i hjärnan vilket gjorde att jag mest svamlade runt medan Pär slet sitt hår. Vi fick ihop det som fanns på handlingslistan. Den här Coop hängde på en skör tråd ett tag vad oss anbelangade. Ideliga omflyttningar av varorna, sunkig miljö och småsur personal gjorde att vi undvek att handla där, men det har blivit bättre. De har byggt om och fräschat upp och personalen är nästan lika glad och trevlig som den i vår egen Konsum. Både promenad och vistelse bland folk tröttade ut mig och jag knoppade in en kortis sittande i soffhörnet.

Fridens. 🙂

Solsken, snöknarr och strumpor

Det snöade lätt igår kväll och idag är det vitt. Fluffig pudersnö. Solen brakade ned från en knallblå himmel. Det var -8 grader och helt stilla. Jag hade planerat att promenera och när jag tittade ut blev jag otålig att komma iväg. Den fluffiga pudersnön knarrade faktiskt. Förutom om ansiktet, som alltid är oskyddat, var jag varm som en nygräddad bulle. Det var underbart! Äntligen en känsla av vinter! Jag hade riktigt bra fart, nästan tempo och kroppen är nog redo för en nypremiär med stavgång.

Tjockare is än i tisdags. Det fanns de som var modiga nog (dumma nog?) att ge sig ut på den.
Tjockare is än i tisdags. Det fanns de som var modiga nog (dumma nog?) att ge sig ut på den. 

Fluffstrumpor is da shit! Jag har några par i olika färger och jag önskade mig ett par rosa i julklapp och jag fick ett par av Elin. När jag bytte om efter promenaden drog jag på dem utanpå de vanliga strumporna för att hålla värmen. Oooo, de är så gosiga!

Fluffstrumpor.

 

20141224_113945
Supersåfta!

 

Rosa, varma & goa fötter.
Rosa, varma & goa fötter.

Fridens. 🙂

Träning

Åh, vad det var skönt att träna idag! Ett gummibandspass med koncentration och flyt. Orken är på väg tillbaka. Jag körde på ett mellantungt läge. Inget som störde, inga gummiband som gick av eller teknik som krånglade – precis som det ska vara och det ger mersmak!

Jag blev fruktansvärt trött efter julaftonens panikångest. När jag satt på golvet med Selma efter att jag tagit Stilnocten somnade jag där jag satt med ena handen som stöd mot golvet. Pär och Elin hade kommit hem vid det laget. Igår sov jag länge och idag sov jag ännu längre, till halv 11. Jag mår bra nu och är så oerhört tacksam för att slippa må som jag gjorde på julafton!

I senaste numret av Må Bra står att läsa följande: “Den som får kommentarer om sin övervikt riskerar att lägga på sig ännu mer visar en ny studie. Att känna sig skamsen över sina extrakilon kan nämligen leda till att man börjar tröstäta, vilket är ännu sämre för vikten. Dessutom kan skammen göra att man håller sig borta från gymmet. Forskarna bakom studien vill därför poängtera hur viktigt det är för både närstående och vårdpersonal att peppa personerna i stället för att få de att känna sig obekväma.”

Fridens! 🙂