Kategori: Allmänt

Klockan är 00.51. Jag är väldigt vaken för den här gången fungerade inte avslappningen. Jaha. Nu då? Jag lyssnar på regnet och de knappa 2 timmar som är kvar av ”Rosemary’s baby” (med Mia ”Rosemary” Farrow” som inläsare och så mahjong solitaire. Någon gång somnar jag.

Det går att lämna recensioner på Storytel. Jag gör det bäldigt sporadiskt, oftast när jag tycker att boken är usel eller när den är lysande. Det går oxå att kommentera andras recensioner. Idag hade jag fått en kommentar på en recension av en engelsk bok som jag lyssnade på för 2 år sedan. Jag sågade den eftersom den var urtråkigt skriven. Mannen som kommenterade skrev: ”Du är kanske inte tillräckligt bra på engelska Ewa.”. Jag blev förolämpad och svarade att jag läser och lyssnar mycket på engelska och att språket inte är problemet utan att boken helt enkelt är dålig. Det kändes likadant som när litteraturnissarna tyckte att jag skulle träna mer för att lära mig uppskatta de s.k. klassikerna. FNYS!!

Det är intressant med träningsvärk. Jag körde ett xtra lätt gummipass igår, samma som förra veckan. Orken var bättre, men i övrigt var det precis samma program och ändå är träningsvärken helt annorlunda. Förra veckan hade jag träningssmärta i låren och kunde inte röra mig utan problem förrän på lördagen. Pinsamt. Idag känns det i benen medan den egentliga värken sitter i skuldror och armar vilket jag föredrar. Intressant.

Det finns inga osjälviska handlingar. Endast en person helt utan empati och känslor kan vara osjälvisk, men en sådan person är inte frisk och skulle aldrig göra något osjälviskt. Även om du donerar stora summor till barncancerfonden är du inte osjälvisk. Du tycker att det är rätt att ge pengar och att göra något du anser vara rätt får dig att må bra. Anledningen till att jag tar upp det här är moderaternas förslag att surrogatmödraskap ska bli lagligt i Sverige.

De kallar det ”altruistiskt” surrogatmödraskap. Altruistiskt betyder osjälviskt (jag fick slå upp det) och därför ska inga pengar vara inblandade. Man måste försäkra sig om att kvinnan gör det helt av fri vilja, inte minsta antydan till tvång. Det är inte ofta moderaterna visar upp den här sortens naivitet. Det framgår inte hur de ska försäkra sig om att tvång och press inte förekommer och att tro att pengar inte kommer med i bilden bara för att det är lagligt – hallå! Har ni hört talas om svarta pengar? Om jag skulle välja att bli surrogatmamma (så jäkla otänkbart som något kan bli!), så skulle jag definitivt kräva ersättning. Trötthet, illamående, dålig sömn, förstoppning, ständigt kissnödig, foglossning, kilon som inte är lätta av att bli av med efteråt och med tanke på hur förlossningsvården ser ut idag finns inte längre några garantier att jag kommer ut oskadd. Jag skulle åtminstone ha pengar på banken. Altruistiskt – i helvete heller! De kvinnor som tycker att förslaget är bra begränsar sin givmildhet till familj och väldigt nära vänner. Hur många har ofrivilligt barnlösa i sin bekantskapskrets? Att få barn är ingen rättighet. Att få en stark längtan uppfylld är ingen rättighet. Det behövs inte fler människor på den här planeten.

”Grey’s anatomy” och ”ER”. Det finns många andra sjukhusserier och jag har sett flera, men det är 2 som sticker ut. ”Grey’s” har hållit på i fler än 15 säsonger och borde läggas ned. Den var suveränt bra i nästan 10 säsonger, men sedan försvann först Mark och Lexie, sedan Christina och Derek och då gick luften ur, tycker jag. Särskilt när Christina försvann. Ju längre serien hållit på desto mindre sjukvård har det blivit. Fokus har flyttats till relationer, intriger och ännu mer sex. Det är bara patienterna – de väldigt korta stunder de är med – som ser ut som vanliga människor. Trovärdigheten har försvunnit och sista avsnittet av varje säsong innehåller fortfarande en katastrofscen. Desperados med pistol, flygolyckor och kejsarsnitt utan bedövning på köksbordet. Jag har de flesta säsongerna (fråga mig inte varför), men det var när jag såg första avsnittet där Covid-19 var aktuellt som jag fick nog. Amerikansk smörighet och hjältedåd så att jag nästan kräktes.

”ER” kom 1996 och jag fastnade för den direkt. Jag tyckte om karaktärerna utom Benton och Romano (om Romano varit chef idag hade han åtalats för sexuella trakasserier, misogyni och rasism). Ingen av dem är snutfager som i så många sjukhusserier och eftersom serien utspelar sig på en akutmottagning hinner de helt enkelt inte med sex i jourrummen, diskussioner om relationer medan de opererar eller intrigerande. Jag fick bara tag i 2 säsonger på DVD innan den slutade ges ut i Sverige. Jag vet inte om alla 15 säsonger visades i Sverige, men nu finns den på HBOMax. Jag hoppade fram till sjunde säsongen när karaktärerna fått mer liv och serien fått ett fast format. Dessutom var George Clooney pinsam i början, men försvinner ganska tidigt. ”Grey’s” är numera helt datoriserat. Alla springer runt med plattor och mobiler och blir allt mer distanserade från patienterna och när systemet kraschar kommer de inte åt någonting. I ”ER” som just nu utspelar sig 2002 använder de fortfarande pennor och journaler av papper. Aj lajk it!

Har du provat att lyssna på en ljudbok med avslappning? Jag rekommenderar det! Camilla Gyllensvan har blivit en favorit och hon läser själv in sina böcker och är väldigt behaglig att lyssna på. De 3 senaste kvällarna har jag lyssnat på ”God natt”. Eftersom jag fasar ut Stilnoct behöver jag en annan form av hjälp och den här boken fungerar bra, nästan kusligt bra. Jag inte bara somnar, inatt sov jag hela natten!! Den här formen av avslappning stannar kvar i kroppen även efter att jag har somnat och det gör att jag inte har några problem att somna om ifall jag vaknar. Det handlar inte om hypnos, inte heller meditation utan vanlig avslappning med fokus på andningen. Du ska lyssna 21 kvällar i rad och efter det fixar du det själv och kan använda boken när du behöver den. Det enkla är alltid värt ett försök!

Varför är så gott som alla chips smaksatta med gräddfil (sourcream)?! Jag avskyr det! De luktar surt och smakar surt. Först kommer smaken av gammal mjölk innan kryddningen tar över. Det engelska ordet beskriver verkligen smaken. Det är så många gånger jag har kommit hem och upptäckt att det inte bara är ranch-smak utan sour-jävla-cream ranch.

Jag har alltid gillat nagellack, att ha lackade naglar. Välvårdade naglar och händer ger alltid ett bra intryck. Genom åren har jag provat oräkneligt många märken med priser från 59 kronor upp till 220. Mavalas minilack har jag återvänt till med jämna mellanrum tack vare de små flaskorna och jag har alltid tyckt att kvalitén har varit hög. Sedan jag återupptäckte nagellackandandet efter att mina naglar blivit friskare har min åsikt om Mavalas lack ändrats. Penseln är för smal och det gör att jag behöver dra flera drag över nageln för att den ska bli täckt och ju fler penseldrag desto större risk för bubblor i färgen/på nageln. Jag började störa mig på det och har jag väl börjat störa mig på något vill jag åtgärda det (eller undvika dåligt språk i böcker). Leve Google! Lösningen på problemet är att använda ett lack med bred pensel. Hur ska jag veta vilket lack som har bred pensel? Google förstås, men jag tog en genväg och letade efter de bästa lacken. Essie toppar listan, men jag är inte så imponerad efter tidigare försök. O.P.I ligger på andra plats, så jag provade det även om det gjorde fysiskt ont eftersom det kostar 222 kr flaskan. Det var det inte värt! Det torkar otroligt långsamt. Jag valde Essie igen. 100 kr billigare. Bred pensel, lätt att måla med och täcker väldigt bra. Rekommenderas!

Det allra svåraste har alltid varit överlacket att slippa sitta och spreta med fingrarna och skrika ”Akta naglarna! De är nylackade!”. Minsta stöt och allt jobb förgäves eller att vakna och se att ytan har mattats av p.g.a. tryck mot lakan och örngott. Hela nöjet med fina naglar förstörs. UV-lampa gör att lacket torkar fort, men det gäller s.k. gellack som kan slita hårt på naglarna och det har jag aldrig provat. Mavala har en spray som ska användas på nylackade naglar, men den är rena nyset! Förutom att den osar kemikalier blir fingrarna kladdiga eftersom du ska spraya på 20 cm avstånd och naglarna känns klibbiga efteråt och allt annat än torra. Jag har provat många snabbtorkande lack och överlack och alla lovar mer än de håller tills jag luskade reda på…

Seche vite (vite är franska och betyder snabbt).På nätet finns det i endast en butik: Nordic Feel. Jag köpte det tillsammans med Essies underlack ”Here to stay” och ett lack ”Mrs Always right” (de kunde lika gärna ha döpt lacket till Ewa. Hehe.) Så hur blev resultatet? Underlacket var lätt att måla med och torkade fort. Nagellacket flöt bra, var täckande och tack vare den breda penseln behövdes bara 2-3 drag (lillfingernageln behövde bara 1). Det torkade fort och jag kunde måla på det andra lagret efter mindre än 10 minuter. När andra lagret var torrt lade jag på överlacket och nu inträffade 2 mirakel: nagellacket färgade inte av sig (jag har vant mig vid att överlacken blivit svagt rosafärgade i flaskan) och det torkade makalöst fort! Efter 20 sekunder kunde jag röra lätt vid ytan utan att det blev avtryck!! Efter 20 minuter kunde jag gnida naglarna mot varandra utan motstånd (det är mitt eget privata test)!!! Jag målade alltså 4 lager under 45 minuter, något som brukar ta minst 2 timmar. Det håller fantastiskt bra. Jag målade i onsdags och nu är det söndag. Det har inte flagat det minsta och glansen är bra även om jag valde att lägga på ett lager till. Jag är fortfarande imponerad! Tittar ofta på mina fina naglar. Essie + Seche vite = perfekt. 2 märken som faktiskt håller vad de lovar.

Jag lyssnar på ”The measure” av Nikki Erlick, inläst av Julia Whelan. Jag har drygt 7 timmar kvar, men den filosofiska och psykologiska effekten kan jag skriva om utan att förstöra nöjet för någon annan eftersom den blir tydlig tidigt i berättelsen.

Frågan ”Vad skulle du göra om du visste att du skulle dö om 1 månad?” har blivit, om inte en klassiker, så en möjlighet att rabbla upp en önskelista som – fantasilöst nog – alltid innehåller jorden-runt-resor, flytta till ett varmt land och dricka paraplydrinkar, säga upp sig på jobbet. En känsla av kontroll, eftersom man vet när allt tar slut, som ger en möjlighet att släppa kontrollen. Det finns bara 1 enda faktum som inte kan argumenteras bort eller ifrågasättas ens av konspirationsgalningar: du kommer att dö. Du har ingen som helst kontroll över när eller hur, så vida du inte begår självmord.

I boken får alla från 22 år och uppåt en låda som innehåller en bit snöre. Snöret är olika långt för alla och representerar hur länge du har kvar att leva. De som får en stump dör mer eller mindre direkt till följd av olyckshändelser. De som får ett långt snöre får ett långt liv, men vet inte hur långt. Det är de som får ett snöre av mellanlängd som får sväva i störst ovisshet. Ironiskt nog reagerar människorna med att uppleva att de förlorar all kontroll. Plötsligt vet de inte när eller hur. Det har de ju aldrig vetat! Du kan leva ett fanatiskt hälsosamt liv för att du vill leva länge, men du kan ändå få en hjärntumör eller bli överkörd av en buss. BANG! Ingen kan kontrollera hur långt ens liv blir. Ingen. Förresten: om du inte har råd att resa jorden runt innan, hur får du råd bara för att du vet att du ska dö? Tänk om din familj inte vill sälja allt ni äger för att finansiera din panik? De blir, trots allt, tvungna att leva vidare och vill ha någonstans att bo.

Alla över hela världen får en bit snöre i en låda. Alla väljer inte att öppna den. I Kina beslagtar de alla lådor för att undvika panik och depressioner och förmodligen även att befolkningen passar på att flytta till ett demokratiskt land. Handlingen utspelar sig i USA med allt vad det innebär. En person ringer försäkringsbolaget för att ta reda på vad som gäller när snöret är kort. Svaret blir att försäkringspremien höjs rejält. (Logiken framgår inte.) Någon blir av med jobbet för att snöret är kort och i USA får man gå på fläcken. Kvinnors vård är sämre än männens även här i Sverige (t.ex. får kvinnor inte samma symptom vid hjärtinfarkt som män och blir därför förbisedda) och då uppstår följande frågeställning: får kvinnan sämre vård för att hennes snöre är kort eller är hennes snöre kort till följd av att hon fått sämre vård? Hönan och ägget de luxe.

Efter bara 3,5 timme vet jag förstås inte hur, varför eller vem som delar ut lådorna, men det finns alltid utrymme för de religiösa. De förlitar sig på att Gud kommer att ta hand om dem och att han inte utsätter dem för något de inte kan hantera. En form av trygghet som för med sig lättnad. Samtidigt är den inställningen oviktig i problematiken med snörena och borde inte påverka någonting.

En stor fördel med filosofiska frågeställningar är att ingen kan ha rätt eller fel. Spåna på!

Recept på en skitdag. Börja med en evighetslång natt med ryckig, avbruten sömn. Vid 8 lyckas du somna om, sova ett par timmar, vaknar tung i huvudet och kroppen. Vilken dag är det? Varför stiga upp? Du är hungrig, men ingenting, från frukost till middag, är gott. Tröttheten drar ned koncentrationen, så att du inte fixar att läsa, lösa korsord eller ens slötitta på tv. Huvevärken lurar bakom pannbenet. Rastlöshet. Uttråkning. Hur ska du få dagen att gå? Det är ju egentligen ingen idé att sträva efter att få gå och lägga dig igen eftersom du är inne i en period när du sover skitdåligt. Idag är en skitdag.