Kategori: Allmänt

Alkohol

Jag är nykterist och har alltid varit det och ju äldre jag blir desto lägre blir min tolerans för alkohol. Varför dricks det så mycket i böcker, filmer och serier?! Det dricks vin vid matlagningen och vid måltiden, vid firande och vid sörjande, som tröst och som belöning, när man är flera och när man är ensam. Om du byter vinet mot godis vid varje enskilt tillfälle ovan, så skulle det vara fritt fram för andra att påpeka att socker inte är nyttigt, men att påpeka att någon dricker mycket är känsligare. Vin har mer klass än det bonniga och lättillgängliga sockret.

Alkohol är ångestdämpande. Om du kommer hem efter en överjävlig dag och tar ett glas vin för att varva ned är det mer accetabelt än om du trycker ut en tablett från en karta. För flera år sedan fick jag Fluoxetin mot ångest och den läkaren sa att många alkoholister blir hjälpta när alkoholsuget minskar tack vare att ångesten försvinner. När någon talar om att hen använder t.ex. Atarax, så är den personen halvvägs till psyket. Bara det faktum att människan avslöjar att hen har ångest är ångestframkallande för många, men att dessutom erkänna att hen använder mediciner…. Hur många vågar erkänna att de utnyttjar alkoholen för dess ångestdämpande effekt?

Fördelar med ångestdämpande mediciner jämfört med alkohol: när du hämtar medicinen på apoteket vet sällan någon annan än farmaceuten varför medan både kön och kassapersonen på Systemet ser vad och hur mycket du köper och, tro mig, dömer dig. Ångestdämpande mediciner är väldigt sällan beroendeframkallande och de värsta biverkningarna är dåsighet och muntorrhet. Alkohol är beroendeframkallande och biverkningarna är allvarliga (baksmälla, leverskador, fetma, trafikfara). Det är enklare att kontakta en läkare för din ångest än för dina alkoholproblem.

Alkohol är ett socialt accepterat sätt att slappna av med eller utan mat. Varje gång jag har tackat nej till alkohol har jag behövt försvara mig. En period sa jag att det berodde på mediciner och det var i och för sig ingen lögn. Om någon hade frågat vilken sorts medicin hade jag svarat antibiotika, men ingen frågade. Undrar varför? Numera säger jag att jag inte tycker om smaken av alkohol och det stämmer definitivt. Det är äckligt! Aldrig, inte en endaste gång, har jag behövt försvara mig för att jag inte röker.

De 3 dummaste kommentarerna jag har fått när det handlat om min ovilja att dricka är att jag inte drack på rätt sätt (jag tyckte vin smakade apa), att jag skulle vara jättecharmig om jag var full (högstadiet) samt att det är oartigt att tacka nej (ingen kommentar). Det är inte oartigt när jag svarar “Nej, tack, jag röker inte “.

Man börjar göra något av en anledning, men fortsätter av en annan. Den som röker för första gången börjar hosta, må illa och blir yr. Varför göra om det?! Om du inte gillar rå lever första gången kommer du förmodligen inte att äta det igen. Finns det någon som tycker att alkohol är gott den allra första gången?! Samma sak där – varför upprepa något du inte tycker om?

Klichéer

Ångan från det varma vattnet immar igen spegeln. Den som duschat lindar in sig i ett badlakan, går fram till spegeln och sveper med handen fram och tillbaka över glaset för att få bort imman och kunna bektrakta sig själv. Gör du så? Jag gör aldrig så dels för att jag inte har något badlakan som räcker runt min kropp och dels för att jag inte orkar putsa spegeln varje gång jag duschat för,ja, det blir kladd kvar när imman lättat. Notera och begrunda, mina vänner.

Sammanträffande

“Kvinna sedd bakifrån” av Jesper Wung-Sung, inläst av Marie Richardson. Det är för långt mellan berättelserna som går rakt in i hjärtat på mig, men den här gjorde det. Pow – kärlek! Det var nära att jag avfärdat den eftersom den verkade handla om en sötsliskig och hopplös romans mellan en kvinnan från landet och den bereste konstnären. Eftersom min lista med ljudböcker är kortare än vad som känns bra gav jag den en chans. Den handlar om den danske konstnären Vilhelm Hammershøi och hans fru Ida och berättas ur Idas perspektiv med kärlek, trohet och med ironi och humor. Bildspråket är underbart och både vokabulär och inläsare är balsam för både öron och själ. Fy 17 för att vara gift med en konstnär!

Sammanträffandet består i att jag hittade VH på Wikipedia inklusive bilder på några av hans tavlor. Hans stil är…stillsam, kal och händelsefattig. Ida stod modell på de flesta och ofta bakifrån och så pass ofta att hennes nacke blev berömd! En av tavlorna hittade jag hos Muralgranskaren med en träffsäker bildtext. Namnet på kvinnan är alltså Ida och inte Mathilde.

Klichéer

Klichéer fyller en funktion, men när de används för ofta är det ett tecken på fantasilöshet både i böcker och film och även i samtal. Jag kommer att ta upp några av dem lite då och då och jag börjar idag.

Mansskjortan. När en man och kvinna vaknar efter en het natt där kläderna har yrt som höstlöv i vinden, så tar alltid kvinnan på sig mannens skjorta som alltid är så stor att den når ned på halva låret. Ooo, sexigt! Det förutsätter att mannen är klichéartat större än den klichéartat späda kvinnan. Tänk om kvinnan är större? Om mannen är en jämnlång sparris? Då skulle hon spräcka skjortan alernativt att han skulle ta på sig hennes skjorta som skulle räcka ned till halva låret. Ooo, sexigt! Notera och begrunda, mina vänner.

BH-jakt

Nu har jag beställt bh:ar från kvinnligtunder.se 2 gånger och returnerat båda gångerna. I rättvisans namn var det en miss av mig första gången när den visade sig ha byglar som jag avskyr. Den andra gången gjorde jag inga misstag och den sitter suveränt bra, MEN uppe på axeln finns en sydd skarv + fästet för axelbandet som, efter ett tag, gjorde ont. Skit oxå. Jag hade köpt 3, men vis av erfarenhet lät jag etiketten sitta kvar på de övriga. Jakten gick vidare och jag återvände till Ellos. Nu har jag beställt några olika att prova och förhoppningsvis behålla. Inte nog med att det är svårt att hitta en bra bh i min storlek, så är de dessutom betydligt dyrare.