Kategori: Klimakteriet

Blod, svett & tårar

Rubriken är bokstavlig. Klockan 6 väcktes jag av känslan av att jag kissade på mig. Något rann ur mig. Jag flög upp ur sängen och in i badrummet för att upptäcka att mensen, som har inte har hörts av på 7 härliga månader, hade satt igång med buller och brak. Helvete! Jag fick byta trosor och binda och blev genomsvettig. Jag lyckades somna om och sov till halv 10. Ett toalettbesök avslöjade ännu en blödning som var värre än den första. Jag fick byta allt igen. En dryg timme senare hade jag blött igenom allt en gång till och då fick jag nästan panik. Rena trosor. Dubbla bindor och mensvärk från helvetet. Så snart jag stod upp eller rörde mig kände jag hur det rann och rann. Jag hade inte stängt dörren till badrumsskåpet. Den är av spegelglas och har livsfarligt vassa hörn. Jag slog i huvudet i hörnet. AJJJE!! Då kom tårarna. Fy, fan vad allt var äckligt och ofräscht!! Jag är uppsvälld som en Michelin-gubbe. Mellan toalettbesöken målade jag trappräcket och hatthyllan. Efter ännu ett blodigt byte av bindor tog jag 2 Treo, min vattenflaska, en flaska Pepsi Max och en av marsvinens handdukar som jag vek dubbel och satte mig på i soffan. När jag satt stilla, med höfterna i 90 grader, slutade det att rinna. Kändes det som. Efter ett tag kände jag mig hyfsat sval (27 grader). Jag försökte att andas och slappna av medan jag lyssnade på “Eugen Kallmans ögon” (åh, vad den är bra!) och lyckades nästan somna. Toalettbesök numro femtielva, efter lunch, visade på minskat blodflöde. Tack!! Jag är orolig för hur natten blir och jag kommer att linda in underkroppen i dubbla lager bindor med tre par trosor modell mormor för att hålla allt på plats och så har jag lånat frottéplast från marsvinen så att i alla fall madrassen skonas. Urlakad är bara förnamnet!

 

Gungeligung och Hallen del 8

När L-O B frågade hur jag mådde idag kunde jag ärligt säga att jag mådde bättre (än i tisdags), men att jag mår dåligt av värmen. Han svarade att det gör han oxå. “Jag är mer av höst- och vintermänniska”, lade jag till. “Det är jag med!”, sa han. Jag börjar misstänka att det inte är så många som instämmer i det eviga förhärligandet av sol & värme. De flesta mår dåligt när det blir mer än 20 plusgrader. Jag blir extra trött och lättirriterad, får huvudvärk och värmepanik, tappar matlusten och blir körig i magen. Allt extra vattendrickande gör mig illamående och nästan sjösjuk. Jag har egentligen inga tendenser till sjösjuka.

Jag fick lägga mig på mage och när L-O B började nåla mig frågade jag om det inte finns triggerpunkter som kan göra mig sval. Det är klart att det finns! Det handlar om att styra energin i kroppen. 3 nålar på olika ställen runt varje handled och så de vanliga från hårbotten och ned till fotsulorna (aj!). Jag låg i ett av rummen mot Norrtullvägen. Fönstret stod på glänt, men luften stod helt stilla. Jag lyssnade på trafiken runt Odenplan. Ett billarm. Fiskmåsar. Inne i stan? Byggarbetare som arbetar med fasaden på huset intill. Någon pratade i sin mobil. Inne på kliniken gick folk fram och tillbaka. Telefonen ringde. Dörrar öppnades och stängdes. Prat. Då kände jag det. Svalkan som spred sig längs överarmarna mot axlarna och ned över skuldrorna. Wow! Det var så skönt att ligga där och slippa vara varm. Inte en enda värmevåg under den timme jag fick behandling. Det är en stresslindring som heter duga! När jag var färdig tryckte L-O B längs ryggen och klämde runt nacken. Han konstaterade att det hade “tagit på djupet” och att massage inte behövdes idag och det uppskattade jag. För varmt. Att behandlingen hade “tagit på djupet” förstod jag när jag allt gungade så fort jag rörde mig. Najs!

Hallen del 8. Min dagsform varierar så jäkla mycket att jag känner mig schizofren! Jag har varit vaken sedan strax före 7, klarat av naprapaten utan att bli dränerad och dessutom orkat måla lister på eftermiddagen. Jag målade 3 längre lister och några stumpar samt den andra sidan av hatthylledelarna. Sedan tvättade jag den väggfasta delen av trappräcket och grundmålade den ena sidan plus kanterna.

20160721_162555

Jag som tyckte att dörrlisterna var knepiga att hantera utan att riva ned inredningen...
Jag som tyckte att dörrlisterna var knepiga att hantera utan att riva ned inredningen…

Efter det blev jag trött. Och fick ont. Falsk mensvärk som är motståndskraftig.

 

 

Gråtfärdig

Hos naprapaten. Nålad och masserad. Uppgiven och gråtfärdig. Ingenting kändes bra. Jag kände mig inte uppiggad efteråt. Ska jag verkligen fortsätta behandlingarna? Det enda jag kunde tänka på från det att jag gick hemifrån var att få sova middag i ett svalt, mörkt och (hyfsat) tyst sovrum.

Varm och lättirriterad. Uppblåst och illamående.  Blir galen på alla grannar som ska grilla varenda satans kväll!! Trött, trött, TRÖTT! Falsk mensvärk. Ont i lederna. Den enda stunden jag har mått bra idag var de 1 timme och 40 minuterna som jag satt i soffan och läste och drack te.

Säsongspremiär

Säsongspremiär för stavgången. Det har varit barmark i en dryg vecka nu, så jag kan äntligen köra det ultimata träningspasset igen: Bungy Pump plus MBT. Det var tungt, riktigt tungt, men ändå skönt. Jag blev såååå trött i armarna… 6 plusgrader och mulet – riktigt skönt! Ljuset och luften signalerar att våren borde vara på väg även om det tydligen ska bli snöstorm till påsken. Det kommer visst att bli en pollenchock de luxe i år och jag känner redan i ögonen. Blä! Jag får väl gno på utomhus innan frömjölet knockar mig.

Dagens låtlisterepresentant är RAC, Doe Paoro med låten “Nostalgia”. Nostalgi och sentimentalitet har aldrig legat för mig och det är nog därför jag fastnade för texten i refrängen. “I wish you could see your history is chaining you. We could let go and never lose. Nostalgia is killing us.”

Jag har haft ont i ryggen och nedre delen av magen ända sedan jag kom hem från stavgången. Det känns som mensvärk. Jag har inte haft mens på 3 månader (halleluja!) och jag hoppas och ber att det är falskt alarm… Varken massagebältet eller ryggövningen har gett lindring. Inte 1 Treo heller, men kanske ytterligare 1.

Blåsbälg utan muskler

Åh, fy för den lede vilket vidrigt pass med gummibanden!! Bendelen var så tung att jag fick ta långa flåspauser. Jag var så fokuserad på att få i mig syre att jag blev yr. Armdelen var lite lättare, men jag tog några genvägar och tröstade mig med att färre repetitioner är bättre än inga alls. Det var tänkt att jag skulle köra fullt program idag, men jag kände mig mest som en blåsbälg utan muskler. Som pricken över i kom en vallning som jag motade undan med PhysiCool-sprayen. Jag undrar om det är 2 nätters dålig sömn som gjorde att orken inte fanns?

Dagens låtlisterepresentant är Molly Pettersson Hammar med låten “I’ll be fine”. Det var det jag upprepade för mig själv: jag kommer att må bra, jag överlever…

En gräslig vecka

Det har inte varit någon höjdarvecka och nu syns äntligen ljuset i slutet av tunneln. Jag tänker ofta på hur jag höll Mimmi och hon nosade mig på hakan som för att tala om att hon förstod vad som var på gång. Jag vill gärna tro att hon förlät mig. Jag saknar henne! Jag står fast i mitt beslut att de 2 marsvin vi har kvar nu kommer att bli de sista.

Just idag har det känts lite lättare och jag orkade ut på en 80 minuters promenad där farthållaren var i från början. Termometern påstod att det var 4 minusgrader, men det var för varmt med mössa och handskarna åkte av ganska fort. De jag mötte var ordentligt påpälsade. Det var väl klimakterievärmen som gjorde att jag inte frös.

Dagens låtlisterepresentant är Ferry Corsten med låten “Not alone”.

 

Inte bara träningsvärk

Efter att äntligen ha kommit iväg till apoteket – jag har skjutit upp det hela veckan – insåg jag att jag inte har varit utanför dörren på en hel vecka! Fastan sänkte mig, det har ösregnat och jag har varit så äckligt trött och sovit till framåt 11 nästan varje dag. Det var så skönt med frisk luft och rörelse! En promenad på 20 minuter dit och 50 minuter hem via Konsum. Den främsta anledningen till att jag kom upp ur sängen redan klockan 8 var att jag har frukosttjänstgöring för Pär har åkt till Öland igen.

Dagens låtlisterepresentant är Hilary Duff med “My kind”. Hon hjälpte mig uppför alla backarna till Salem – en bra gånglåt för backar.

Jag har en makalös träningsvärk i låren från i tisdags. Det känns som om jag vaggar fram som värsta sortens kroppsbyggare som inte får ihop benen. Träningsvärken är inte proportionerlig till insatsen. Det gör ONT. Värktablett-ont och den som läser min blogg regelbundet vet att jag vanligtvis älskar träningsvärk. Klimakteriet har ett hormonellt finger med även här. Att jag har spänningsvärk i huvud och axlar så gott som dagligen beror inte enbart på brist på aktivitet eller stress eller knasiga sittställningar. Den rubbade hormonbalansen kan ge ökad spänning och värk i musklerna. Vad trött jag blir…

 

Tufft på alla håll och kanter

Jag tränade med gummibanden idag, ett mediumpass och det var tungt. Grymt tungt. Och flåsigt så in i h-vete! Magen var körig och jag var tvungen att avbryta 2 gånger för att gå på toaletten. Efter andra gången valde jag att korta av passet. Sist av allt gjorde jag ryggövningen och det var riktigt skönt! Nu har jag listat ut hur jag ska få rumpan och resten av kroppen på plats för att sedan svänga upp benen längs väggen. Ryggen gör mindre ont. Jag fick inte ont efter träningen och jag får inte ont lika ofta när jag diskar. Fantastiskt! Så enkelt och så effektivt! Tyvärr fick jag en huvudvärk från helvetet och 2 Treo som fungerade hyfsat. Min aversion mot brustabletter har haft den effekten att jag inte tar till värktabletter lika lättvindigt. Senaste gången jag tog Treo var förra onsdagen och det känns acceptabelt.

Dagens låtlisterepresentant är – än en gång – Tove Styrke med låten “Number one”.

Jag vill dedicera en låt till Klimakteriekärringarna på FB, Lily Allen med “Hard out here”. Hon sjunger visserligen inte om klimakteriet, men det handlar om de tuffa villkoren för kvinnor (med glimten i ögat!). Det finns inte en enda man som skulle orka med klimakteriet! Efter några veckor skulle de ligga i fosterställning och bara kvida. Jag lovar! Men om det hade varit männen i stället för vi kvinnor som var tvungna att gå igenom det, så hade det tagits på betydligt större allvar med mängder av information och hjälp. Det är tufft att var kvinna!

“Forget your balls and grow a pair of tits. It’s hard out here for a bitch!”

Sol, choklad och en varning

Om jag säger att jag promenerade i 70 minuter så är det rent skryt. Jag strosade medelst hasade i 70 minuter. Det var min favorit runt Flaten. Det faktum att jag orkade stiga upp redan halv 9 fick mig att tro att min ork var tillbaka. Jo tjena! Nä, det var ingen angenäm upplevelse. Möjligen efteråt. Jag fick i alla fall sol på näsan inklusive D-vitaminer! Längs ena sidan av Flaten hade jag motvind där ansiktet blev stelfruset medan ryggen värmdes av solen. När jag kom runt på andra sidan blev det stilla och definitivt för varmt för vinterjackan. Av med handskar och av med mössan! Snudd på värmepanik.

En kort sträcka var det njutningsfullt. Solen strålade och fåglarna kvittrade och så kom dagens låtlisterepresentant, “Do you love med” med Nottee. Gåshud, gott folk! Gåshud.

Jag har gjort ryggövningen tre gånger nu och den känns väldigt bra, speciellt när jag är trött i ryggen och har lite ont. Men det är ett jäkla meck att komma på plats! Jag är väl inte så smidig som jag inbillar mig och att få rumpan dikt an mot väggen… Idag låg jag 20 minuter för att det är skönt, men att jag skulle böka mig ned för bara 5 minuter är bara att fetglömma.

Katrinplommon och vatten – det har varit svaret på min totalpluggade mage. Den fungerar som den ska nu och det är en otrolig lättnad! Jag tog min sista dos MSM i fredags. Jag känner att jag vill fokusera på homeopatens mediciner.

Det är fredag idag och jag grunnade lite på helgens smaskens. Choklad var givet, men jag ville ha något salt oxå. För ovanlighetens skull ville jag inte ha chips. Whaaat? Det fanns ingen affär med anständig lakrits. Då kom jag ihåg att Marabou har gjort en choklad med lakrits i och som är överraskande god. Ett halleluja-moment! Det går så bra att lösa problem medan man promenerar strosar hasar!

Choklad

På köksdörren sitter numera en varningsskylt. Jag måste leta rätt på en permanent tuschpenna och ändra till "marsvin-EN". Det är ju faktiskt inte tillåtet att ha ett ensamt marsvin.
På köksdörren sitter numera en varningsskylt. Jag måste leta rätt på en permanent tuschpenna och ändra till “marsvin-EN”. Det är ju faktiskt inte tillåtet att ha ett ensamt marsvin.

 

 

Ett vrak som klagar

I fredags gick jag tur och retur Salem och det var skitjobbigt! Jag kände mig matt och yr och minsta uppförslut fick mig att önska att jag hade haft en syrgastank på ryggen. När jag kom hem var jag helt färdig och fick dessutom ont i hela kroppen. Huvudvärk så gott som dagligen. Mystiska blåmärken dyker upp. Nu har jag ett på ovansidan av handen, men inget som helst minne av att ha slagit i den. Järnbrist! Werlab-läkaren uttryckte det som mild järnbrist och då undrar jag hur man mår med grav järnbrist… Nu tar jag Hemofer igen och så har jag börjat med D-vitamin.

Jag sover dåligt trots Stilnoct. Antingen är jag för varm eller för kall eller så är bara fötterna iskalla och ibland fryser jag bara om axlarna. Jag vaknar till flera gånger varje natt. Om en dryg månad fyller jag år och jag kommer att önska mig ett sånt där specialtäcke för tusen spänn som ser till att jag varken svettas eller fryser. Om jag kan vänta tills dess.

Nu är jag säker på att min förhöjda kroppstemperatur är vallningar och det är väl det som stör nattsömnen, men de är inte så kraftiga att jag svettas. Det påminner mig om sommarens attacker av värmepanik och de brukar jag kunna vänta ut genom att bara sitta ned och andas. Nu kommer de flera gånger om dagen – vissa dagar – och uteblir helat andra dagar. PhysiCool-sprayen hjälper.

Huvudvärken kan oxå ha koppling till ögonen och synen. Ögonen är torra och jag droppar med Artelac från apoteket. Klimakteriegruppen tipsar om ögondroppar från optikern. De har bättre effekt. Jag behöver nya läsglasögon, men jag tror faktiskt inte att jag behöver nya vanliga glasögon. Det här måste dock vänta till nästa kassaflöde.

Magen är inte bra. För 1 år sedan sa läkaren att jag borde sluta med Omeprazol eftersom matsmältningen kan rubbas. Jag trappade ned direkt och under flera månader klarade jag mig med en eller ett par tabletter i veckan mot 1 per dag, men de senaste månaderna har katarren kommit tillbaka jag kommit på mig själv med att ta 2 tabletter vid varje tillfälle och tröstat mig med att jag ju inte tar de varje dag längre. Förfelat. I förra veckan bestämde jag mig för att börja ta 1 tablett per dag igen och det känns bättre. Jag har sällan problem med förstoppning tills nu. Det har varit så fullständigt stillastående att jag har fått känslan av att vara igenpluggad. Mer fibrer, vatten och motion! Jag vet!! Jag provade Ortis Frukt och fibrer, tuggtabletter. En halv tablett med ett stort glas vatten. Nada. 5 timmar senare tog jag den andra halvan och det var halväckligt, jag hade svårt att få ned den. Drygt 12 timmar senare, igår morse, kom magen igång och det var ingen behaglig känsla. Jag var alldeles spak efteråt.

Ett annat symptom på klimakteriet är värk i ryggslutet. Det har jag redan efter att jag ramlade i trappan för 5 (?) år sedan, men det har blivit sämre. Jag använder massagebältet varje kväll när jag har min te & lässtund. Jag vilar den delen av ryggen genom att ligga på sidan. Ibland tar jag värktabletter, men som det har varit de senaste veckorna med den dagliga huvudvärken, så kan tabletterna tydligen inte åtgärda båda smärtställena. Jag funderar mycket på att vända mig till en homeopat för jag orkar inte med så mycket mer av mediciner och motion. Numera är en dag utan värktabletter en bra dag. Trist.