#Blogg 100 del 67

Även detta inlägg kommer att ta upp föreläsningen med Gary Yourofsky, men handlar mer om den chock jag befinner mig i, så du som inte är intresserad kan sluta läsa här.

Det man inte vet mår man inte dåligt av eller på engelska “Ignorance is a bliss”. Det blå pillret eller det röda. När jag vaknade i morse önskade jag direkt att jag inte hade sett föreläsningen, att jag hade valt det blå pillret. Ignorance is true bliss. Trots att jag bara såg sekundlånga ljudlösa glimtar från slakthusscenen behöver min fantasi inte mer för att ångestknuten ska fastna i magtrakten. Jag behövde bara skymta hur de välte omkull kalven för att förstå vad den gick igenom. Det räckte med GY:s beskrivning av kornas förtvivlade råmanden efter sina kalvar. Det är sånt här som ger mig mardrömmar. Det har fått mig att känna avsmak inför att äta kött och medan min hjärna bearbetar klubbslaget som föreläsningen eller det röda pillret innebär kommer jag inte att äta kött (nöt, gris, lamm, fågel). Även om jag skulle vilja, så kan jag inte. Jag tänker direkt på hur Phoebe i “Vänner” försöker tvinga sig själv till att äta kalvkött. Jag har ingen aning om det här kommer att hålla i sig och jag känner mig själv tillräckligt väl för att inte bestämma något när jag mår som jag gör nu. Den ångest som kör runt i kroppen varje gång jag tänker på GY:s föreläsning gör att jag har oerhört svårt att koncentrera mig och få något vettigt gjort. Det är precis så här jag mådde vintern 2011/12. Dag efter dag, vecka efter vecka under närmare 1 års tid.

Just nu är min aversion mot att äta kött 100% baserad på känslor och det är därför jag vet med mig att inte rista in något som helst beslut i sten för när (om?) ångesten dämpas och jag får möjlighet att höra mina (vanligtvis) förnuftiga tankar, så vet jag hur jag ska göra. Något som jag vet redan nu är att jag kommer att fortsätta att äta fisk, ägg och mjölkprodukter. Jag kommer inte att bli vegan, men det känns troligt att jag blir en icke-kött-ätare.

3 fakta som inte kan diskuteras eller argumenteras bort är att mina tänder och käkar inte är avsedda för att tugga kött, mitt tarmsystem är alldeles för långt för att bearbeta en diet innehållande kött och kött har ett alldeles för högt ph-värde för min kropp, kroppen använder sig av ämnen i mitt skelett för att neutralisera ph-värdet vilket kan leda till benskörhet. Jag har lättare att ta till mig GY:s argument för vegankostens effekt på min hälsa än vilken läkares eller dietists. Det är mer av “så-här-är-det” i stället för “du-bör-sluta-med-det-och-det-om-du-inte-vill-dö-i-en-hjärtinfarkt”. Fakta i stället för domedagsprofetior.

Gary Yourofsky har inte alltid varit vegan. För 15 år sedan var han lika ovetande som vilken köttätare som helst. Jag undrar hur mycket han har fått fila på framförandet för att helt slipa bort minsta antydan till att de som inte håller med är dumma i huvudet. Precis som alla som är engagerade i något vare sig det handlar om djurens rätt eller att man har läst en suveränt bra bok, så blir det lite predikande och smått vansinnig blick.

En tanke som har slagit mig är att om varenda kotte blev vegan hur lång tid kommer det att ta innan djurlivet t.ex. älg och rådjur har jämnat ut sig? Vad händer med alla kor, får och getter? Och hur kommer efterfrågan på frukt och grönsaker att fyllas?

blogg100-logotype-300x256

 

Författare: Ewa

Jag föddes 1965 året när bara praktverk skapades. Min man föddes 1962 när bara smartingar skapades. Vår dotter föddes 1993 när bara förstklassiga barn kom. Vi har haft marsvin i drygt 10 år, men den 14 juni 2019 fick vårt sista marsvin, Bibbi, somna in. Vi kommer inte att skaffa fler husdjur. 1999 flyttade vi till Rönninge och vi kommer inte att flytta mer. Det här är mitt paradis på jorden. Jag är permanent sjukskriven sedan 2012. En liten sjukpensionär som dras med kronisk depression och ångest.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Stoppa spam! * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.